Utbildning

FÖRORTERNA SOM MODER SVEA GLÖMDE

Invandring kan på sikt vara mycket fördelaktig för Sverige. Med fler människor i arbetsför ålder blir det lättare att klara de utmaningar som blir följden av att barnen måste gå i skola längre och att antalet äldre blir allt fler. Men om dessa fördelar ska infrias måste vi också se till att de som invandrar till Sverige kan integreras i det svenska samhället, inte minst på arbetsmarknaden.

Erfarenheterna av Sveriges hittillsvarande integrationspolitik är dock mycket dystra. I den här rapporten granskar jag de 38 mest utsatta förorterna i Sverige.

Rapporten visar att det är mycket långt kvar innan de som bor i dessa förorter är jämställda med den övriga befolkningen när det gäller förvärvsfrekvens, utbildning, inkomster, hälsa, valdeltagande med mera.

I rapporten föreslås därför två tuffa mål, nationella och regionala samordningsinsatser och en integrationskommission för den nationella integrationspolitiken.

Rapporten är utgiven i samarbete mellan Flexicurity, ABF och Verdandi. Den är också lämpad för studier i studiecirklar. Kontakta ditt lokala ABF om du vill anordna en studiecirkel eller ett seminarium om integrationspolitik.

 

TV-INTERVJU OM RAPPORTEN

Den 18 januari 2016 blev jag intervjuad med anledning av rapporten av Per Malm i SVT Forums serie ”Politik i bokhyllan”. Inslaget (13 minuter) kan ses till den 18 januari 2017. SVT Forum 18 jan 2016

http://www.svtplay.se/klipp/5942534/politik-i-bokhyllan-fororterna-som-moder-svea-glomde

 

Share

VI MÅSTE BÖRJA PRATA OM SVERIGES PROBLEM

SONY DSC

Att Sverige har problem syns kanske ännu inte från en Stockholmshorisont, men är desto tydligare i de län som på senare år förlorat ett stort antal jobb. Nu behövs utbildning, statliga investeringar och att snabbt bilda storregioner, skriver jag i en artikel i Dagens Arbete.

Artikeln var införd den 22 september 2016, samma dag som det började gå rykten om att Ericsson skulle lägga ned all tillverkning i Sverige. I artikeln visar jag vilka jobb som försvunnit och tillkommit 2007-14. När både den enkla och avancerade tillverkningen försvinner ökar antalet sysselsatta i restauranger, RUT och ROT och arbetsförmedlingar. Är det sådana jobb som i framtiden ska bära Sveriges välstånd?

Share

SEGREGATIONEN KRÄVER ÅTGÄRDER, INTE POLITISKA SLAGORD

SONY DSC

Min gästkrönika i Göteborgsposten 17 september 2016 handlar om varför så många barn i utsatta förorter misslyckas med att kvalificera sig till gymnasiet. Allt är inte skolans fel utan orsakerna måste sökas i den miljö där uppväxten sker. Ur artikeln: ”Förskola borde vara en rättighet för alla barn och föräldrar. Vi bör också investera i att föräldrar aktivt lär sig svenska. Det borde räknas som ett arbete och ge rätt till lön”.

Artikeln kan laddas ned här:

Share

DEN SVENSKA VÄLFÄRDSSTATENS FRAMTID

Sveriges försörjningskvot 1970-2050 vid olika sysselsättningsnivåer

Vad händer med välfärden när allt fler äldre ska försörjas och barnen behöver gå i skolan längre? Måste vi pensionera oss senare? För att kunna bibehålla välfärdsstaten på dagens nivå krävs en betydande ökning av sysselsättningsgraden. Alternativet innebär allvarliga samhällseffekter. Om detta har jag skrivit i en lite längre artikel i tidskriften KVARTAL.

Share

PRAKTIKANTJOBB – ETT FÖRSTA STEG TILL ARBETE

Den här artikeln publicerades i Göteborgs-Posten den 2 april 2016.

I politiken diskuterar man vilka enkla jobb som kan skapas för de som står utanför arbetsmarknaden. I huvudsak talar man om låglönejobb som tidigare inte funnits. Samtidigt förs knappt alls någon debatt om vilka jobb som faktiskt skulle behövas inom den alltmer anorektiska välfärdssektorn. Antalet platser i äldreomsorgen har minskat samtidigt som hemtjänsten får mindre tid över för dem som har behov. Medan de som arbetar inom skola, vård och omsorg går på knäna får allt fler minska sin arbetstid för att själva sköta sina anhöriga.

I politiken vågar man inte diskutera möjligheten att öppna den offentligt finansierade sektorn för praktiktjänster. Det skulle ju, gubevars, resultera i ökade skatter! Men samtidigt måste vi se till vilka ändamål skatter idag används: Utgifter för försörjningsstöd och arbetsmarknadspolitik, stigande utgifter för sjukskrivningar, psykvård och kriminalitet måste räkas in i kalkylen. Resultatet torde snarare bli mer effektivt använda skattekronor än höjda skatter. Om fler jobbade i stället för att gå utan jobb skulle vi inte bara kunna minska oönskade utgifter. Skatteintäkterna skulle samtidigt öka. Balansen mellan arbetande och försörjda skulle förbättras. Offentliga praktikanttjänster kan dessutom lokaliseras över hela landet. Vi skulle samtidigt komma närmare målet om ett Sverige för alla.

Vad är vi beredda att betala praktikanterna för att de lär sig svenska och tar sina första steg in på arbetsmarknaden? För mig är saken klar. Likvärdig lön för likvärdigt arbete. När praktiktiden är över ska en inslussning ske till ordinarie lön för det arbete som utförs. Självklart ska lönen för praktik och ordinarie arbete bestämmas av arbetsmarknadens parter och inte klåfingriga politiker. Politiken kan bidra med socialpolitiska stöd och eventuella subventioner.

 

Share

JOBBEN SOM FÖRSVANN

OBS! Detta är en dyster läsning för alla som tror att det går bra för Sveriges ekonomi. Samtidigt är min gästkrönika i GP positiv eftersom den visar var bristerna finns och vad vi bör rätta till. Men det blir ett hårt arbete utan några genvägar!

Artikeln, som var införd i GP den 20 februari 2016, går att ladda ned här:

Share

KOMPETENSUTVECKLING – EN NÖDVÄNDIGHET I DEN SNABBA STRUKTUROMVANDLINGEN

]KompetensutvecklingUtbildning är en central faktor i sysselsättningspolitiken. Att ha låg grundutbildning innebär en stor risk för utanförskap. Särskilt utsatta är de som arbetar i branscher där produktiviteten är låg och där risken är stor att jobbet flyttar utomlands eller där rationaliseringar sätts in för att möta den globala konkurrensen.

Vidareutbildning kan vara ett sätt att upprätthålla sin anställningsbarhet på en föränderlig arbetsmarknad. Tyvärr får de grupper som redan har lägst utbildning och som befinner sig i lösa anställningsformer sällan eller aldrig tillgång till personalutbildning. Minskad personalutbildning är en av de tydligaste varningssignalerna i nedläggningshotade företag.

Tyvärr finns idag inget heltäckande system för det livslånga lärandet.

Det mesta talar därför för att en kompetensförsäkring därför bör utformas som en obligatorisk socialförsäkring, där alla sysselsatta årligen samlar inkomstrelaterade kompetenspoäng i en särskild kompetensbank. Kompetensförsäkringen bör vara öppen också för egenföretagare, som vill spara till vidareutbildning. Systemet kan liknas vid ATP-systemet där alla obligatoriskt samlar poäng till sin framtida pension.

Om detta skriver jag här:

Share

EN OBEFINTLIG INTEGRATIONSPOLITIK BAKOM DÅLIGA SKOLRESULTAT

Foto: Jan Edling

Foto: Jan Edling

I en artikel på DN debatt 30 juli 2015 tar jag upp de allt sämre resultaten i OECDs skolundersökning PISA. Det är inte i första hand den ökade flyktinginvandringen som ligger bakom detta utan decennier av obefintlig svensk integrationspolitik. I de 38 mest utsatta förorterna i Sverige är det nästan 30 procent som inte klarar att gå vidare från grundskola till gymnasium. 75 procent av de ungdomar det handlar om är inte nyanlända flyktingar utan barn födda i Sverige med föräldrar som fötts utomlands och som har dåligt fotfäste på den svenska arbetsmarknaden.

Så här avslutar jag min artikel:
Det är bra att Sverige håller öppet för olika slag av invandring. Det kan vi ha nytta av på olika sätt. Det gynnar den framtida demografiska utvecklingen. Det kan också gynna våra möjligheter till exportframgångar i invandrarnas ursprungsländer. Men vi kommer knappast att få tillgång till dessa fördelar om vi låser in våra invandrare i starkt segregerade förorter och sedan slänger nyckeln till det övriga Sverige. Därför måste integrationspolitiken komma att handla om annat än ”We shall overcome” (fp), ”det nya utanförskapet” (m som nyligen upptäckt problemet) eller ”snabbspår för välutbildade nyanlända syrier” (s). Först när vi lämnar slagorden och börjar diskutera verkligheten kanske vi har en möjlighet att skapa förståelse för en politik bortom den föraktfulla invandringspolitik som allt fler än (sd) håller på att lockas in i.

Här kan du läsa hela artikeln:
http://www.dn.se/debatt/repliker/en-obefintlig-integrationspolitik-bakom-daliga-skolresultat/

Share

KONKURRENSKRAFT OCH EKONOMISK TILLVÄXT

Arlanda
Den 24 april 2015 blev jag som ”integer ekonom” inbjuden till moderaternas arbetsgrupp för ekonomi och arbetsmarknad att tala över ämnet ”Konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt”. Jag tackade ja eftersom moderaterna sagt att de håller på att ompröva sin politik.

I min presentation tog jag upp en rad områden, där Sveriges konkurrenskraft håller på att försämras gentemot våra konkurrentländer. Dessa försämringar innebär att den ekonomiska tillväxten blir lägre, att sysselsättningen hålls nere, att skattekraften minskar och att detta innebär sämre möjligheter att upprätthålla den offentliga välfärden (alternativ att det blir svårare att sänka skatter om man nu föredrar det i stället).

• Bland Europas lägsta investeringar i infrastruktur
• Europas lägsta investeringar i bostadsbyggande
• En allt svagare produktivitetstillväxt
• Andra länder håller på att ta in vårt försprång när det gäller energikostnader
• Exporten av varor och tjänster utvecklas sämre än EU 15 och de nordiska länderna
• Våra storföretag håller på att överge Sverige (de 30 största företagen sysselsätter idag bara 20 procent i Sverige)
• Samtidigt minskar storföretagens forskning och innovation i Sverige
• Behovet av att aktivera små och medelstora företag är stort, men de vill inte växa eller exportera (i bästa fall till Västeuropa)
• Sverige tappar positioner i den högre utbildningen samtidigt som allt färre kvalificerar sig till gymnasiet
• Det finns ett stort behov av att skapa ett mindre antal regioner som kan fokusera på kompetensförsörjning och regional konkurrenskraft

Gjorde min presentation något intryck på moderaternas politik? Nej knappast. Den enda punkt som föreföll väcka intresse var ett diagram i slutet av min presentation (diagram 35), som kan laddas hem nedan. Diagrammet visar att 13 procent av grundskoleeleverna inte kvalificerar sig till gymnasiet. Upprörande i sig men inget nytt. Det nya var att mitt diagram visar hur pass få som kvalificerar sig i de 38 mest utsatta förorterna i landet. I Herrgården i Malmö är det färre än 50 procent som kvalificerar sig.

Det är bra att också moderaterna fått upp ögonen för hur det står till med utbildning, arbetslöshet, fattigdom och valdeltagande i de mest utsatta förorterna. Yrvaket talar Anna Kinberg Batra om ”det nya utanförskapet” (sic). Förslagen känns igen: Moderniserad arbetsrätt, sänkta arbetsgivaravgifter, skattefrihet för den först intjänade halvmiljonen osv.
Det som oroar mest är att moderaternas ”omprövning” enbart fortsätter att handla om utbudet av arbetskraft och inte hur Sverige ska kunna skapa jobb genom utbildning och ökad efterfrågan på svenska varor och tjänster. Moderaterna tycks inte heller ha några recept på någon av de övriga punkter som jag redovisade och som var och en är allvarliga hot både mot den ekonomiska tillväxten och den framtida sysselsättningen.

Här kan du ladda ned min presentation:

Share

SÅ HALVERAR VI SNABBT UNGAS ARBETSLÖSHET

Artikel publicerad i Aftonbladet 1 mars 2012.

Ofta hör vi rop på åtgärder mot den höga ungdomsarbetslösheten och det alltjämt stora utanförskapet, det vill säga människor som tvingas leva på a-kassa, socialförsäkringar och socialbidrag.

Själv är jag övertygad om att ungdomsarbetslösheten på kort tid kan halveras efter danskt recept:

Kunskapslyft för lågutbildade. Ge arbetslösa unga ett val – komplettera dina studier så erbjuder staten en anständig ersättning. Så ökar vi anställningsbarheten hos en förlorad generation.

Kunskapslyft för företag. Erbjud företag som anställer sin första ingenjör en rejäl subvention. Så skapas nya innovationer och ny konkurrenskraft som leder till anställning av fler.

Vid sidan av dessa åtgärder behövs ett långsiktigt program för att stimulera näringslivet att stärka sin konkurrenskraft på en alltmer kunskapsintensiv global marknad.

Läs hela artikeln här.

Share

JOBBEN KOMMER OCH GÅR – TRYGGHETEN BESTÅR

Jobben kommer och går - omslagNäringslivet, som skapar jobben, omstruktureras i en högre takt. Jobb försvinner, nya jobb kommer. Tryggheten i anställningen påverkas. Hur ska vi hantera det? I den här antologin, utgiven av Ekerlids förlag,  kan du läsa om hur elva inflytelserika och kunniga opinionsbildare, forskare och intellektuella resonerar kring tryggheten på svensk arbetsmarknad.

I boken medverkar Alice Teodorescu, Lars-Olof Pettersson, Lena Hagman, David Eberhard, Wadih El-Achkar, Annika Elias, Per Skedinger, Jan Edling, Elisabeth Thand Ringqvist, Mads Peter Klindt och Calle Leinar.

Här kan du ladda hem mitt kapitel, som heter Rörlighet och inlåsning på svensk arbetsmarknad.

Här kan du beställa hela boken.

 

Share

NU BYGGER VI DEN NYA TID

Nu bygger vi den nya tidPresentation inför Socialdemokraternas kriskommission 14 januari 2011. Det var en stor ära att bli inbjuden till den kriskommission som Socialdemokraterna bjöd in till i en besvärlig tid, då varken politik eller ledarskap fungerade. Jag började min föredragning med att berätta om de förändringar som skett i vår omvärld de senaste decennierna och redogjorde för de förslag jag tidigare presenterat i min bok Agenda för Sverige.

Presentationen kan ses här. Tyvärr finns inte TV-inspelningen kvar längre.

Share

SVERIGE KAN BÄTTRE

Artikel i ETC Stockholm 15 juli 2010 i samband med att jag gav ut boken ”Agenda för Sverige” 2010.

Vårt hopp står nu alltmer till de små och medelstora företagen. Trots att dessa producerar hälften av BNP svarar de bara för 22 procent av all export. De har i storföretagens förlovade land Sverige antagit rollen som underleverantörer och när de stora företagen går egna vägar visar det sig att de mindre företagen inte har så mycket egna kunskaper om hur man finner nya marknader för sin produktion. Om den svenska exporten av varor och tjänster hade följt utvecklingen i EU15 hade exportvärdet varit ungefär 225 miljarder högre än i dag. BNP skulle ha varit sju procent högre och sysselsättningen skulle ha legat på 84 procent i stället för 78 procent. Vad är detta om inte ett marknadsmisslyckande? Eller är det ett politiskt misslyckande?

Är det ett marknadsmisslyckande eller politiskt misslyckande att långt över en miljon människor står utanför arbetsmarknaden i stället för att bidra till den ekonomiska tillväxten? 985 000 personer har ersättning från olika socialförsäkringssystem för att hålla sig borta, men ett växande antal tvingas klara sig på socialbidrag. Om sysselsättningsgraden hade legat på 84 procent i stället för 78 procent skulle 325 000 fler ha haft ett jobb att gå till. Sverige kan bättre.

I artikeln, som du kan ladda ned  här, beskrivs ett antal viktiga reformer som Sverige bör genomföra för att återupprätta välstånd och full sysselsättning.

Share

ALLA BEHÖVS

Den 16 maj 2005 deltog jag i LOs arbetsutskott för att försvara en skrift som jag skrivit på LO. Skriften, som hette Alla behövs, handlade om sambandet mellan arbetslöshet och höga ohälsotal. Ju högre arbetslöshet på en ort, desto högre antal långtidssjukskrivna och förtidspensionerade kunde man finna på orten. Medan man i Danderyd hade 8,7 procent med ersättning för arbetslöshet och ohälsa var motsvarande siffror för Haparanda 40,9 procent. Nära hälften av alla i arbetsför ålder i Haparanda hade ersättning från olika försäkringar i stället för ett arbete att gå till.

Ersättning vid arbetslöshet och ohälsa 2004

LOs ledning godkände inte skriften. Inte för att man funnit faktafel i den. Det hade man inte trots att alla LOs utredare satts att granska den. LOs ledning hade redan 2002 godkänt en rapport med motsvarande innehåll. Mina slutsatser hade länge diskuterats av forskare och experter inom socialförsäkringsområdet. Nej, det egentliga skäl som framgick vid mötet med LOs arbetsutskott var att rapporten var för kontroversiell att publicera med bara drygt ett år kvar till valet 2006. Man var rädd att rapporten skulle utnyttjas av de borgerliga partierna i valrörelsen. Ledningen ville att jag skulle skriva om rapporten.

Mitt syfte med rapporten var inte att skada någon. Tvärtom ansåg jag att det var min plikt mot alla LO-anslutna att peka på hur arbetslösheten växte på olika konton i systemet och hur de ökade utgifterna trängde ut angelägna satsningar på näringspolitik, forskning och investeringar i infrastruktur. Det skulle ha stridit mot mitt samvete att skriva en rapport som förskönade de växande problem, som Sverige stod inför, valde jag samma dag att lämna LO efter 18 års anställning som utredare.

Den 18 maj publicerade Dagens Industri ett helt uppslag, där Margit Silberstein intervjuade mig om en skrift som LOs ledning refuserat två dagar innan. Efter den dagen följde en lång debatt kring de frågor jag tagit upp.

Alla behövsEtt stort antal radio- och TV-intervjuer följde liksom hundratals tidningsartiklar i landets samtliga dags- och kvällstidningar och flera utländska tidningar.

Frågan diskuterades under hela valrörelsen 2006. I valet 2010 kvarstod frågans aktualitet och mycket tyder på att frågan om utanförskap och jobbskapande kommer att vara högaktuell också i valet 2014. Och trots att jag sedan 2005 skrivit och debatterat i många olika frågor går det inte att komma ifrån att det är de frågor som belystes i rapporten Alla behövs, som jag alltjämt förknippas med.

Här kan du ladda ned rapporten Alla behövs.

Susanna Popova

Om du vill veta mer om hur det gick till när jag lämnade LO den 15 maj 2005 kan du ladda ned en intervju med mig, som Susanna Popova gjorde i sin bok Sverige och tystnaden (Lind & Co 2006). Ett tack till Susanna Popova för detta.

I boken intervjuas också ytterligare nio personer som gjort sig kända för att lyfta fram besvärliga sanningar, t ex Inga-Britt Ahlenius, Sverker Åström, Björn Ulvaeus och Anna Ekström. Här kan du köpa Susanna Popovas bok Sverige och tystnaden.