Skatter

#VADFANFÅRJAG

Det här inlägget skrev jag på Facebook i samband med den debatt som blossade upp efter Uppdrag Gransknings rapport om de så kallade Paradisläckorna, dvs avslöjandet om kända personers försök att dölja och undanhålla information om den egna förmögenheten genom avancerad skatteplanering. I samband med programmet intervjuades Leif Östling, förre VD på Scania och nuvarande ordförande i Svenskt Näringsliv. Han var en av dem som gömt undan pengar på Malta och i Luxemburg. Han sa att han valt att placera pengarna utomlands helt lagligt. Det uttalande som gav upphov till en stor debatt i Sverige var när Leif Östling motiverade sitt val att placera pengar utomlands med att han redan var en av Sveriges största skattebetalare: ”- Vad fan får jag för skatten”, sa han.

Det fick mig att skriva en Facebook-text om vad man får för pengarna när man betalar skatt i Sverige. Jag tror inte att något jag skrivit på Facebook tidigare mött sådan positiv respons som detta inlägg, som efter två dagar hade fått mer än 260 likes, en hel del kommentarer och framför allt över 200 delningar. Så här skrev jag:

Först och främst fördelas skatter och välfärd mellan generationerna. När vi är i mitten av livet betalar vi som mest i skatt, men det är främst barnen och de gamla som drar mest nytta av den välfärd som skapas av skatterna.

Därutöver sker också en fördelning över inkomsterna. De som tjänar mer betalar mer och de som tjänar mindre får del av välfärd de aldrig skulle ha kunnat tjäna in på egen hand. Men också de som tjänar mest har nytta av att skattemedlen finansierar utbildning, infrastruktur, sjukvård etc.

Ingen kan säga på förhand hur livet ska utvecklas. En del är friska och i arbete medan andra drabbas av sjukdom eller arbetslöshet.Allt detta har också Leif Östling, hans barn och föräldrar rätt till.

Med all säkerhet skulle Leifs karriär på Scania ha gått mycket sämre utan de svenska investeringarna i utbildning, forskning, infrastruktur och annat som samhället finansierat, både för honom och hans duktiga medarbetare i Södertälje.

Det här diagrammet gjorde jag 1996 med hjälp av experter från Skatteverket, dåvarande Kommunförbundet, Landstingsförbundet m fl. Mycket har hänt sedan dess.

En stor del av skattepengarna delades ut till löntagarna i form av bland annat jobbskatteavdrag. Samtidigt minskade staten sitt åtagande i välfärden. Meningen var att löntagarna själva skulle finansiera en större del av välfärden med hjälp av avtalsförsäkringar, medlemsförsäkringar eller med egna medel. De som inte jobbade, t ex arbetslösa, sjuka och pensionärer fick se välfärden försämras.

Idag hör vi allt oftare från dem som redan betalt in avgifter till välfärden: ”Varför ska jag betala två gånger, jag har ju redan betalt in min avgift och ska väl inte behöva betala skatt också”. Solidariteten mellan ”insiders” och ”outsiders” minskade. På samma gång minskade också omtanken om de allt fler äldre och deras behov av pension, vård och omsorg. Också barnen drabbades, särskilt de som bor i förorter där färre får delta i samhällsgemenskapen. När antalet barn och äldre växer lyckas vi inte ens skapa politiska majoriteter för att finansiera deras välfärd.

Vad var det som hände?

Jag fick också en fråga om mitt diagram: – Från 70 årsåldern fram till 105 års åldern så minskar ju storleken på femårskohorterna hela tiden. Men i diagram är alla lika breda. Gör inte det att ytan för de utgifter som du har placerat längst till höger främst äldreomsorgen framstå som överdrivet stor?

Jodå, denna fråga ställde jag mig själv också och gjorde ett diagram som besvarade frågan. Nedanstående diagram är baserat på samma underlag som det tidigare, men tar hänsyn till hur många personer det finns i varje ålderskull.

En annan fråga som jag fått är: Får jag använda dina bilder och din text om jag själv vill publicera något eller hålla ett föredrag. Mitt svar är ja, gör det gärna och se till att fler kan förstå varför vi betalar skatt, vad vi får för pengarna och hur det kommer sig att några får mindre del av välfärden idag jämfört med när diagrammen gjordes.

JAN EDLING

Share

GÄSTKRÖNIKOR I GÖTEBORGS-POSTEN 2016

Jag har under 2016 varit gästkrönikör i Göteborgs-Posten. Nu har jag samlat mina krönikor i ett litet häfte.

·         Dags att bryta innanförskapet
·         Begränsa flyktingars rätt att välja boende
·         Jobben som försvann
·         Praktikanttjänst – ett första steg till arbete
·         Sverige satsar helt fel
·         I natt hade jag en fantastisk dröm
·         Sänkta skatter är inget universalmedel för företag
·         Segregationen kräver åtgärder, inte politiska slagord
·         Medelklassens reaktion kommer i sinom tid
·         Vad är arvet efter Reinfeldt?

Jag vill rekommendera dem som vill skriva ut häftet att ställa in skrivaren på Egenskaper/Utskriftsformat/Sidlayout/Broschyr.

 

 

Share

SÄNKTA SKATTER INGET UNIVERSALMEDEL FÖR FÖRETAG

Företagarseminarium Anderstorp 2013-05-22

 

 

I Göteborgsposten skriver jag om nödvändigheten av att utveckla de små och medelstora företagen.

I stället för sänkta skatter och arbetsgivaravgifter till företag med låg produktivitet bör staten stimulera dessa företag att öka kunskapsnivån och rekrytera medarbetare med högre utbildning. Det statliga stödet till innovation bör i ökad utsträckning ges till utveckling av företags organisation, marknadsföring och klustersamarbete. Utbildnings-program för export bör riktas till elever med kulturell bakgrund i expanderande marknader.

Vi måste inse att de stora företagen sysselsätter allt färre i Sverige och att det enbart är de små och medelstora företagen som kan kompensera det stora bortfallet av sysselsättning. Vi måste också inse det ohållbara i att årligen satsa miljarder på meningslös arbetsmarknadspolitik samtidigt som en spottstyver ägnas åt investeringar i ett kunskapslyft för små och medelstora företag.

Artikeln kan läsas här:

Share

SVERIGE SATSAR HELT FEL

Skatteincitament (Per Ericsson)Svenskt statligt forskningsstöd till små och medelstora företag är mycket lågt i en internationell jämförelse, skriver jag i min gästkrönika för Göteborgsposten i maj..

Kommer regeringen i sin forskningsproposition att leva upp till ambitionen att satsa på ett kunskapsintensivt näringsliv eller tänker den likt Alliansregeringen fortsätta att ösa miljardbelopp över företag med låg produktivitet. Under de senaste åren har restauranger och cafèer varit Sveriges snabbast växande branscher – inte företag inriktade på innovationer och internationell export.

Share

SKATTEINCITAMENT FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING

Skatteincitament för FoUGlobaliseringen har fått allt fler västländer att vässa insatserna för att skapa konkurrenskraft för sina företag. Ett instrument som blivit alltmer populärt är att förutom direkta statliga stöd till FoU i branscher och företag också ge företag möjlighet att dra av en del av kostnaderna för FoU på skatten. Idag har flertalet OECD-länder infört skatteincitament. Också utanför OECD finns en rad länder som infört skatteincitament. Det land som har det mest generösa stödet är Kina. Stödet finns också i Indien, Singapore, Ryssland. Israel, Sydafrika, Brasilien och Chile. I USA och Kanada fyller också delstaterna på med ytterligare tillägg till de federala skatteincitamenten. Sverige är ett av de få länder i världen som inte använder skatteavdrag för att stimulera små och medelstora företag att forska. Efter många år tycks det nu som att den svenska regeringen är på väg att följa andra länders exempel.

Stödet är i de flesta länder till för alla företag, men eftersom det är försett med ett tak är de mindre företagen som har störst utbyte av incitamentet. I Figur 12 kan vi se hur mycket ett företag i praktiken betalar när de satsar en enhet av landets valuta på forskning och utveckling. Ett av de viktigaste motiven för skatteincitamenten är att de stimulerar marknadsdriven FoU. Medan direktstödet är styrt till vissa teknologier eller industrisektorer låter skatteincitamentet företagen själva bestämma forskningens inriktning.

Man kan nog säga att skatteincitamentet blivit ett internationellt konkurrensmedel på samma sätt som företagsbeskattningen. Länder som saknar skatteincitament kan gå miste om viktiga investeringar eller bli av med företag som lockas av att investera i länder som har skatteincitament.

När utländska företag överväger om de ska investera i ett land kommer incitamentet att vägas in i den vågskål av faktorer som till sist avgör lokaliseringen. I en del länder, där man arbetar målmedvetet med innovationspolitik för att bygga upp en kunskaps- och näringslivsstruktur är skatteincitamentet en ingrediens. När Göteborgsföretaget Cellartis lockades över till Skottland för att bli ett av nyckelföretagen i landets stora satsning på forskning och tillverkning av stamceller hade skatteincitamentet en viss betydelse tillsammans med olika andra direkta stöd från regionen, Glasgow-universitetet och ett statligt riskkapitalföretag.

Jag har under flera år suttit i EUs arbetsgrupp för skatteincitament för forskning och utveckling. I den här presentationen som jag gjorde på Näringsdepartementet den 16 april 2012 redogör jag för min syn på dessa frågor. Du kan också läsa mer i min bok Agenda för Sverige.

Share

SVENSK VÄLFÄRD KRÄVER INVESTERINGAR

JärnvägAtt underinvestera, så som Sverige under lång tid gjort i transportinfrastruktur och bostäder, har konsekvenser för Sveriges konkurrenskraft. Bristande underhåll och högre driftskostnader ökar företagens och hushållens kostnader. Bristande modernitet gör Sverige till ett andrahandsval för företag som vill investera. Vi börjar också se tecken på att stora globala företag som ABB och Bombardier finner andra länder mer intressanta för utveckling av ny teknik och nya innovationer som ska säljas på en världsmarknad.

En dåligt utbyggd järnvägsinfrastruktur får också konsekvenser för miljön när fler och fler lastbilar trängs på våra vägar. Ökade utsläpp, ökad förslitning och ökad risk för olycksfall är kostnader som inte bärs av vägtrafikens brukare.

Det är nu hög tid att växla om från skattesänkningar och konsumtionsledd tillväxt till en investeringsledd tillväxt. Det gagnar företag och sysselsättning, innovationer och skapandet av ett modernare Sverige och ger dessutom positiva effekter på miljön.

Artikel publicerad i Dagens Samhälle 26 mars 2012Dagens Samhälle

Hela artikeln kan läsas här.

Share

AGENDA FÖR SVERIGE

Agenda för Sverige - omslagSverige lider fortfarande av 1970-talets strukturkris och den stora 1990-tals­krisen. Ännu kvarstår problemen med att en femtedel av den arbetsföra befolkningen står utanför arbetsmarknaden.

Trots en växande export har Sveriges världsmarknadsandelar av exporten fallit snabbare än i de 15 största EU-länderna och våra nordiska grannländer. Om den svenska exporten av varor och tjänster hade följt utvecklingen i dessa lnder hade exportvärdet varit ungefär 225 miljarder högre än idag. BNP skulle ha varit sju procent högre och sysselsättningen skulle ha legat på 84 procent i stället för 78 procent.

I min bok Agenda för Sverige (Ekerlids 2010) för jag fram ett stort antal förslag som syftar till att öka Sveriges konkurrenskraft, bland annat en näringspolitik, som inriktas på små och medelstora företag som vill växa med hjälp av ökad kunskap och export. Boken innehåller också förslag om en allmän, obligatorisk arbetslivsförsäkring, som ska avlösa dagens sjukförsäkring, förtidspenson och arbetslöshetsförsäkring. Här för också förslag fram om en obligatorisk kompetensförsäkring, som skulle omfatta alla och finansieras solidariskt.

Här kan du se en intervju med mig om boken i Utbildningsradions serie En bok – en  författare.

Här kan du köpa boken Agenda för Sverige.

Share