Strukturomvandling

PARTERNA OCH OMSTÄLLNINGSAVTALEN

Den här skriften skrev jag på uppdrag av Trygghetsstiftelsen den 29 november 2017 i samband med ett seminarium anordnat av stiftelsen. Skriften går tillbaka till det oroliga 1930-talet som slutade med att SAF och LO enades kring ett huvudavtal. Jag beskriver här den unika roll som Saltsjöbadsandan har haft alltsedan dess, trots att vi idag har betydligt fler parter än då.

Skriften berättar också om parternas förhållande till arbetsmarknadspolitiken genom tiderna och hur tanken på egna omställningsavtal växte fram. Idag finns det 11 olika omställningsavtal. De omfattar 3,4 miljoner arbetstagare eller 78 procent av alla sysselsatta. Här sker den allra största delen av omställningsarbetet till dem som blivit uppsagda från sina jobb.

Omställningsföretagens insatser leder i stor utsträckning till goda resultat, mycket tack vare att båda parter som står bakom avtalet har som mål att omställning ska vara positivt för individen. Ett dåligt resultat skulle göra de anställda mer negativt inställda till strukturomvandling och förändring och göra det svårare för företagen att i framtiden bedriva ett rationaliseringsarbete. Till bilden hör också att de individer som blir föremål för omställning har en helt färsk arbetslivserfarenhet bakom sig.

I slutet av skriften tar jag upp en del frågor som vi behöver diskutera för framtiden.

Hur ska det livslånga lärandet organiseras?

Arbetsförmedlingens framtida roll?

Socialfondens framtida roll?

Hur ska omställningsorganisationerna arbeta i framtiden?

Skriften kan laddas ned här:

Share

STRUKTUROMVANDLING I DEN FINANSIELLA SEKTORN

Detta blev jag ombedd att tala om på ett Almedalsseminarium den 3 juli 2017 anordnat av Risk & Försäkring, Fond & Bank och Tieto Financial Services.

Strukturomvandlingen pågår ständigt. 60-talets textilkris, 70-talets varvs- och stålkriser, 1990-talets datarevolution och den nu ständigt pågående digitaliseringen. Många jobb har försvunnit, men lika många har tillkommit.

Inom bank- och försäkring har arbetsmarknaden genomgått stora förändringar. Främst har rutinartade uppgifter ersatts av teknisk utveckling och digitalisering. Internet banking, korthantering, och Swish är några uttryck för detta. (Jag bör kanske tillägga att min 92-årige svärfar hade lite svårt att hänga med i denna utveckling).

Hur ser strukturomvandlingen ut inom denna sektor ut?

Först och främst sker en koncentration till storstadskommuner på bekostnad av mindre tätorter och landsbygd. I storstäderna har det faktiskt blivit fler jobb i såväl bank som försäkring. På landsbygden har däremot en minskning skett med omkring 30 procent bara sedan 2007.

Samtidigt omvandlas sektorn. Allt fler finansiella tjänster utförs av finansiella bolag och serviceföretag till finansverksamhet. Antalet sysselsatta vid bankkontor har minskat med en femtedel sedan 1990. Samtidigt har fonder och andra finansiella bolag vuxit med 35 procent. Antalet sysselsatta i serviceföretag till finansiell verksamhet är idag mer än dubbelt så många idag som 1990.

Den här strukturomvandlingen har varit gynnsam för hela branschen. 1990-talskrisen var en svacka, med branschen har restaurerats rejält sedan dess. Den har till och med klarat sig undan den finanskris, som 2008-09 drabbade USA och Europa. Förädlingsvärdet har ökat oavbrutet sedan 2008 med 25 procent. Likaså har produktiviteten stigit. En anställd inom finans och försäkring producerar idag 25 procent mer förädlingsvärde än 2008.

Vad ligger bakom denna utveckling? Den svenska statens hantering av 1990-talskrisen (en hantering som många andra länder har hämtat lärdom från) är en viktig del av omstruktureringen. Utvecklingen av hushållens konsumtion under 2000-talet, med jobbskatteavdrag, stigande priser på bostadsrätter och villor, en kraftig utveckling av bostädernas renovering genom ROT-avdrag och allt lägre materialkostnader är också viktiga faktorer. Vi ser också hur bostadsbyggandet ökat snabbt de senaste åren. Eftersom vi inte kan förvänta oss att hushållen ska svara för investeringar och underhåll av infrastruktur får vi kanske ge oss till tåls innan vi får se nya skatte- och lånefinansierade projekt som stärker den svenska konkurrenskraften i näringslivet och sysselsättningen.

Vi har i Sverige sannolikt hunnit längre än många andra länder när det gäller att handla och genomföra finansiella transaktioner över nätet. Svenska folkets höga tilltro till teknikutvecklingen har starkt bidragit till att företagen inom finans- och försäkringssektorn kunnat genomföra en rad olika innovationer och affärsmodeller i de finansiella transaktionerna.

Allt det här tror jag bådar gott för svensk konkurrenskraft när vi nu går in i en ny utveck­lingsfas där konkurrensen skärps, nya tredjepartsaktörer utvecklar nya digitala tjänster och konsumenterna ställer allt större krav på gränsöverskridande tjänster. De direktiv som utvecklats inom EU, PSD2, som revolutionerar betaltjänstmarknaden och Dataskyddsförordningen, som ska skydda konsumenternas i deras transaktioner, kommer att rita om hela spelplanen.

Om vi ska kunna möta utvecklingen är det viktigt att de som arbetar inom finans och försäkring har den utbildning som krävs. Dels ställer detta krav på att de anställda ständigt tillåts uppgradera sina kunskaper så att de kan anpassa sig till de förändringar som sker. Dels handlar det om att det finns tillgång till medarbetare med högre utbildning både när det gäller branschens specifika yrkeskunskap och när det gäller färdigheter i tillämpad matematik och förmåga att utveckla nya innovationer. Här vet jag att många av våra storföretag har klagat över att svenska elever varit mindre benägna att utbilda sig i matte och naturvetenskap, vilket lett till att man antingen rekryterat arbetskraft från andra länder eller rentav flyttat verksamhet utomlands.

Oavsett detta tror jag att vi kommer att få se en ökad internationalisering av finansiella tjänster de närmaste åren. Kanske kommer rörligheten av bank och försäkringstjänster att öka med de nya direktiven. Men kanske kommer de risker som är förenade med en alldeles egen valuta vid sidan av Euron att vara en belastning för svenska aktörer i branschen.

Vad som än händer kommer det sannolikt att bli en spännande utveckling.

 

 

Share

TILLVÄXTENS REGIONALA LOGIK

Den 12 maj talade jag och Mats Svegfors på Vitterhetsakademin under rubriken ”Regionfrågan under 00-talen och i framtiden”. Vi är båda övertygade om att vi i Sverige behöver utveckla 6-8 starka regioner som kan axla statens tillkortakommanden när det gäller arbetsmarknadspolitik, kunskapsförsörjning, regional bostadsförsörjning och en rad andra frågor som idag bedrivs i statliga stuprör utan den känslighet som fordras för att skapa en starkare tillväxt i hela Sverige.

Trots att ett otal utredningar försökt att angripa regionfrågan sedan 1950-talet har vi ändå bara kommit myrsteg från den ordning som mannen på väggen (Axel Oxenstierna) drev igenom under 1600-talet.

Share

GÄSTKRÖNIKOR I GÖTEBORGS-POSTEN 2016

Jag har under 2016 varit gästkrönikör i Göteborgs-Posten. Nu har jag samlat mina krönikor i ett litet häfte.

·         Dags att bryta innanförskapet
·         Begränsa flyktingars rätt att välja boende
·         Jobben som försvann
·         Praktikanttjänst – ett första steg till arbete
·         Sverige satsar helt fel
·         I natt hade jag en fantastisk dröm
·         Sänkta skatter är inget universalmedel för företag
·         Segregationen kräver åtgärder, inte politiska slagord
·         Medelklassens reaktion kommer i sinom tid
·         Vad är arvet efter Reinfeldt?

Jag vill rekommendera dem som vill skriva ut häftet att ställa in skrivaren på Egenskaper/Utskriftsformat/Sidlayout/Broschyr.

 

 

Share

MEDELKLASSENS REAKTION KOMMER I SINOM TID

gdi-1997-2014

I diagrammet ovan kan vi se hur klyftorna växer mellan stad och land men allra mest mellan hela landet om de 38 mest utsatta förorterna i Sverige.

Den 29 oktober 2016 skrev jag en gästkrönika om detta i Göteborgsposten. Krönikan handlar om växande klyftor och ett allt svagare skyddsnät mot ekonomiska kriser. När krisen också drabbar medelklassen minskar dess stöd till de etablerade partierna samtidigt som grogrunden för nationalistiska och nazistiska rörelser stärks, precis som på 1930-talet.

Share

VI MÅSTE BÖRJA PRATA OM SVERIGES PROBLEM

SONY DSC

Att Sverige har problem syns kanske ännu inte från en Stockholmshorisont, men är desto tydligare i de län som på senare år förlorat ett stort antal jobb. Nu behövs utbildning, statliga investeringar och att snabbt bilda storregioner, skriver jag i en artikel i Dagens Arbete.

Artikeln var införd den 22 september 2016, samma dag som det började gå rykten om att Ericsson skulle lägga ned all tillverkning i Sverige. I artikeln visar jag vilka jobb som försvunnit och tillkommit 2007-14. När både den enkla och avancerade tillverkningen försvinner ökar antalet sysselsatta i restauranger, RUT och ROT och arbetsförmedlingar. Är det sådana jobb som i framtiden ska bära Sveriges välstånd?

Share

DEN SVENSKA VÄLFÄRDSSTATENS UTVECKLING 1990-2014

RiddarholmenMycket har hänt med det svenska välfärdssystemet sedan 1990. 1990-talskrisen och de besparingar som blev följden, men också Alliansregeringens medvetna strategi för att stöpa om välfärdssystemen till basfinansierade system som arbetsmarknadens parter kan komplettera eller som den enskilde kan tilläggsfinansiera. Sammantaget bildar förändringarna i grunden en ny svensk modell. Modellen kan fungera tillfredsställande för grupper som kan sluta bra avtal eller individer som kan teckna bra medlemsförsäkringar. Men allt fler grupper på arbetsmarknaden saknar dessa avtal och försäkringar utan blir hänvisade till de lägre ersättningar som de statligt finansierade systemen kan erbjuda. Allra värst är det för de grupper som är arbetslösa eller som hankar sig fram på tillfälliga jobb. ibland med statliga subventioner eller ibland med svarta anställningsförhållanden.

Samtidigt har skolan, vården och omsorgen fått en allt lägre bemanning. Sjuksköterskor, socialsekreterare och andra grupper går på knäna eftersom de har svårt att klara sina uppgifter med mindre personal. Sjukskrivningskostnaderna ökar bland dessa grupper. Under flera decennier har staten också sparat på investeringar i utbildning, infrastrukturinvesteringar och bostadsbyggande. Resultatet har blivit en bristande konkurrenskraft, vilket försvårar för företagen att rekrytera arbetskraft och för den offentliga sektorn att skapa full sysselsättning och tillräckliga skatteintäkter för att klara välfärdssystemen också på lång sikt.

Det här är bara en del av det som jag presenterade i detta föredrag, som jag höll på EU-kommissionens hus i Stockholm den 27 april 2016. Föredraget bygger på en rapport som jag redovisade vid ett möte med samtliga EUs medlemsstater vid universitetet i Leuven, Belgien den 19 oktober 2015.

Du kan ladda hem föredraget här:

Share

UTREDAREN DÖMER UT INTEGRATIONSPOLITIKEN

Utredaren dömer ut integrationspolitiken
Det är inte varje dag man får tre hela sidor i Dagens Samhälle. Men den 26 november hände det. Intervjun med mig handlar om rapporten ”Förorterna som Moder Svea glömde” som jag publicerat tillsammans med Verdandi. Den som intervjuade var Janne Sundling, en av Sveriges bästa journalister.

Share

DAGS ATT BRYTA INNANFÖRSKAPET

Dags att bryta innanförskapet (bild GP)
Den här artikeln skrev jag som en gästkrönika för Göteborgsposten. Artikeln handlar om min rapport ”Förorterna som Moder Svea glömde”, men fokus ligger på vilken roll medelklassen spelat i framväxten av ett ökande utanförskap.

Min slutsats är att det är det viktigare än någonsin att utveckla en effektiv integrationspolitik. Det handlar inte bara om hur vi ska bryta utanförskapet i de förorter som Moder Svea glömde, utan också om hur vi ska kunna undvika att nya grupper på flykt från krig och förtryck dras in samma destruktiva integrationspolitik som redan drabbat tidigare generationer av invandrare.

Ytterst handlar det om att bryta medelklassens innanförskap, det vill säga de skyddsmurar som alla politiska partier medverkat till att bygga under de senaste decennierna. Murar som hindrar outsiders att få tillträde till bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och de demokratiska arenorna.

Share

KOMPETENSUTVECKLING – EN NÖDVÄNDIGHET I DEN SNABBA STRUKTUROMVANDLINGEN

]KompetensutvecklingUtbildning är en central faktor i sysselsättningspolitiken. Att ha låg grundutbildning innebär en stor risk för utanförskap. Särskilt utsatta är de som arbetar i branscher där produktiviteten är låg och där risken är stor att jobbet flyttar utomlands eller där rationaliseringar sätts in för att möta den globala konkurrensen.

Vidareutbildning kan vara ett sätt att upprätthålla sin anställningsbarhet på en föränderlig arbetsmarknad. Tyvärr får de grupper som redan har lägst utbildning och som befinner sig i lösa anställningsformer sällan eller aldrig tillgång till personalutbildning. Minskad personalutbildning är en av de tydligaste varningssignalerna i nedläggningshotade företag.

Tyvärr finns idag inget heltäckande system för det livslånga lärandet.

Det mesta talar därför för att en kompetensförsäkring därför bör utformas som en obligatorisk socialförsäkring, där alla sysselsatta årligen samlar inkomstrelaterade kompetenspoäng i en särskild kompetensbank. Kompetensförsäkringen bör vara öppen också för egenföretagare, som vill spara till vidareutbildning. Systemet kan liknas vid ATP-systemet där alla obligatoriskt samlar poäng till sin framtida pension.

Om detta skriver jag här:

Share

Strukturomvandlingen under 1900-talet

Share

STRUKTUROMVANDLINGEN UNDER 1900-TALET

Bild från Algots eller Eiser i Borås, februari 1978 (SVT)
I ljuset av den pågående krisen i den grekiska ekonomin finns det skäl att påminna om att Sverige för inte så länge sedan hade en alldeles egen ekonomisk kris. Att döma av inlägg i en offentliga debatten börjar minnet av vad som hände med den svenska ekonomin under 1900-talet fram till och med 1990-talskrisen blekna. Därför publicerar jag på nytt min uppsats ”Den svenska strukturomvandlingen under 1900-talet”. Den återgavs först i min bok ”Agenda för Sverige”, som kom ut på Ekerlids förlag 2010.

Detta är en berättelse om hur vi från och med 1970-talet grundlade många av de ekonomiska problem som Sverige idag brottas med. Den fulla sysselsättning som varade fram till 1990 var till stor del skapad med hjälp av inflatoriska löneökningar, ständigt återkommande devalveringar och en ökande förtidspensionering. 1990 stod det klart att Sverige inte längre kunde hålla fast vid denna konstgjorda ekonomiska politik. Straffet blev en djupgående kris, där sysselsättningen sjönk från 87 till 75 procent. Detta ledde i sin tur till ett växande budgetunderskott och omfattande ingrepp i skatte- och välfärdssystemen.

Här kan du ladda hem uppsatsen:

Om du vill köpa boken ”Agenda för Sverige” (150 kronor plus frakt) – skriv en rad till jan.edling@flexicurity.se

Share

HAR JOBBEN TAGIT SLUT?

LudditesSmashingLoomLarge

1779 bröt sig en man vid namn Ned Ludd in i en textilfabrik i Leicestershire i England för att förstöra två maskiner som användes för trikåstickning. Hans protest fick många efterföljare i dåtidens England. Mellan 1811 och 1816 svepte organiserade gäng av maskerade män runt i landet för att i King Ludd’s anda förstöra textilmaskiner, som man ansåg tog jobben från arbetarna.

Ludd trodde att mer rationella arbetsmetoder som skulle medföra att jobben försvann. Men inget är mer felaktigt. Tvärtom har omvandlingen av produktionen ständigt ökat vår samlade produktion (Bruttonationalprodukten – BNP). Bara under de senaste hundra åren har BNP mer än femdubblats samtidigt som levnadsstandarden har förbättrats.
Innovationer, ständigt förbättrade produktionsmetoder och kommunikationer har med-fört att priserna på olika varor kunnat sänkas så att vi inte bara konsumerar fem gånger mer av samma saker som för hundra år sedan utan får tillgång till ett mycket större ut-bud av nya varor och tjänster. Tåget trängde ut hästskjutsen, men fick i sin tur konkurrens av bilen och flyget. Brevet ersattes av e-post, den fasta telefonin av mobiltelefoner och Skype. Alltmer sofistikerade medicinska metoder leder till att vi lever allt längre. De äldre är friska längre, konsumerar varor och tjänster under lång tid innan det är dags för den vård och omsorg, som behövs i livets slutskede. Den alltmer avancerade produktionen kräver att vi utbildar oss längre än tidigare och att vi genomgår en ständig kompetensutveckling för att inte sorteras ut i arbetslivet.

Det är det här som kallas strukturomvandling – att det gamla ersätts med nytt och att det nya fordrar nya kunskaper. Men strukturomvandlingen är ingen lätt process. Gamla branscher slås ut när
de får konkurrens från länder med lägre lönekostnader. Branscher som klarar att rationalisera produktionen kan hålla sig kvar på marknaden, men med färre sysselsatta. Branscher som leder den teknologiska utvecklingen kan till och med öka antalet sysselsatta eftersom de kan attrahera en växande efterfrågan.
När företag läggs ned eller rationaliserar blir många människor arbetslösa. Deras kun-skaper blir föråldrade och efterfrågas inte mer. I ett väl fungerande samhälle ser man till att de arbetslösa får kompletterande utbildning så att de kan söka jobb i branscher som är på frammarsch. Ett väl fungerande samhälle har också en politik, som syftar till att förbereda ungdomar att utbilda sig så att de kan göra nytta i framtidens företag och offentliga myndigheter.

Tyvärr har samhället idag förlorat sin förmåga att hantera strukturomvandlingen. Många uppfattar detta som att jobben tagit slut. Budskapet till alla, som likt Ned Ludd i 1700-talets England utgått från att jobben är på väg att försvinna, är: Det är de inte! Våra utmaningar är enorma. Infrastruktur och bostäder behöver byggas ut. Gamla bostadsområden behöver byggas om för att bättre tillgodose klimatkrav och anständigt boende. De alltfler äldre utgör en gigantisk marknad för nya varor, tjänster, rekreation och till sist en humanitär vård och omsorg. Det behövs utbildning i alla livets skeden – inte en utbildning som lämnar människor utanför utan en inkluderande utbildning byggd på långtgående pedagogiska krav på anpassning till olika gruppers förutsättningar.

Det finns jobb för alla. Det gäller bara att organisera samhället så att alla kan få chansen att dra sitt strå till den samhälleliga stacken.

Läs mer i skriften Strukturomvandling och social integrering

Share

DEN SVENSKA MODELLEN I FÖRÄNDRING

Omslag framsida för web
Många pratar om den svenska modellen. En del berättar om en modell som upphörde att existera redan på 1970-talet. Både socialdemokraterna och Alliansen hyllar den svenska modellen. Men är det samma modell man pratar om? I skriften DEN SVENSKA MODELLEN I FÖRÄNDRING går jag noggrant igenom ett antal av de varianter på den svenska modellen som funnits och ibland försvunnit under de senaste 65 åren. Den går att ladda ned här på svenska eller engelska.
Jag har också gjort en presentation som heter WHAT CAN WE LEARN FROM THE SWEDISH MODEL. Också den går att ladda ned.
Båda skrifterna togs fram inför ett seminarium i Tokyo den 3 februari. Stig-Björn Ljunggren och jag var inbjudna av universiteten i Hosei och Chou för att redovisa hur det står till med gamla och nya svenska modeller.



Share

AGENDA FÖR SVERIGE

Agenda för Sverige - omslagSverige lider fortfarande av 1970-talets strukturkris och den stora 1990-tals­krisen. Ännu kvarstår problemen med att en femtedel av den arbetsföra befolkningen står utanför arbetsmarknaden.

Trots en växande export har Sveriges världsmarknadsandelar av exporten fallit snabbare än i de 15 största EU-länderna och våra nordiska grannländer. Om den svenska exporten av varor och tjänster hade följt utvecklingen i dessa lnder hade exportvärdet varit ungefär 225 miljarder högre än idag. BNP skulle ha varit sju procent högre och sysselsättningen skulle ha legat på 84 procent i stället för 78 procent.

I min bok Agenda för Sverige (Ekerlids 2010) för jag fram ett stort antal förslag som syftar till att öka Sveriges konkurrenskraft, bland annat en näringspolitik, som inriktas på små och medelstora företag som vill växa med hjälp av ökad kunskap och export. Boken innehåller också förslag om en allmän, obligatorisk arbetslivsförsäkring, som ska avlösa dagens sjukförsäkring, förtidspenson och arbetslöshetsförsäkring. Här för också förslag fram om en obligatorisk kompetensförsäkring, som skulle omfatta alla och finansieras solidariskt.

Här kan du se en intervju med mig om boken i Utbildningsradions serie En bok – en  författare.

Här kan du köpa boken Agenda för Sverige.

Share