Små och medelstora företag

STATLIGT STÖD TILL FÖRETAG OCH ORGANISATIONER I STAD OCH LANDSBYGD

Den här rapporten har jag skrivit på uppdrag av den statliga Landsbygdskommittén (SOU 2017:1). Det är en sammanställning av statligt stöd till företag och organisationer, till exempel högskolor och offentliga myndigheter. Stödet ges i olika former, till exempel direkt investeringsstöd, skattereduktion eller olika slag av riskkapital och lån.

Kartläggningen omfattar (med benägen hjälp från berörda institutioner) VINNOVA, ALMI, Norrlandsfonden, Skatteverkets forskningsavdrag, Landsbygdsprogrammet samt diverse regionalpolitiska stöd som utges av Tillväxtverket och Länsstyrelserna.

Rapporten redovisar hur stöden fördelas på olika typer av landsbygdskommuner, täta kommuner samt storstadskommuner. Mest stöd i absoluta tal går till företag och organisationer i storstadskommuner. Om man tar hänsyn till antalet invånare i de olika kommuntyperna går dock det största stödet till landsbygdskommuner.

Här kan du ladda ned rapporten:

Share

VI MÅSTE BÖRJA PRATA OM SVERIGES PROBLEM

SONY DSC

Att Sverige har problem syns kanske ännu inte från en Stockholmshorisont, men är desto tydligare i de län som på senare år förlorat ett stort antal jobb. Nu behövs utbildning, statliga investeringar och att snabbt bilda storregioner, skriver jag i en artikel i Dagens Arbete.

Artikeln var införd den 22 september 2016, samma dag som det började gå rykten om att Ericsson skulle lägga ned all tillverkning i Sverige. I artikeln visar jag vilka jobb som försvunnit och tillkommit 2007-14. När både den enkla och avancerade tillverkningen försvinner ökar antalet sysselsatta i restauranger, RUT och ROT och arbetsförmedlingar. Är det sådana jobb som i framtiden ska bära Sveriges välstånd?

Share

SÄNKTA SKATTER INGET UNIVERSALMEDEL FÖR FÖRETAG

Företagarseminarium Anderstorp 2013-05-22

 

 

I Göteborgsposten skriver jag om nödvändigheten av att utveckla de små och medelstora företagen.

I stället för sänkta skatter och arbetsgivaravgifter till företag med låg produktivitet bör staten stimulera dessa företag att öka kunskapsnivån och rekrytera medarbetare med högre utbildning. Det statliga stödet till innovation bör i ökad utsträckning ges till utveckling av företags organisation, marknadsföring och klustersamarbete. Utbildnings-program för export bör riktas till elever med kulturell bakgrund i expanderande marknader.

Vi måste inse att de stora företagen sysselsätter allt färre i Sverige och att det enbart är de små och medelstora företagen som kan kompensera det stora bortfallet av sysselsättning. Vi måste också inse det ohållbara i att årligen satsa miljarder på meningslös arbetsmarknadspolitik samtidigt som en spottstyver ägnas åt investeringar i ett kunskapslyft för små och medelstora företag.

Artikeln kan läsas här:

Share

SVERIGE SATSAR HELT FEL

Skatteincitament (Per Ericsson)Svenskt statligt forskningsstöd till små och medelstora företag är mycket lågt i en internationell jämförelse, skriver jag i min gästkrönika för Göteborgsposten i maj..

Kommer regeringen i sin forskningsproposition att leva upp till ambitionen att satsa på ett kunskapsintensivt näringsliv eller tänker den likt Alliansregeringen fortsätta att ösa miljardbelopp över företag med låg produktivitet. Under de senaste åren har restauranger och cafèer varit Sveriges snabbast växande branscher – inte företag inriktade på innovationer och internationell export.

Share

JOBBEN SOM FÖRSVANN

OBS! Detta är en dyster läsning för alla som tror att det går bra för Sveriges ekonomi. Samtidigt är min gästkrönika i GP positiv eftersom den visar var bristerna finns och vad vi bör rätta till. Men det blir ett hårt arbete utan några genvägar!

Artikeln, som var införd i GP den 20 februari 2016, går att ladda ned här:

Share

KONKURRENSKRAFT OCH EKONOMISK TILLVÄXT

Arlanda
Den 24 april 2015 blev jag som ”integer ekonom” inbjuden till moderaternas arbetsgrupp för ekonomi och arbetsmarknad att tala över ämnet ”Konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt”. Jag tackade ja eftersom moderaterna sagt att de håller på att ompröva sin politik.

I min presentation tog jag upp en rad områden, där Sveriges konkurrenskraft håller på att försämras gentemot våra konkurrentländer. Dessa försämringar innebär att den ekonomiska tillväxten blir lägre, att sysselsättningen hålls nere, att skattekraften minskar och att detta innebär sämre möjligheter att upprätthålla den offentliga välfärden (alternativ att det blir svårare att sänka skatter om man nu föredrar det i stället).

• Bland Europas lägsta investeringar i infrastruktur
• Europas lägsta investeringar i bostadsbyggande
• En allt svagare produktivitetstillväxt
• Andra länder håller på att ta in vårt försprång när det gäller energikostnader
• Exporten av varor och tjänster utvecklas sämre än EU 15 och de nordiska länderna
• Våra storföretag håller på att överge Sverige (de 30 största företagen sysselsätter idag bara 20 procent i Sverige)
• Samtidigt minskar storföretagens forskning och innovation i Sverige
• Behovet av att aktivera små och medelstora företag är stort, men de vill inte växa eller exportera (i bästa fall till Västeuropa)
• Sverige tappar positioner i den högre utbildningen samtidigt som allt färre kvalificerar sig till gymnasiet
• Det finns ett stort behov av att skapa ett mindre antal regioner som kan fokusera på kompetensförsörjning och regional konkurrenskraft

Gjorde min presentation något intryck på moderaternas politik? Nej knappast. Den enda punkt som föreföll väcka intresse var ett diagram i slutet av min presentation (diagram 35), som kan laddas hem nedan. Diagrammet visar att 13 procent av grundskoleeleverna inte kvalificerar sig till gymnasiet. Upprörande i sig men inget nytt. Det nya var att mitt diagram visar hur pass få som kvalificerar sig i de 38 mest utsatta förorterna i landet. I Herrgården i Malmö är det färre än 50 procent som kvalificerar sig.

Det är bra att också moderaterna fått upp ögonen för hur det står till med utbildning, arbetslöshet, fattigdom och valdeltagande i de mest utsatta förorterna. Yrvaket talar Anna Kinberg Batra om ”det nya utanförskapet” (sic). Förslagen känns igen: Moderniserad arbetsrätt, sänkta arbetsgivaravgifter, skattefrihet för den först intjänade halvmiljonen osv.
Det som oroar mest är att moderaternas ”omprövning” enbart fortsätter att handla om utbudet av arbetskraft och inte hur Sverige ska kunna skapa jobb genom utbildning och ökad efterfrågan på svenska varor och tjänster. Moderaterna tycks inte heller ha några recept på någon av de övriga punkter som jag redovisade och som var och en är allvarliga hot både mot den ekonomiska tillväxten och den framtida sysselsättningen.

Här kan du ladda ned min presentation:

Share

DET RÅDER KNAPPAST BRIST PÅ SVENSKA UTMANINGAR

RiskkapitalHar ni hört talas om ”den svenska paradoxen”. Den brukar syfta på att Sverige är bra på forskning och innovation, men att denna egenskap har svårt att resultera i att jobb skapas i Sverige. De stora företagen flyttar allt större delar av sin produktion och forskning till nya marknader. De innovativa entreprenörerna söker sig till marknader där kunderna och pengarna finns.
Regeringen har tillsatt ett innovationsråd med flera tunga statsråd och statsministern själv som ordförande. Inriktningen är bredare än att bara se till innovations- och näringsklimatet för enskilda entreprenörer.
I en artikel i affärstidningen Mitt i Skandinavien hävdar jag att det går att komma ur den onda cirkel som paradoxen utgör om man fokuserar på de utmaningar som Sverige står inför.
• Investeringar i bostäder, infrastruktur, klimat, skola, sjukvård och äldreomsorg är alla utmaningar som borde vara mycket intressanta för de större företagen och investerarna att vända blickarna mot Sverige.
• Men regeringen måste också utarbeta strategier för de små och medelstora företagen, universiteten och forskningsinstituten.
• Nyckelorden är samarbete och internationalisering. Dessutom är det hög tid att genomföra den decentralisering av kompetensförsörjning och andra viktiga samhällsfunktioner till en 7-8 konkurrenskraftiga regioner.

Nedan kan du läsa hela numret av Mitt i Skandinavien, som innehåller en rad intressanta artiklar inför det stora företagarmötet Affärsracet i Gislaved den 27-28 maj. http://www.affarsracet.se/affarsracett/magasin.html

Share

HAR GNOSJÖREGIONEN NÅGON FRAMTID?

Vattenhjul i Gnosjö

De senaste åren har jag varit engagerad i Gnosjöregionens egna ansträngningar att möta de allt hårdare krav som globaliseringen ställt på regionens företag och kommuner. Jag var med då kommunsstyrelserna och företagarföreningarna i Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryd beslöt att tillsammans utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete. Projektet Framtid Gnosjöregionen har pågått sedan i mars 2012 och i juni 2013 redovisades en slutrapport, som jag var med och kommenterade.

Här nedan kan du ladda hem den presentation jag gjorde vid det möte som ägde rum i Isaberg den 10 juni 2013. Presentationen innehåller flera budskap:

Projektet har varit framgångsrikt så tillvida att regionens kommuner och företag insett allvaret i den ekonomiska utveckling som företag och samhälle står inför. De har vidtagit viktiga steg för att utveckla näringslivet i riktning mot ökad kompetens, ökad internationalisering och ökad samverkan. De har också tagit steg för att öka samhällets stöd till näringslivet, inte minst när det gäller kompetensförsörjning i företagen.

Nu måste de förslag och ansatser som gjorts i projektet omsättas i praktisk handling. Inför detta arbete som nu förestår gav jag i min presentation ett antal råd till

–          Politiken, dvs de instanser i de fyra kommunerna som tillsammans ska arbeta med näringslivsutveckling och kompetensförsörjning

–          Framtid Gnosjöregionen, dvs det nybildade samarbetsorgan inom näringslivet, som ska arbeta med att ta nya steg mot klusterbildning, utvidgade värdekedjor och ökat kunskapsinnehåll. Jag gav också en hel del råd om vilka nya steg jag ser är nödvändiga för framgång

–           Region Jönköping, som vid sidan av kommunerna och företagen själva kan stärka kompetensförsörjning, regiontrafik och tillväxtarbete

–          Rikspolitiken där jag ser ett stort behov av förståelse för näringspolitikens betydelse vid företagsomvandling

 

Share

GÅ I KLUSTER

Gå i kluster (Magasin Mitt i Skandinavien - Affärsracet Gnosjöregionen april 2013) halvArtikel publicerad i tidningen Mitt i Skandinavien, Affärsracet, Gnosjöregionen april 2013.

Företag söker nu nya former av samarbete för att kunna hävda sig i den globala konkurrensen. Det här är några fördelar med att samarbeta:

– Det har blivit allt viktigare att söka sig uppåt i värdekedjan. Utländska konkurrenter har tagit hand om de enkla produkterna och det gäller att utveckla varor och tjänster med ett högre kunskapsinnehåll. Men innovationer och produktutveckling är dyrt. Därför är det en fördel om flera företag samverkar för att gemensamt finansiera sådana investeringar.

– Ett litet företag har ofta otillräckliga kunskaper om hur man säljer till nya utländska marknader. Även i detta fall kan det vara en fördel om företag samverkar.

– Små företag svarar ofta bara för en liten del av värdekedjan. På exportmarknaden måste man kunna erbjuda helhetslösningar, till exempel ett paket som omfattar allt från avfallshantering till förbränning inklusive transporter och eventuell slutförvaring av farliga ämnen. Genom att samverka horisontellt eller vertikalt i värdekedjan kan företag lättare vinna order på marknaden.

Läs hela artikeln här.

Share

EN TREDELAD INNOVATIONSPOLITIK

EU-parlamentet BrysselDen 22 januari 2013 höll jag ett anförande om innovationspolitik vid en middag vid EU-parlamentet i Bryssel. Inbjudare var Association of Nordic Engineer (ANE) i samarbete med Brita Thomsen och ytterligare ett antal EU-parlamentariker.

I mitt tal poängterar jag att samhällets innovationspolitik måste ta hänsyn till olika behov hos olika typer av företag. Politiken måste också förstå vilka roller universiteten och forskningsinstituten spelar i näringslivets kunskapsproduktion. I mitt tal belyste jag innovationspolitiken från tre olika strateginivåer:

– De globala företagen

– De små och medelstora företagen

– Universitetens och forskningsinstitutens roll

Här kan du ladda ned talet, som är på engelska.

Share

DÄRFÖR BEHÖVER SVERIGE EN INNOVATIONSPOLITIK

Därför behöver Sverige en innovationspolitik

Den här skriften skrev jag sedan jag återvänt till VINNOVA efter en tjänstledighet då jag skrev boken Agenda för Sverige. Skriften, som trycktes i flera upplagor, utgår till stor del från boken.

Här kan du ladda ned skriften.

Share

NU BYGGER VI DEN NYA TID

Nu bygger vi den nya tidPresentation inför Socialdemokraternas kriskommission 14 januari 2011. Det var en stor ära att bli inbjuden till den kriskommission som Socialdemokraterna bjöd in till i en besvärlig tid, då varken politik eller ledarskap fungerade. Jag började min föredragning med att berätta om de förändringar som skett i vår omvärld de senaste decennierna och redogjorde för de förslag jag tidigare presenterat i min bok Agenda för Sverige.

Presentationen kan ses här. Tyvärr finns inte TV-inspelningen kvar längre.

Share

SVERIGE KAN BÄTTRE

Artikel i ETC Stockholm 15 juli 2010 i samband med att jag gav ut boken ”Agenda för Sverige” 2010.

Vårt hopp står nu alltmer till de små och medelstora företagen. Trots att dessa producerar hälften av BNP svarar de bara för 22 procent av all export. De har i storföretagens förlovade land Sverige antagit rollen som underleverantörer och när de stora företagen går egna vägar visar det sig att de mindre företagen inte har så mycket egna kunskaper om hur man finner nya marknader för sin produktion. Om den svenska exporten av varor och tjänster hade följt utvecklingen i EU15 hade exportvärdet varit ungefär 225 miljarder högre än i dag. BNP skulle ha varit sju procent högre och sysselsättningen skulle ha legat på 84 procent i stället för 78 procent. Vad är detta om inte ett marknadsmisslyckande? Eller är det ett politiskt misslyckande?

Är det ett marknadsmisslyckande eller politiskt misslyckande att långt över en miljon människor står utanför arbetsmarknaden i stället för att bidra till den ekonomiska tillväxten? 985 000 personer har ersättning från olika socialförsäkringssystem för att hålla sig borta, men ett växande antal tvingas klara sig på socialbidrag. Om sysselsättningsgraden hade legat på 84 procent i stället för 78 procent skulle 325 000 fler ha haft ett jobb att gå till. Sverige kan bättre.

I artikeln, som du kan ladda ned  här, beskrivs ett antal viktiga reformer som Sverige bör genomföra för att återupprätta välstånd och full sysselsättning.

Share

AGENDA FÖR SVERIGE

Agenda för Sverige - omslagSverige lider fortfarande av 1970-talets strukturkris och den stora 1990-tals­krisen. Ännu kvarstår problemen med att en femtedel av den arbetsföra befolkningen står utanför arbetsmarknaden.

Trots en växande export har Sveriges världsmarknadsandelar av exporten fallit snabbare än i de 15 största EU-länderna och våra nordiska grannländer. Om den svenska exporten av varor och tjänster hade följt utvecklingen i dessa lnder hade exportvärdet varit ungefär 225 miljarder högre än idag. BNP skulle ha varit sju procent högre och sysselsättningen skulle ha legat på 84 procent i stället för 78 procent.

I min bok Agenda för Sverige (Ekerlids 2010) för jag fram ett stort antal förslag som syftar till att öka Sveriges konkurrenskraft, bland annat en näringspolitik, som inriktas på små och medelstora företag som vill växa med hjälp av ökad kunskap och export. Boken innehåller också förslag om en allmän, obligatorisk arbetslivsförsäkring, som ska avlösa dagens sjukförsäkring, förtidspenson och arbetslöshetsförsäkring. Här för också förslag fram om en obligatorisk kompetensförsäkring, som skulle omfatta alla och finansieras solidariskt.

Här kan du se en intervju med mig om boken i Utbildningsradions serie En bok – en  författare.

Här kan du köpa boken Agenda för Sverige.

Share