Välfärdspolitik

#VADFANFÅRJAG

Det här inlägget skrev jag på Facebook i samband med den debatt som blossade upp efter Uppdrag Gransknings rapport om de så kallade Paradisläckorna, dvs avslöjandet om kända personers försök att dölja och undanhålla information om den egna förmögenheten genom avancerad skatteplanering. I samband med programmet intervjuades Leif Östling, förre VD på Scania och nuvarande ordförande i Svenskt Näringsliv. Han var en av dem som gömt undan pengar på Malta och i Luxemburg. Han sa att han valt att placera pengarna utomlands helt lagligt. Det uttalande som gav upphov till en stor debatt i Sverige var när Leif Östling motiverade sitt val att placera pengar utomlands med att han redan var en av Sveriges största skattebetalare: ”- Vad fan får jag för skatten”, sa han.

Det fick mig att skriva en Facebook-text om vad man får för pengarna när man betalar skatt i Sverige. Jag tror inte att något jag skrivit på Facebook tidigare mött sådan positiv respons som detta inlägg, som efter två dagar hade fått mer än 260 likes, en hel del kommentarer och framför allt över 200 delningar. Så här skrev jag:

Först och främst fördelas skatter och välfärd mellan generationerna. När vi är i mitten av livet betalar vi som mest i skatt, men det är främst barnen och de gamla som drar mest nytta av den välfärd som skapas av skatterna.

Därutöver sker också en fördelning över inkomsterna. De som tjänar mer betalar mer och de som tjänar mindre får del av välfärd de aldrig skulle ha kunnat tjäna in på egen hand. Men också de som tjänar mest har nytta av att skattemedlen finansierar utbildning, infrastruktur, sjukvård etc.

Ingen kan säga på förhand hur livet ska utvecklas. En del är friska och i arbete medan andra drabbas av sjukdom eller arbetslöshet.Allt detta har också Leif Östling, hans barn och föräldrar rätt till.

Med all säkerhet skulle Leifs karriär på Scania ha gått mycket sämre utan de svenska investeringarna i utbildning, forskning, infrastruktur och annat som samhället finansierat, både för honom och hans duktiga medarbetare i Södertälje.

Det här diagrammet gjorde jag 1996 med hjälp av experter från Skatteverket, dåvarande Kommunförbundet, Landstingsförbundet m fl. Mycket har hänt sedan dess.

En stor del av skattepengarna delades ut till löntagarna i form av bland annat jobbskatteavdrag. Samtidigt minskade staten sitt åtagande i välfärden. Meningen var att löntagarna själva skulle finansiera en större del av välfärden med hjälp av avtalsförsäkringar, medlemsförsäkringar eller med egna medel. De som inte jobbade, t ex arbetslösa, sjuka och pensionärer fick se välfärden försämras.

Idag hör vi allt oftare från dem som redan betalt in avgifter till välfärden: ”Varför ska jag betala två gånger, jag har ju redan betalt in min avgift och ska väl inte behöva betala skatt också”. Solidariteten mellan ”insiders” och ”outsiders” minskade. På samma gång minskade också omtanken om de allt fler äldre och deras behov av pension, vård och omsorg. Också barnen drabbades, särskilt de som bor i förorter där färre får delta i samhällsgemenskapen. När antalet barn och äldre växer lyckas vi inte ens skapa politiska majoriteter för att finansiera deras välfärd.

Vad var det som hände?

Jag fick också en fråga om mitt diagram: – Från 70 årsåldern fram till 105 års åldern så minskar ju storleken på femårskohorterna hela tiden. Men i diagram är alla lika breda. Gör inte det att ytan för de utgifter som du har placerat längst till höger främst äldreomsorgen framstå som överdrivet stor?

Jodå, denna fråga ställde jag mig själv också och gjorde ett diagram som besvarade frågan. Nedanstående diagram är baserat på samma underlag som det tidigare, men tar hänsyn till hur många personer det finns i varje ålderskull.

En annan fråga som jag fått är: Får jag använda dina bilder och din text om jag själv vill publicera något eller hålla ett föredrag. Mitt svar är ja, gör det gärna och se till att fler kan förstå varför vi betalar skatt, vad vi får för pengarna och hur det kommer sig att några får mindre del av välfärden idag jämfört med när diagrammen gjordes.

JAN EDLING

Share

EN FANTASTISK DRÖM

270213_2613Den här drömmen publicerade jag i Göteborgsposten midsommaren 2016. En midsommarnattsdröm om hur Sverige kunde te sig om det inte vore för alla politiska blockeringar som under decennier försatt vårt land i handlingsförlamning. Om höghastighetståget, regionbildningen, bostadsbristen, segregationen, bristen på händer i vård, skola och omsorg liksom de stora klyftorna mellan arbetande och arbetslösa.

Share

DEN SVENSKA VÄLFÄRDSSTATENS FRAMTID

Sveriges försörjningskvot 1970-2050 vid olika sysselsättningsnivåer

Vad händer med välfärden när allt fler äldre ska försörjas och barnen behöver gå i skolan längre? Måste vi pensionera oss senare? För att kunna bibehålla välfärdsstaten på dagens nivå krävs en betydande ökning av sysselsättningsgraden. Alternativet innebär allvarliga samhällseffekter. Om detta har jag skrivit i en lite längre artikel i tidskriften KVARTAL.

Share

DEN SVENSKA VÄLFÄRDSSTATENS UTVECKLING 1990-2014

RiddarholmenMycket har hänt med det svenska välfärdssystemet sedan 1990. 1990-talskrisen och de besparingar som blev följden, men också Alliansregeringens medvetna strategi för att stöpa om välfärdssystemen till basfinansierade system som arbetsmarknadens parter kan komplettera eller som den enskilde kan tilläggsfinansiera. Sammantaget bildar förändringarna i grunden en ny svensk modell. Modellen kan fungera tillfredsställande för grupper som kan sluta bra avtal eller individer som kan teckna bra medlemsförsäkringar. Men allt fler grupper på arbetsmarknaden saknar dessa avtal och försäkringar utan blir hänvisade till de lägre ersättningar som de statligt finansierade systemen kan erbjuda. Allra värst är det för de grupper som är arbetslösa eller som hankar sig fram på tillfälliga jobb. ibland med statliga subventioner eller ibland med svarta anställningsförhållanden.

Samtidigt har skolan, vården och omsorgen fått en allt lägre bemanning. Sjuksköterskor, socialsekreterare och andra grupper går på knäna eftersom de har svårt att klara sina uppgifter med mindre personal. Sjukskrivningskostnaderna ökar bland dessa grupper. Under flera decennier har staten också sparat på investeringar i utbildning, infrastrukturinvesteringar och bostadsbyggande. Resultatet har blivit en bristande konkurrenskraft, vilket försvårar för företagen att rekrytera arbetskraft och för den offentliga sektorn att skapa full sysselsättning och tillräckliga skatteintäkter för att klara välfärdssystemen också på lång sikt.

Det här är bara en del av det som jag presenterade i detta föredrag, som jag höll på EU-kommissionens hus i Stockholm den 27 april 2016. Föredraget bygger på en rapport som jag redovisade vid ett möte med samtliga EUs medlemsstater vid universitetet i Leuven, Belgien den 19 oktober 2015.

Du kan ladda hem föredraget här:

Share

DAGS ATT BRYTA INNANFÖRSKAPET

Dags att bryta innanförskapet (bild GP)
Den här artikeln skrev jag som en gästkrönika för Göteborgsposten. Artikeln handlar om min rapport ”Förorterna som Moder Svea glömde”, men fokus ligger på vilken roll medelklassen spelat i framväxten av ett ökande utanförskap.

Min slutsats är att det är det viktigare än någonsin att utveckla en effektiv integrationspolitik. Det handlar inte bara om hur vi ska bryta utanförskapet i de förorter som Moder Svea glömde, utan också om hur vi ska kunna undvika att nya grupper på flykt från krig och förtryck dras in samma destruktiva integrationspolitik som redan drabbat tidigare generationer av invandrare.

Ytterst handlar det om att bryta medelklassens innanförskap, det vill säga de skyddsmurar som alla politiska partier medverkat till att bygga under de senaste decennierna. Murar som hindrar outsiders att få tillträde till bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och de demokratiska arenorna.

Share

THE STATE OF THE SWEDISH WELFARE STATE 1990-2014

The State of the Welfare State Conference with Herman van Rumpoy 3
Professor Jozef Pacolet, Katolska Universitet Leuven, Jan Edling, Flexicurity, Sverige och Herman Van Rompuy, tidigare President i Europarådet

PPT-Omslag Vart femte år sedan 1995 har universitetet i Leuven, Belgien tillsammans med EU hållit ett seminarium om den europeiska välfärdens utveckling från 1992 och framåt. Jag har varit med på fyra av dessa seminarier, 2010 var jag tvungen att ställa in därför att en isländsk vulkan hade släppt ut ett stort moln över Europa just den dag jag skulle resa. Antalet länder har vuxit sedan det första seminariet hölls och den här gången är det 28 länder som ska redovisa hur välfärdsstaten utvecklats i respektive land under senare tid.

Själv har jag skrivit den rapport, som du kan ladda ned här. Den behandlar särskilt den utveckling som ägde rum under åren 2006-14 då Alliansregeringen målmedvetet lade om kursen i det svenska välfärdssystemet. Vad resultatet blev kan bara du själv bedöma.

Share

DEN SVENSKA MODELLEN I FÖRÄNDRING

Omslag framsida för web
Många pratar om den svenska modellen. En del berättar om en modell som upphörde att existera redan på 1970-talet. Både socialdemokraterna och Alliansen hyllar den svenska modellen. Men är det samma modell man pratar om? I skriften DEN SVENSKA MODELLEN I FÖRÄNDRING går jag noggrant igenom ett antal av de varianter på den svenska modellen som funnits och ibland försvunnit under de senaste 65 åren. Den går att ladda ned här på svenska eller engelska.
Jag har också gjort en presentation som heter WHAT CAN WE LEARN FROM THE SWEDISH MODEL. Också den går att ladda ned.
Båda skrifterna togs fram inför ett seminarium i Tokyo den 3 februari. Stig-Björn Ljunggren och jag var inbjudna av universiteten i Hosei och Chou för att redovisa hur det står till med gamla och nya svenska modeller.



Share

VÅGAR VI BLI GAMLA I HUDDINGE?

Den här presentationen handlar inte om Huddinge, men det var där jag höll den på en seniorträff den 26 mars 2014. I själva verket handlar den om hur politiken styr våra liv, vare sig vi bor i Huddinge eller någon annan stans i Sverige.
Presentationen handlar inte heller om att bli gammal, utan om vilken framtid vi kan vänta oss som barn, vuxna och gamla beroende på vilken politik som kommer att föras efter valet i september 2014.

Jag berättar om de vedermödor som vårt lands ekonomi genomgått och de utmaningar som väntar i framtiden. Har vi råd att låta stora delar av den arbetsföra befolkningen stå utanför arbetslivet? Hur ska vi klara det växande antalet äldre, som lever allt längre. Hur länge kan olika regeringar skjuta upp de nödvändiga investeringarna i infrastruktur och bostadsbyggande innan Sveriges konkurrenskraft helt försvinner?

Valet står mellan fortsatt utanförskap, segregation och fattigdom investeringar i utbildning, byggande av infrastruktur och bostäder och uppbyggnaden av ett näringsliv inriktat på innovation och export till växande globala marknader.

Valet står också mellan två olika välfärdsmodeller: en modell som utöver en grundtrygghet utgår från att människor får klara sig själva och en annan modell som bygger på generella välfärdssystem och inkomstbortfallsprincipen och som fördelar riskerna över livets olika skeden från barndom till ålderdom och där de som är friska och arbetsföra solidariskt bistår dem som är sjuka eller arbetslösa.

Och en sak är säker – att bygga upp Sverige till ett land där full sysselsättning råder och välfärden når alla kommer att ta tid. Det kommer att krävas många år av uppoffringar för att reda upp efter decennier av ekonomiska kriser, uteblivna investeringar, försvagad konkurrenskraft och försämrade samhällsfunktioner för utbildning och välfärd.

Här kan ni ladda ned min presentation:

Share

BRA BESKED AV (S)

SVERIGES_RIKSDAGSHUS

Ett viktigt besked från socialdemokraterna inför nästa val: – Det är dags att överge blockpolitiken och skapa broar som tar itu med Sveriges stora utmaningar.

Tyvärr har ”politik” blivit en fråga om vem som ska regera med vem och ”valrörelse” en fråga om vem som kan ge mest godis till olika väljargrupper. Samtidigt står Sverige inför utmaningar som är avgörande för om vi i framtiden kan skapa den tillväxt och sysselsättning som är förutsättningen för välfärd och demokrati.

Politiken måste sluta att inbilla väljarna att klimatpolitiken handlar om att bygga ut en massiv ridå av vindkraftverk samtidigt som en kraftigt subventionerad lastbilstrafik tillåts öka ohejdat på bekostnad av en järnvägstrafik som spårat ur.

Politiken måste ta upp frågan om bostadspolitiken ska handla om att gynna ett priviligierat ”brödraskap” eller om den ska bli ett redskap för att lösa en allt allvarligare bostadsbrist och behovet av renovering och klimatsanering.

Politiken måste också möta frågan om varför Sverige är det land i Europa som investerar minst i bostadsbyggande, vägar och järnvägar samtidigt som tillväxten bromsas av brist på arbetskraft och inflatoriska räntor skapade i storstadsområdena men till men för hela landet.

Politiken måste ta upp frågan om hur Sveriges framtida energisystem ska se ut – i en situation där svenska energipriser håller på att förlora sin konkurrenskraft och där företagen börjar fråga sig varför de ska lägga produktion i Sverige i stället för i Tyskland.

Politiken måste sluta upp med att inbilla väljarna att vi satsar på mer forskning, medan verkligheten är den rakt motsatta. På tio år har vi minskat andelen FoU från 4,23 procent av BNP till 3,37 procent. Än värre är att det är näringslivet som svarar för den största minskningen när storföretagen minskar sin närvaro i Sverige. För 10 år sedan satsade näringslivet 3,2 procent av BNP på FoU. Idag är siffran 2,3 procent.

Politiken måste på allvar ta itu med välfärdens finansieringsfrågor. Det duger inte att säga att vi behöver höja skatterna. Det duger inte heller att säga att vi behöver minska skatterna. Därför behöver vi skapa blocköverskridande alternativ, som inser att lösningen ligger i att skapa ett land där betydligt fler än dagens 80 procent av alla 20-64-åringar har ett riktigt jobb att gå till.

Politiken måste börja handla om hur vi ska återskapa den fulla sysselsättningen med utbildning och en produktion med ökat kunskapsinnehåll – inte motsatsen med subventionerade jobb i lågproduktiva branscher och stora delar av arbetskraften satt i karantän i ett gigantiskt Guantanamoläger kallat Fas 3.

Share

SWEDISH MODELS IN THE LABOUR MARKET

Saltsjöbadsavtalet undertecknasDet här är en del av en föreläsning som jag höll under en hel dag för en kanadensisk studiegrupp inbjudna till Sverige av SWECO. De hade förväntat sig en traditionell berättelse om ”den svenska modellen” men fick i stället höra om hur Sverige ständigt förändras. Många av de så kallade modellerna har i själva verket bara existerat under korta perioder, men sätts ur spel när samhälle och ekonomi förändras.

Förändringarna är idag större än någonsin då den generella välfärdspolitiken håller på att omvandlas till ett system med grundtrygghet och då globalisering och arbetslöshet förändrar maktpositionerna mellan arbetsmarknadens parter.

Share

NU BYGGER VI DEN NYA TID

Nu bygger vi den nya tidPresentation inför Socialdemokraternas kriskommission 14 januari 2011. Det var en stor ära att bli inbjuden till den kriskommission som Socialdemokraterna bjöd in till i en besvärlig tid, då varken politik eller ledarskap fungerade. Jag började min föredragning med att berätta om de förändringar som skett i vår omvärld de senaste decennierna och redogjorde för de förslag jag tidigare presenterat i min bok Agenda för Sverige.

Presentationen kan ses här. Tyvärr finns inte TV-inspelningen kvar längre.

Share

AGENDA FÖR SVERIGE

Agenda för Sverige - omslagSverige lider fortfarande av 1970-talets strukturkris och den stora 1990-tals­krisen. Ännu kvarstår problemen med att en femtedel av den arbetsföra befolkningen står utanför arbetsmarknaden.

Trots en växande export har Sveriges världsmarknadsandelar av exporten fallit snabbare än i de 15 största EU-länderna och våra nordiska grannländer. Om den svenska exporten av varor och tjänster hade följt utvecklingen i dessa lnder hade exportvärdet varit ungefär 225 miljarder högre än idag. BNP skulle ha varit sju procent högre och sysselsättningen skulle ha legat på 84 procent i stället för 78 procent.

I min bok Agenda för Sverige (Ekerlids 2010) för jag fram ett stort antal förslag som syftar till att öka Sveriges konkurrenskraft, bland annat en näringspolitik, som inriktas på små och medelstora företag som vill växa med hjälp av ökad kunskap och export. Boken innehåller också förslag om en allmän, obligatorisk arbetslivsförsäkring, som ska avlösa dagens sjukförsäkring, förtidspenson och arbetslöshetsförsäkring. Här för också förslag fram om en obligatorisk kompetensförsäkring, som skulle omfatta alla och finansieras solidariskt.

Här kan du se en intervju med mig om boken i Utbildningsradions serie En bok – en  författare.

Här kan du köpa boken Agenda för Sverige.

Share

THE SWEDISH LABOUR MARKET – THEORY AND PRAXIS

Föreläsning i Tokyo 2008

2008 var jag och Bo Rönngren från LO inbjudna av professor Taro Myiamoto vid universitetet i Hokkaido, att föreläsa om Svensk arbetsmarknad vid två seminarier, ett i Tokyo den 31 januari och ett i Kyoto den 2 februari. En skrift, som jag skrev på engelska för detta tillfälle finns att ladda ned här.

Share

ALLA BEHÖVS

Den 16 maj 2005 deltog jag i LOs arbetsutskott för att försvara en skrift som jag skrivit på LO. Skriften, som hette Alla behövs, handlade om sambandet mellan arbetslöshet och höga ohälsotal. Ju högre arbetslöshet på en ort, desto högre antal långtidssjukskrivna och förtidspensionerade kunde man finna på orten. Medan man i Danderyd hade 8,7 procent med ersättning för arbetslöshet och ohälsa var motsvarande siffror för Haparanda 40,9 procent. Nära hälften av alla i arbetsför ålder i Haparanda hade ersättning från olika försäkringar i stället för ett arbete att gå till.

Ersättning vid arbetslöshet och ohälsa 2004

LOs ledning godkände inte skriften. Inte för att man funnit faktafel i den. Det hade man inte trots att alla LOs utredare satts att granska den. LOs ledning hade redan 2002 godkänt en rapport med motsvarande innehåll. Mina slutsatser hade länge diskuterats av forskare och experter inom socialförsäkringsområdet. Nej, det egentliga skäl som framgick vid mötet med LOs arbetsutskott var att rapporten var för kontroversiell att publicera med bara drygt ett år kvar till valet 2006. Man var rädd att rapporten skulle utnyttjas av de borgerliga partierna i valrörelsen. Ledningen ville att jag skulle skriva om rapporten.

Mitt syfte med rapporten var inte att skada någon. Tvärtom ansåg jag att det var min plikt mot alla LO-anslutna att peka på hur arbetslösheten växte på olika konton i systemet och hur de ökade utgifterna trängde ut angelägna satsningar på näringspolitik, forskning och investeringar i infrastruktur. Det skulle ha stridit mot mitt samvete att skriva en rapport som förskönade de växande problem, som Sverige stod inför, valde jag samma dag att lämna LO efter 18 års anställning som utredare.

Den 18 maj publicerade Dagens Industri ett helt uppslag, där Margit Silberstein intervjuade mig om en skrift som LOs ledning refuserat två dagar innan. Efter den dagen följde en lång debatt kring de frågor jag tagit upp.

Alla behövsEtt stort antal radio- och TV-intervjuer följde liksom hundratals tidningsartiklar i landets samtliga dags- och kvällstidningar och flera utländska tidningar.

Frågan diskuterades under hela valrörelsen 2006. I valet 2010 kvarstod frågans aktualitet och mycket tyder på att frågan om utanförskap och jobbskapande kommer att vara högaktuell också i valet 2014. Och trots att jag sedan 2005 skrivit och debatterat i många olika frågor går det inte att komma ifrån att det är de frågor som belystes i rapporten Alla behövs, som jag alltjämt förknippas med.

Här kan du ladda ned rapporten Alla behövs.

Susanna Popova

Om du vill veta mer om hur det gick till när jag lämnade LO den 15 maj 2005 kan du ladda ned en intervju med mig, som Susanna Popova gjorde i sin bok Sverige och tystnaden (Lind & Co 2006). Ett tack till Susanna Popova för detta.

I boken intervjuas också ytterligare nio personer som gjort sig kända för att lyfta fram besvärliga sanningar, t ex Inga-Britt Ahlenius, Sverker Åström, Björn Ulvaeus och Anna Ekström. Här kan du köpa Susanna Popovas bok Sverige och tystnaden.