Näringsliv

STATLIGT STÖD TILL FÖRETAG OCH ORGANISATIONER I STAD OCH LANDSBYGD

Den här rapporten har jag skrivit på uppdrag av den statliga Landsbygdskommittén (SOU 2017:1). Det är en sammanställning av statligt stöd till företag och organisationer, till exempel högskolor och offentliga myndigheter. Stödet ges i olika former, till exempel direkt investeringsstöd, skattereduktion eller olika slag av riskkapital och lån.

Kartläggningen omfattar (med benägen hjälp från berörda institutioner) VINNOVA, ALMI, Norrlandsfonden, Skatteverkets forskningsavdrag, Landsbygdsprogrammet samt diverse regionalpolitiska stöd som utges av Tillväxtverket och Länsstyrelserna.

Rapporten redovisar hur stöden fördelas på olika typer av landsbygdskommuner, täta kommuner samt storstadskommuner. Mest stöd i absoluta tal går till företag och organisationer i storstadskommuner. Om man tar hänsyn till antalet invånare i de olika kommuntyperna går dock det största stödet till landsbygdskommuner.

Här kan du ladda ned rapporten:

Share

HAR GNOSJÖREGIONEN NÅGON FRAMTID?

Vattenhjul i Gnosjö

De senaste åren har jag varit engagerad i Gnosjöregionens egna ansträngningar att möta de allt hårdare krav som globaliseringen ställt på regionens företag och kommuner. Jag var med då kommunsstyrelserna och företagarföreningarna i Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryd beslöt att tillsammans utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete. Projektet Framtid Gnosjöregionen har pågått sedan i mars 2012 och i juni 2013 redovisades en slutrapport, som jag var med och kommenterade.

Här nedan kan du ladda hem den presentation jag gjorde vid det möte som ägde rum i Isaberg den 10 juni 2013. Presentationen innehåller flera budskap:

Projektet har varit framgångsrikt så tillvida att regionens kommuner och företag insett allvaret i den ekonomiska utveckling som företag och samhälle står inför. De har vidtagit viktiga steg för att utveckla näringslivet i riktning mot ökad kompetens, ökad internationalisering och ökad samverkan. De har också tagit steg för att öka samhällets stöd till näringslivet, inte minst när det gäller kompetensförsörjning i företagen.

Nu måste de förslag och ansatser som gjorts i projektet omsättas i praktisk handling. Inför detta arbete som nu förestår gav jag i min presentation ett antal råd till

–          Politiken, dvs de instanser i de fyra kommunerna som tillsammans ska arbeta med näringslivsutveckling och kompetensförsörjning

–          Framtid Gnosjöregionen, dvs det nybildade samarbetsorgan inom näringslivet, som ska arbeta med att ta nya steg mot klusterbildning, utvidgade värdekedjor och ökat kunskapsinnehåll. Jag gav också en hel del råd om vilka nya steg jag ser är nödvändiga för framgång

–           Region Jönköping, som vid sidan av kommunerna och företagen själva kan stärka kompetensförsörjning, regiontrafik och tillväxtarbete

–          Rikspolitiken där jag ser ett stort behov av förståelse för näringspolitikens betydelse vid företagsomvandling

 

Share

GÅ I KLUSTER

Gå i kluster (Magasin Mitt i Skandinavien - Affärsracet Gnosjöregionen april 2013) halvArtikel publicerad i tidningen Mitt i Skandinavien, Affärsracet, Gnosjöregionen april 2013.

Företag söker nu nya former av samarbete för att kunna hävda sig i den globala konkurrensen. Det här är några fördelar med att samarbeta:

– Det har blivit allt viktigare att söka sig uppåt i värdekedjan. Utländska konkurrenter har tagit hand om de enkla produkterna och det gäller att utveckla varor och tjänster med ett högre kunskapsinnehåll. Men innovationer och produktutveckling är dyrt. Därför är det en fördel om flera företag samverkar för att gemensamt finansiera sådana investeringar.

– Ett litet företag har ofta otillräckliga kunskaper om hur man säljer till nya utländska marknader. Även i detta fall kan det vara en fördel om företag samverkar.

– Små företag svarar ofta bara för en liten del av värdekedjan. På exportmarknaden måste man kunna erbjuda helhetslösningar, till exempel ett paket som omfattar allt från avfallshantering till förbränning inklusive transporter och eventuell slutförvaring av farliga ämnen. Genom att samverka horisontellt eller vertikalt i värdekedjan kan företag lättare vinna order på marknaden.

Läs hela artikeln här.

Share

EN TREDELAD INNOVATIONSPOLITIK

EU-parlamentet BrysselDen 22 januari 2013 höll jag ett anförande om innovationspolitik vid en middag vid EU-parlamentet i Bryssel. Inbjudare var Association of Nordic Engineer (ANE) i samarbete med Brita Thomsen och ytterligare ett antal EU-parlamentariker.

I mitt tal poängterar jag att samhällets innovationspolitik måste ta hänsyn till olika behov hos olika typer av företag. Politiken måste också förstå vilka roller universiteten och forskningsinstituten spelar i näringslivets kunskapsproduktion. I mitt tal belyste jag innovationspolitiken från tre olika strateginivåer:

– De globala företagen

– De små och medelstora företagen

– Universitetens och forskningsinstitutens roll

Här kan du ladda ned talet, som är på engelska.

Share

FORSKNING – TILL VILKEN NYTTA?

Forskning - till vilken nytta - omslagMitt sista jobb på VINNOVA var att hålla ihop projektet med att belysa hur Sverige kan bli bättre på forskning, entreprenörskap och innovationer. Det skedde i en intervjubok utgiven av Samhällsförlaget i samarbete med VINNOVA juni 2012. Tillsammans med Samhällsförlaget valde vi ut femton inflytelserika forskare, entreprenörer och företrädare för de företag som satsar mest på forskning i Sverige. Anna Karin Källén (redaktör) och Monica Renstig, båda från Samhällsförlaget var intervjuare och förläggare. Själv deltog jag i intervjuerna med Marcus Wallenberg och Ericssons chef Hans Vestberg. Jag skrev också de faktarutor som finns mellan intervjuerna.

Här kan du köpa boken Forskning – till vilken nytta?

Här är de 15 personer som intervjuats i boken.

Medverkande i Forskning - till vilken nytta

 

Share

SKATTEINCITAMENT FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING

Skatteincitament för FoUGlobaliseringen har fått allt fler västländer att vässa insatserna för att skapa konkurrenskraft för sina företag. Ett instrument som blivit alltmer populärt är att förutom direkta statliga stöd till FoU i branscher och företag också ge företag möjlighet att dra av en del av kostnaderna för FoU på skatten. Idag har flertalet OECD-länder infört skatteincitament. Också utanför OECD finns en rad länder som infört skatteincitament. Det land som har det mest generösa stödet är Kina. Stödet finns också i Indien, Singapore, Ryssland. Israel, Sydafrika, Brasilien och Chile. I USA och Kanada fyller också delstaterna på med ytterligare tillägg till de federala skatteincitamenten. Sverige är ett av de få länder i världen som inte använder skatteavdrag för att stimulera små och medelstora företag att forska. Efter många år tycks det nu som att den svenska regeringen är på väg att följa andra länders exempel.

Stödet är i de flesta länder till för alla företag, men eftersom det är försett med ett tak är de mindre företagen som har störst utbyte av incitamentet. I Figur 12 kan vi se hur mycket ett företag i praktiken betalar när de satsar en enhet av landets valuta på forskning och utveckling. Ett av de viktigaste motiven för skatteincitamenten är att de stimulerar marknadsdriven FoU. Medan direktstödet är styrt till vissa teknologier eller industrisektorer låter skatteincitamentet företagen själva bestämma forskningens inriktning.

Man kan nog säga att skatteincitamentet blivit ett internationellt konkurrensmedel på samma sätt som företagsbeskattningen. Länder som saknar skatteincitament kan gå miste om viktiga investeringar eller bli av med företag som lockas av att investera i länder som har skatteincitament.

När utländska företag överväger om de ska investera i ett land kommer incitamentet att vägas in i den vågskål av faktorer som till sist avgör lokaliseringen. I en del länder, där man arbetar målmedvetet med innovationspolitik för att bygga upp en kunskaps- och näringslivsstruktur är skatteincitamentet en ingrediens. När Göteborgsföretaget Cellartis lockades över till Skottland för att bli ett av nyckelföretagen i landets stora satsning på forskning och tillverkning av stamceller hade skatteincitamentet en viss betydelse tillsammans med olika andra direkta stöd från regionen, Glasgow-universitetet och ett statligt riskkapitalföretag.

Jag har under flera år suttit i EUs arbetsgrupp för skatteincitament för forskning och utveckling. I den här presentationen som jag gjorde på Näringsdepartementet den 16 april 2012 redogör jag för min syn på dessa frågor. Du kan också läsa mer i min bok Agenda för Sverige.

Share

DÄRFÖR BEHÖVER SVERIGE EN INNOVATIONSPOLITIK

Därför behöver Sverige en innovationspolitik

Den här skriften skrev jag sedan jag återvänt till VINNOVA efter en tjänstledighet då jag skrev boken Agenda för Sverige. Skriften, som trycktes i flera upplagor, utgår till stor del från boken.

Här kan du ladda ned skriften.

Share

NU BYGGER VI DEN NYA TID

Nu bygger vi den nya tidPresentation inför Socialdemokraternas kriskommission 14 januari 2011. Det var en stor ära att bli inbjuden till den kriskommission som Socialdemokraterna bjöd in till i en besvärlig tid, då varken politik eller ledarskap fungerade. Jag började min föredragning med att berätta om de förändringar som skett i vår omvärld de senaste decennierna och redogjorde för de förslag jag tidigare presenterat i min bok Agenda för Sverige.

Presentationen kan ses här. Tyvärr finns inte TV-inspelningen kvar längre.

Share

SVERIGE KAN BÄTTRE

Artikel i ETC Stockholm 15 juli 2010 i samband med att jag gav ut boken ”Agenda för Sverige” 2010.

Vårt hopp står nu alltmer till de små och medelstora företagen. Trots att dessa producerar hälften av BNP svarar de bara för 22 procent av all export. De har i storföretagens förlovade land Sverige antagit rollen som underleverantörer och när de stora företagen går egna vägar visar det sig att de mindre företagen inte har så mycket egna kunskaper om hur man finner nya marknader för sin produktion. Om den svenska exporten av varor och tjänster hade följt utvecklingen i EU15 hade exportvärdet varit ungefär 225 miljarder högre än i dag. BNP skulle ha varit sju procent högre och sysselsättningen skulle ha legat på 84 procent i stället för 78 procent. Vad är detta om inte ett marknadsmisslyckande? Eller är det ett politiskt misslyckande?

Är det ett marknadsmisslyckande eller politiskt misslyckande att långt över en miljon människor står utanför arbetsmarknaden i stället för att bidra till den ekonomiska tillväxten? 985 000 personer har ersättning från olika socialförsäkringssystem för att hålla sig borta, men ett växande antal tvingas klara sig på socialbidrag. Om sysselsättningsgraden hade legat på 84 procent i stället för 78 procent skulle 325 000 fler ha haft ett jobb att gå till. Sverige kan bättre.

I artikeln, som du kan ladda ned  här, beskrivs ett antal viktiga reformer som Sverige bör genomföra för att återupprätta välstånd och full sysselsättning.

Share

AGENDA FÖR SVERIGE

Agenda för Sverige - omslagSverige lider fortfarande av 1970-talets strukturkris och den stora 1990-tals­krisen. Ännu kvarstår problemen med att en femtedel av den arbetsföra befolkningen står utanför arbetsmarknaden.

Trots en växande export har Sveriges världsmarknadsandelar av exporten fallit snabbare än i de 15 största EU-länderna och våra nordiska grannländer. Om den svenska exporten av varor och tjänster hade följt utvecklingen i dessa lnder hade exportvärdet varit ungefär 225 miljarder högre än idag. BNP skulle ha varit sju procent högre och sysselsättningen skulle ha legat på 84 procent i stället för 78 procent.

I min bok Agenda för Sverige (Ekerlids 2010) för jag fram ett stort antal förslag som syftar till att öka Sveriges konkurrenskraft, bland annat en näringspolitik, som inriktas på små och medelstora företag som vill växa med hjälp av ökad kunskap och export. Boken innehåller också förslag om en allmän, obligatorisk arbetslivsförsäkring, som ska avlösa dagens sjukförsäkring, förtidspenson och arbetslöshetsförsäkring. Här för också förslag fram om en obligatorisk kompetensförsäkring, som skulle omfatta alla och finansieras solidariskt.

Här kan du se en intervju med mig om boken i Utbildningsradions serie En bok – en  författare.

Här kan du köpa boken Agenda för Sverige.

Share