Vad händer med välfärden när allt fler äldre ska försörjas och barnen behöver gå i skolan längre? Måste vi pensionera oss senare? För att kunna bibehålla välfärdsstaten på dagens nivå krävs en betydande ökning av sysselsättningsgraden. Alternativet innebär allvarliga samhällseffekter. Om detta har jag skrivit i en lite längre artikel i tidskriften KVARTAL.
Den svenska välfärdsstatens framtid 598.19 KB
Den 24 april 2015 blev jag som ”integer ekonom” inbjuden till moderaternas arbetsgrupp för ekonomi och arbetsmarknad att tala över ämnet ”Konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt”. Jag tackade ja eftersom moderaterna sagt att de håller på att ompröva sin politik.
I min presentation tog jag upp en rad områden, där Sveriges konkurrenskraft håller på att försämras gentemot våra konkurrentländer. Dessa försämringar innebär att den ekonomiska tillväxten blir lägre, att sysselsättningen hålls nere, att skattekraften minskar och att detta innebär sämre möjligheter att upprätthålla den offentliga välfärden (alternativ att det blir svårare att sänka skatter om man nu föredrar det i stället).
• Bland Europas lägsta investeringar i infrastruktur
• Europas lägsta investeringar i bostadsbyggande
• En allt svagare produktivitetstillväxt
• Andra länder håller på att ta in vårt försprång när det gäller energikostnader
• Exporten av varor och tjänster utvecklas sämre än EU 15 och de nordiska länderna
• Våra storföretag håller på att överge Sverige (de 30 största företagen sysselsätter idag bara 20 procent i Sverige)
• Samtidigt minskar storföretagens forskning och innovation i Sverige
• Behovet av att aktivera små och medelstora företag är stort, men de vill inte växa eller exportera (i bästa fall till Västeuropa)
• Sverige tappar positioner i den högre utbildningen samtidigt som allt färre kvalificerar sig till gymnasiet
• Det finns ett stort behov av att skapa ett mindre antal regioner som kan fokusera på kompetensförsörjning och regional konkurrenskraft
Gjorde min presentation något intryck på moderaternas politik? Nej knappast. Den enda punkt som föreföll väcka intresse var ett diagram i slutet av min presentation (diagram 35), som kan laddas hem nedan. Diagrammet visar att 13 procent av grundskoleeleverna inte kvalificerar sig till gymnasiet. Upprörande i sig men inget nytt. Det nya var att mitt diagram visar hur pass få som kvalificerar sig i de 38 mest utsatta förorterna i landet. I Herrgården i Malmö är det färre än 50 procent som kvalificerar sig.
Det är bra att också moderaterna fått upp ögonen för hur det står till med utbildning, arbetslöshet, fattigdom och valdeltagande i de mest utsatta förorterna. Yrvaket talar Anna Kinberg Batra om ”det nya utanförskapet” (sic). Förslagen känns igen: Moderniserad arbetsrätt, sänkta arbetsgivaravgifter, skattefrihet för den först intjänade halvmiljonen osv.
Det som oroar mest är att moderaternas ”omprövning” enbart fortsätter att handla om utbudet av arbetskraft och inte hur Sverige ska kunna skapa jobb genom utbildning och ökad efterfrågan på svenska varor och tjänster. Moderaterna tycks inte heller ha några recept på någon av de övriga punkter som jag redovisade och som var och en är allvarliga hot både mot den ekonomiska tillväxten och den framtida sysselsättningen.
Här kan du ladda ned min presentation:
Sverige, som tidigare hade Europas billigaste el, till gagn för såväl industri som hushåll har idag ett elpris som ligger nära det europeiska genomsnittet. Tyskland och andra länder på den europeiska kontinenten har samtidigt närmat sig genomsnittet från andra hållet. Tyskland och Sverige har blivit likvärdiga alternativ när det gäller lokalisering av elintensiv industri.
Det är innehållet i det första numret av den nya skriftserien ANALYS. I serien behandlas frågor som påverkar Sveriges ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft. Frågor som infrastruktur, bostadsbyggande, miljö och energi, näringsliv, export och forskning tas upp. Även frågor som välfärd, demografi och demokrati kommer att beröras.
Detta nummer av ANALYS heter Sveriges låga elpriser ett minne blott och behandlar de svenska elprisernas utveckling från 1995 fram till idag. En jämförelse görs med prisutvecklingen i 14 europeiska länder. Jämförelsen visar att varit en av de stora förlorarna på den utjämning som skett av de europeiska elpriserna.
Skriften mynnar ut i krav på en översyn av den svenska energipolitiken och inte minst statens roll i ägandet och styrningen av elmarknaden.
Skriften kan laddas hem här:
Den här presentationen handlar inte om Huddinge, men det var där jag höll den på en seniorträff den 26 mars 2014. I själva verket handlar den om hur politiken styr våra liv, vare sig vi bor i Huddinge eller någon annan stans i Sverige.
Presentationen handlar inte heller om att bli gammal, utan om vilken framtid vi kan vänta oss som barn, vuxna och gamla beroende på vilken politik som kommer att föras efter valet i september 2014.
Jag berättar om de vedermödor som vårt lands ekonomi genomgått och de utmaningar som väntar i framtiden. Har vi råd att låta stora delar av den arbetsföra befolkningen stå utanför arbetslivet? Hur ska vi klara det växande antalet äldre, som lever allt längre. Hur länge kan olika regeringar skjuta upp de nödvändiga investeringarna i infrastruktur och bostadsbyggande innan Sveriges konkurrenskraft helt försvinner?
Valet står mellan fortsatt utanförskap, segregation och fattigdom investeringar i utbildning, byggande av infrastruktur och bostäder och uppbyggnaden av ett näringsliv inriktat på innovation och export till växande globala marknader.
Valet står också mellan två olika välfärdsmodeller: en modell som utöver en grundtrygghet utgår från att människor får klara sig själva och en annan modell som bygger på generella välfärdssystem och inkomstbortfallsprincipen och som fördelar riskerna över livets olika skeden från barndom till ålderdom och där de som är friska och arbetsföra solidariskt bistår dem som är sjuka eller arbetslösa.
Och en sak är säker – att bygga upp Sverige till ett land där full sysselsättning råder och välfärden når alla kommer att ta tid. Det kommer att krävas många år av uppoffringar för att reda upp efter decennier av ekonomiska kriser, uteblivna investeringar, försvagad konkurrenskraft och försämrade samhällsfunktioner för utbildning och välfärd.
Här kan ni ladda ned min presentation:
Den här skriften skrev jag sedan jag återvänt till VINNOVA efter en tjänstledighet då jag skrev boken Agenda för Sverige. Skriften, som trycktes i flera upplagor, utgår till stor del från boken.
Här kan du ladda ned skriften.
Presentation inför Socialdemokraternas kriskommission 14 januari 2011. Det var en stor ära att bli inbjuden till den kriskommission som Socialdemokraterna bjöd in till i en besvärlig tid, då varken politik eller ledarskap fungerade. Jag började min föredragning med att berätta om de förändringar som skett i vår omvärld de senaste decennierna och redogjorde för de förslag jag tidigare presenterat i min bok Agenda för Sverige.
Presentationen kan ses här. Tyvärr finns inte TV-inspelningen kvar längre.
Artikel i ETC Stockholm 15 juli 2010 i samband med att jag gav ut boken ”Agenda för Sverige” 2010.
Vårt hopp står nu alltmer till de små och medelstora företagen. Trots att dessa producerar hälften av BNP svarar de bara för 22 procent av all export. De har i storföretagens förlovade land Sverige antagit rollen som underleverantörer och när de stora företagen går egna vägar visar det sig att de mindre företagen inte har så mycket egna kunskaper om hur man finner nya marknader för sin produktion. Om den svenska exporten av varor och tjänster hade följt utvecklingen i EU15 hade exportvärdet varit ungefär 225 miljarder högre än i dag. BNP skulle ha varit sju procent högre och sysselsättningen skulle ha legat på 84 procent i stället för 78 procent. Vad är detta om inte ett marknadsmisslyckande? Eller är det ett politiskt misslyckande?
Är det ett marknadsmisslyckande eller politiskt misslyckande att långt över en miljon människor står utanför arbetsmarknaden i stället för att bidra till den ekonomiska tillväxten? 985 000 personer har ersättning från olika socialförsäkringssystem för att hålla sig borta, men ett växande antal tvingas klara sig på socialbidrag. Om sysselsättningsgraden hade legat på 84 procent i stället för 78 procent skulle 325 000 fler ha haft ett jobb att gå till. Sverige kan bättre.
I artikeln, som du kan ladda ned här, beskrivs ett antal viktiga reformer som Sverige bör genomföra för att återupprätta välstånd och full sysselsättning.
Sverige lider fortfarande av 1970-talets strukturkris och den stora 1990-talskrisen. Ännu kvarstår problemen med att en femtedel av den arbetsföra befolkningen står utanför arbetsmarknaden.
Trots en växande export har Sveriges världsmarknadsandelar av exporten fallit snabbare än i de 15 största EU-länderna och våra nordiska grannländer. Om den svenska exporten av varor och tjänster hade följt utvecklingen i dessa lnder hade exportvärdet varit ungefär 225 miljarder högre än idag. BNP skulle ha varit sju procent högre och sysselsättningen skulle ha legat på 84 procent i stället för 78 procent.
I min bok Agenda för Sverige (Ekerlids 2010) för jag fram ett stort antal förslag som syftar till att öka Sveriges konkurrenskraft, bland annat en näringspolitik, som inriktas på små och medelstora företag som vill växa med hjälp av ökad kunskap och export. Boken innehåller också förslag om en allmän, obligatorisk arbetslivsförsäkring, som ska avlösa dagens sjukförsäkring, förtidspenson och arbetslöshetsförsäkring. Här för också förslag fram om en obligatorisk kompetensförsäkring, som skulle omfatta alla och finansieras solidariskt.
Här kan du se en intervju med mig om boken i Utbildningsradions serie En bok – en författare.
Här kan du köpa boken Agenda för Sverige.
Analysföretaget FLEXICURITY bildades 2003. Företaget arbetar med analyser, utredningar och föreläsningar om bland annat globalisering, regionalisering, innovationspolitik, arbetsmarknad, utbildning och utanförskap. Bland företagets kunder finns statliga, regionala och kommunala organisationer, företag, fack och arbetsgivarorganisationer.
Ekerlids förlag 2010.
Boken kan köpas här.