Politik

VILKET HEMSKT TAL ÅKESSON HÖLL

Vilket hemskt tal Jimmy Åkesson höll i Almedalen 2017.

Hemskt, därför att det populistiskt byggdes upp kring de svagheter i välfärden som byggts upp under en lång tid av politiska partiers oförmåga att möta de utmaningar som globalisering, åldrande befolkning och oro i världen fört med sig. Svagheter som Åkesson vill lösa med ännu mindre resurser till välfärd, utbildning, bostäder och infrastruktur.

Hemskt därför att det anspelade på ett folkhem som sakta byggdes upp genom att addera år av en ekonomisk tillväxt och en någorlunda rättvis fördelning. I Åkessons folkhem finns bara ljuva löften till dem som uppfattar sig som ”tillbakasatta” utan redovisning av hur ekonomisk tillväxt och rättvis fördelning ska finansiera välfärdens reformer.

Hemskt därför att det ställde grupper mot varandra. Arbetande ställs mot arbetslösa, ”hederliga medborgare” ställs mot dem som inte kunnat etablera sig i samhället. Äldre ställs mot nyanlända, som så snabbt som möjligt bör försvinna från landet.

Hemskt därför att det var så retoriskt skickligt. Åkesson har tidigare hämtat sympatier både från borgerligheten och arbetarklassen. Med folkhemsretoriken var det dags att rikta in sig på att vinna ytterligare ett antal röster hos LO-medlemmar, som har svårt att känna igen sig i en socialdemokrati och en fackföreningsrörelse som är hårt kringskurna av ett decennium i politisk kris och ett svagt parlamentariskt underlag i riksdagen.

Eftersom jag föddes strax efter kriget läste jag som ung ofta böcker om nazisternas frammarsch och om hur stora delar av det tyska folket deltagit i eller i tysthet understött det fruktansvärda folkmord som ägde rum på judar, romer och oliktänkande. Jag försökte, men hade svårt att ta till mig, hur det nationalsocialistiska partiet kunde få många att ställa upp på den öppna utrensningen och deportationen av människor utan att protestera.

En som fick mig att förstå de psykologiska drivkrafterna bakom denna folkpsykos var en äldre dam, som jag var inneboende hos i Tyskland under 1960-talet. Hon hade vuxit upp i ett land i ekonomisk kris med en framväxande nationalsocialism som lovade arbete och en bättre värld. Trots att resultatet blev krig och ett land i ruiner stod den gamla damen också på 1960-talet kvar sina sympatier för nationalsocialismen.

Det är detta som gör mig så skrämd, då jag lyssnar på Åkessons tal i Almedalen 2017. Sverigedemokraterna spelar på exakt samma strängar som 30-talets nationalsocialism gjorde. Precis som då tycks alla andra etablerade partier bortse från kraften i den underliggande masspsykos som Åkesson driver fram – med löften om guld och gröna skogar. utan finansiering och utan att bli avkrävd några svar på vilka konsekvenserna kommer att bli för dem som inte får plats i det Sverigedemokratiska folkhemmet.

Share

GÄSTKRÖNIKOR I GÖTEBORGS-POSTEN 2016

Jag har under 2016 varit gästkrönikör i Göteborgs-Posten. Nu har jag samlat mina krönikor i ett litet häfte.

·         Dags att bryta innanförskapet
·         Begränsa flyktingars rätt att välja boende
·         Jobben som försvann
·         Praktikanttjänst – ett första steg till arbete
·         Sverige satsar helt fel
·         I natt hade jag en fantastisk dröm
·         Sänkta skatter är inget universalmedel för företag
·         Segregationen kräver åtgärder, inte politiska slagord
·         Medelklassens reaktion kommer i sinom tid
·         Vad är arvet efter Reinfeldt?

Jag vill rekommendera dem som vill skriva ut häftet att ställa in skrivaren på Egenskaper/Utskriftsformat/Sidlayout/Broschyr.

 

 

Share

ARVET EFTER REINFELDT

Den 10 december 2016 publicerade jag en gästkrönika i Göteborgsposten om arvet efter Reinfeldt. En berättelse om hur borgerligheten skickligt lyckades utnyttja en tidigare svag socialdemokrati för att skapa irreversibla förändringar av den svenska arbetsmarknaden och välfärdsstaten.

”Öppna era hjärtan”-politiken var ett led i detta förändringsarbete, som hela den dåvarande alliansen stod bakom. Syftet var att skapa ett tillräckligt stort tryck på den svenska arbetsmarknaden för att kunna åstadkomma ökad lönespridning genom sänkning av de lägsta lönerna. Ingen hade räknat med den stora flyktingvåg som sökte sig mot Europa och särskilt Sverige hösten 2015. När de nuvarande allianspartierna och Reinfeldts egna tidigare nära medarbetare tävlar om att förneka denna politik är det framför allt ett försök att få tillbaka de röster från SD som blev följden av politiken.

Här kan du läsa artikeln:

 

 

Share

DEN SVENSKA MODELLEN I FÖRÄNDRING

Omslag framsida för web
Många pratar om den svenska modellen. En del berättar om en modell som upphörde att existera redan på 1970-talet. Både socialdemokraterna och Alliansen hyllar den svenska modellen. Men är det samma modell man pratar om? I skriften DEN SVENSKA MODELLEN I FÖRÄNDRING går jag noggrant igenom ett antal av de varianter på den svenska modellen som funnits och ibland försvunnit under de senaste 65 åren. Den går att ladda ned här på svenska eller engelska.
Jag har också gjort en presentation som heter WHAT CAN WE LEARN FROM THE SWEDISH MODEL. Också den går att ladda ned.
Båda skrifterna togs fram inför ett seminarium i Tokyo den 3 februari. Stig-Björn Ljunggren och jag var inbjudna av universiteten i Hosei och Chou för att redovisa hur det står till med gamla och nya svenska modeller.



Share

SOMMARJOBB FÖR EN STATSMINISTER

Sommarjobb för en statsminister (Axess)
Våren 20014 blev jag och 13 andra ombedda av Mats Wiklund på tidskriften Axess att ge de båda statsministerkandidaterna tips om semesterlektyr samt goda råd inför valrörelsen 2014.Det här blev mitt bidrag.
Den lektyr jag tipsade om var ”Alla behövs”, som jag skrev 2005 och som blev mycket omdebatterad i valrörelsen 2006. Mitt budskap inför valet var att såväl socialdemokrater och moderater saknade en politik för den globala strukturomvandlingen. För att lyckas vända den höga arbetslösheten duger det inte att bedriva ”arbetsmarknadspolitik”. Man måste slå in på ”en tredje vägens politik”, som söker öka efterfrågan på svensk arbetskraft, dels genom växande export och dels genom att investera i infrastruktur och bostadsbyggande. En sådan politik kräver också att utbildningen och den regionala kompetensförsörjningen kraftigt förbättras.

Share

VÅGAR VI BLI GAMLA I HUDDINGE?

Den här presentationen handlar inte om Huddinge, men det var där jag höll den på en seniorträff den 26 mars 2014. I själva verket handlar den om hur politiken styr våra liv, vare sig vi bor i Huddinge eller någon annan stans i Sverige.
Presentationen handlar inte heller om att bli gammal, utan om vilken framtid vi kan vänta oss som barn, vuxna och gamla beroende på vilken politik som kommer att föras efter valet i september 2014.

Jag berättar om de vedermödor som vårt lands ekonomi genomgått och de utmaningar som väntar i framtiden. Har vi råd att låta stora delar av den arbetsföra befolkningen stå utanför arbetslivet? Hur ska vi klara det växande antalet äldre, som lever allt längre. Hur länge kan olika regeringar skjuta upp de nödvändiga investeringarna i infrastruktur och bostadsbyggande innan Sveriges konkurrenskraft helt försvinner?

Valet står mellan fortsatt utanförskap, segregation och fattigdom investeringar i utbildning, byggande av infrastruktur och bostäder och uppbyggnaden av ett näringsliv inriktat på innovation och export till växande globala marknader.

Valet står också mellan två olika välfärdsmodeller: en modell som utöver en grundtrygghet utgår från att människor får klara sig själva och en annan modell som bygger på generella välfärdssystem och inkomstbortfallsprincipen och som fördelar riskerna över livets olika skeden från barndom till ålderdom och där de som är friska och arbetsföra solidariskt bistår dem som är sjuka eller arbetslösa.

Och en sak är säker – att bygga upp Sverige till ett land där full sysselsättning råder och välfärden når alla kommer att ta tid. Det kommer att krävas många år av uppoffringar för att reda upp efter decennier av ekonomiska kriser, uteblivna investeringar, försvagad konkurrenskraft och försämrade samhällsfunktioner för utbildning och välfärd.

Här kan ni ladda ned min presentation:

Share

BRA BESKED AV (S)

SVERIGES_RIKSDAGSHUS

Ett viktigt besked från socialdemokraterna inför nästa val: – Det är dags att överge blockpolitiken och skapa broar som tar itu med Sveriges stora utmaningar.

Tyvärr har ”politik” blivit en fråga om vem som ska regera med vem och ”valrörelse” en fråga om vem som kan ge mest godis till olika väljargrupper. Samtidigt står Sverige inför utmaningar som är avgörande för om vi i framtiden kan skapa den tillväxt och sysselsättning som är förutsättningen för välfärd och demokrati.

Politiken måste sluta att inbilla väljarna att klimatpolitiken handlar om att bygga ut en massiv ridå av vindkraftverk samtidigt som en kraftigt subventionerad lastbilstrafik tillåts öka ohejdat på bekostnad av en järnvägstrafik som spårat ur.

Politiken måste ta upp frågan om bostadspolitiken ska handla om att gynna ett priviligierat ”brödraskap” eller om den ska bli ett redskap för att lösa en allt allvarligare bostadsbrist och behovet av renovering och klimatsanering.

Politiken måste också möta frågan om varför Sverige är det land i Europa som investerar minst i bostadsbyggande, vägar och järnvägar samtidigt som tillväxten bromsas av brist på arbetskraft och inflatoriska räntor skapade i storstadsområdena men till men för hela landet.

Politiken måste ta upp frågan om hur Sveriges framtida energisystem ska se ut – i en situation där svenska energipriser håller på att förlora sin konkurrenskraft och där företagen börjar fråga sig varför de ska lägga produktion i Sverige i stället för i Tyskland.

Politiken måste sluta upp med att inbilla väljarna att vi satsar på mer forskning, medan verkligheten är den rakt motsatta. På tio år har vi minskat andelen FoU från 4,23 procent av BNP till 3,37 procent. Än värre är att det är näringslivet som svarar för den största minskningen när storföretagen minskar sin närvaro i Sverige. För 10 år sedan satsade näringslivet 3,2 procent av BNP på FoU. Idag är siffran 2,3 procent.

Politiken måste på allvar ta itu med välfärdens finansieringsfrågor. Det duger inte att säga att vi behöver höja skatterna. Det duger inte heller att säga att vi behöver minska skatterna. Därför behöver vi skapa blocköverskridande alternativ, som inser att lösningen ligger i att skapa ett land där betydligt fler än dagens 80 procent av alla 20-64-åringar har ett riktigt jobb att gå till.

Politiken måste börja handla om hur vi ska återskapa den fulla sysselsättningen med utbildning och en produktion med ökat kunskapsinnehåll – inte motsatsen med subventionerade jobb i lågproduktiva branscher och stora delar av arbetskraften satt i karantän i ett gigantiskt Guantanamoläger kallat Fas 3.

Share

OM DEN INTERNA DEBATTEN INOM SOCIALDEMOKRATIN

Jag blir så trött på den interna debatt som förs inom socialdemokratin. I tio års tid har jag bekymrat mig för partiets inriktning. Jag visade för åtta år sedan hur jag tyckte att sysselsättningspolitiken borde läggas om, hur vi borde se på globaliseringen och behovet av en ny kurs för näringspolitiken. Efter ett otal sorger och bedrövelser med Göran Persson, Mona Sahlin och Håkan Juholt var jag nästan beredd att ge upp, men höll ut.

Efter ett mycket bra partiledarval och en mycket bra kongress har kursen lagts ut precis som jag så länge har efterlyst bland annat i mina skrifter Alla behövs och Agenda för Sverige. Målen för sysselsättningspolitiken har förtydligats så att det inte ska vara möjligt att gömma undan människor som arbetslivet ratar. Partiet har äntligen börjat förstå att välfärd måste bygga på sysselsättning, men att sysselsättning måsta skapas i en global kontext, där också små och medelstora företag tar för sig av efterfrågan i de expanderande ekonomierna (och inte bara det åtstramade Europa) och att de bara kan göra detta genom en förhöjd kunskapsnivå (och inte genom subventioner till jobb med låg produktivitet) och genom innovationer (inte kopior av vad andra redan tjänat pengar på).

Mycket återstår att göra. Innovationspolitiken är ett nytt inslag, men mycket återstår att utveckla så att olika typer av företag, olika branscher får den politik, som för dem framåt. Exportpolitik är också ett inslag som lyfts fram, men också här behövs mängder av policyskapande utöver att anslå mer pengar till nuvarande politik. Hur välfärd kan produceras offentligt och privat har utretts på kongressen, men mycket återstår för att visa hur politiken kan styra produktionen efter medborgarnas önskemål på ett sätt som möjliggör såväl offentlig som privat produktion. Infrastrukturpolitiken är också ett område där partiet sagt sig vilja satsa, något som blir allt viktigare när tillgången på arbetskraft och konkurrenskraft hämmas av tre decenniers eftersatta investeringar i såväl transportinfrastruktur som bostäder.

Även om alla politikområden inte är färdigformulerade tycks det som socialdemokratin för första gången på ett decennium ett parti att räkna med i svensk politik. Eller har jag fel? Trots alla de stora samhällsuppgifter som måste lösas för att vi ska få sysselsättning och välfärd att utvecklas tycks den interna partidebatten mera handla om hur man ska kunna desavouera nyligen antagna kongressbeslut och hur man ska utesluta partimedlemmar som förstått näringslivets betydelse för sysselsättningen. Trots att det uppdämda behovet av politik på olika områden ägnar sig partiets medlemmar åt diskussioner som med nödvändighet kommer att få väljare att fråga sig: Är detta ett regeringsdugligt parti eller är det bara en ny version av 70-talets tokvänster som åter blommat upp.

Skärpning!

Share

STÄLL POLITISKA KRAV PÅ VÅRDFÖRETAGEN

Vinster i välfärden var en stridsfråga under socialdemokraternas kongress våren 2013. I den här artikeln i Dagens Industri säger jag att lösningen på problemen inte ligger i att förbjuda en viss sorts företag eller att förbjuda vinstuttag av en viss storlek.

Kommunala eller privata monopol är båda lika förkastliga, eftersom ingen av dem i längden kan leda till att verksamheten vare sig blir mer innovativ elller demokratiskt utvecklande.

Lösningen ligger i stället i att politiskt skapa starkare samband mellan medborgarnas önskemål om kvalitet i välfärden och de krav, som ställs på kommunala eller privata producenter att leverera den bästa skolan, vården eller omsorgen.

Detta skrev jag i en artikel i Dagens Industri den 4 april 2013.dagens_industri

Share

EN SAMMANHÅLLEN ARBETSLIVSFÖRSÄKRING

En sammanhållen arbetslivsförsäkringDen här presentationen gjorde jag vid ett seminarium, som Almega anordnade den 13 juni 2012.

Här sammanfattar jag hur jag genom åren arbetat för att åstadkomma en sammanhållen arbetslivsförsäkring, där sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring kombineras med en försäkring för kompetensutveckling och livslångt lärande. Den första skriften skrev jag 1982 för Försäkringskasseförbundet och Försäkringsanställdas förbund. Den andra skrev jag 1993 tillsammans med en arbetsgrupp på LO. Den tredje är Agenda för Sverige, som jag publicerade 2010.

I min presentation visar jag hur olika krafter velat forma politiken och konstaterar att chanserna för en sammanhållen försäkring för breda grupper på arbetsmarknaden aldrig varit så små som idag.

Share