Konkurrenskraft

TILLVÄXTENS REGIONALA LOGIK

Den 12 maj talade jag och Mats Svegfors på Vitterhetsakademin under rubriken ”Regionfrågan under 00-talen och i framtiden”. Vi är båda övertygade om att vi i Sverige behöver utveckla 6-8 starka regioner som kan axla statens tillkortakommanden när det gäller arbetsmarknadspolitik, kunskapsförsörjning, regional bostadsförsörjning och en rad andra frågor som idag bedrivs i statliga stuprör utan den känslighet som fordras för att skapa en starkare tillväxt i hela Sverige.

Trots att ett otal utredningar försökt att angripa regionfrågan sedan 1950-talet har vi ändå bara kommit myrsteg från den ordning som mannen på väggen (Axel Oxenstierna) drev igenom under 1600-talet.

Share

KRAFTTAGEN MOT BRISTEN PÅ BOSTÄDER RÄCKER INTE

BostadsbyggandeBostadsbyggandet 2016 är det högsta sedan 1991. Det kommer inte att räcka. Om byggandet under kommande år kommer att vara lika högt skulle det dröja 15 år innan bostadsbristen försvinner. Men det förutsätter att befolkningsökningen (barnafödande och invandring) stannar upp helt från och med idag.

Om detta skriver jag i en artikel publicerad av Dagens Samhälle den 7 juni 2016.

Share

DÄRFÖR BEHÖVS STORREGIONER

Indelningskommitténs Karta_9mars 2016

Regionutredningens indelningskommitté har till regeringen överlämnat ett förslag till ny regionindelning för Sverige. Sex storregioner ska ersätta nuvarande länsindelning. Bra tycker jag. Detta är något jag propagerat och debatterat för under många år, alltsedan Ansvarskommittén utredde frågan sist.

Med all sannolikhet kommer också nuvarande förslag att debatteras. Det troliga är, precis som på Ansvarskommitténs tid, att debatten mestadels kommer att handla om hälso- och sjukvård, kanske också kollektivtrafikfrågor. Under senare år har även frågan om vem som ska ansvara för planering och styrning av bostadsbyggandet blivit allt viktigare, inte minst därför att dessa frågor visat sig vara mycket svåra att lösa i samarbetet mellan stat och kommuner.

Men den viktigaste frågan, som jag ser det, regioner som byggare av global konkurrenskraft har blivit alltför försummad i diskussionen. Därför publicerar jag på nytt min lilla skrift ”Tillväxtens regionala logik”. Den gavs ut för något år sedan, men känns fortfarande aktuell som argumentsamling för varför vi behöver storregioner.

Här kan du ladda hem min lilla skrift:

Här kan du ladda hem min artikel i Dagens Samhälle den 17 mars 2016:

 

Share

KONKURRENSKRAFT OCH EKONOMISK TILLVÄXT

Arlanda
Den 24 april 2015 blev jag som ”integer ekonom” inbjuden till moderaternas arbetsgrupp för ekonomi och arbetsmarknad att tala över ämnet ”Konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt”. Jag tackade ja eftersom moderaterna sagt att de håller på att ompröva sin politik.

I min presentation tog jag upp en rad områden, där Sveriges konkurrenskraft håller på att försämras gentemot våra konkurrentländer. Dessa försämringar innebär att den ekonomiska tillväxten blir lägre, att sysselsättningen hålls nere, att skattekraften minskar och att detta innebär sämre möjligheter att upprätthålla den offentliga välfärden (alternativ att det blir svårare att sänka skatter om man nu föredrar det i stället).

• Bland Europas lägsta investeringar i infrastruktur
• Europas lägsta investeringar i bostadsbyggande
• En allt svagare produktivitetstillväxt
• Andra länder håller på att ta in vårt försprång när det gäller energikostnader
• Exporten av varor och tjänster utvecklas sämre än EU 15 och de nordiska länderna
• Våra storföretag håller på att överge Sverige (de 30 största företagen sysselsätter idag bara 20 procent i Sverige)
• Samtidigt minskar storföretagens forskning och innovation i Sverige
• Behovet av att aktivera små och medelstora företag är stort, men de vill inte växa eller exportera (i bästa fall till Västeuropa)
• Sverige tappar positioner i den högre utbildningen samtidigt som allt färre kvalificerar sig till gymnasiet
• Det finns ett stort behov av att skapa ett mindre antal regioner som kan fokusera på kompetensförsörjning och regional konkurrenskraft

Gjorde min presentation något intryck på moderaternas politik? Nej knappast. Den enda punkt som föreföll väcka intresse var ett diagram i slutet av min presentation (diagram 35), som kan laddas hem nedan. Diagrammet visar att 13 procent av grundskoleeleverna inte kvalificerar sig till gymnasiet. Upprörande i sig men inget nytt. Det nya var att mitt diagram visar hur pass få som kvalificerar sig i de 38 mest utsatta förorterna i landet. I Herrgården i Malmö är det färre än 50 procent som kvalificerar sig.

Det är bra att också moderaterna fått upp ögonen för hur det står till med utbildning, arbetslöshet, fattigdom och valdeltagande i de mest utsatta förorterna. Yrvaket talar Anna Kinberg Batra om ”det nya utanförskapet” (sic). Förslagen känns igen: Moderniserad arbetsrätt, sänkta arbetsgivaravgifter, skattefrihet för den först intjänade halvmiljonen osv.
Det som oroar mest är att moderaternas ”omprövning” enbart fortsätter att handla om utbudet av arbetskraft och inte hur Sverige ska kunna skapa jobb genom utbildning och ökad efterfrågan på svenska varor och tjänster. Moderaterna tycks inte heller ha några recept på någon av de övriga punkter som jag redovisade och som var och en är allvarliga hot både mot den ekonomiska tillväxten och den framtida sysselsättningen.

Här kan du ladda ned min presentation:

Share

SVERIGES LÅGA ELPRISER ETT MINNE BLOTT

Skärmbild ANALYS Nr 1
Sverige, som tidigare hade Europas billigaste el, till gagn för såväl industri som hushåll har idag ett elpris som ligger nära det europeiska genomsnittet. Tyskland och andra länder på den europeiska kontinenten har samtidigt närmat sig genomsnittet från andra hållet. Tyskland och Sverige har blivit likvärdiga alternativ när det gäller lokalisering av elintensiv industri.
Det är innehållet i det första numret av den nya skriftserien ANALYS. I serien behandlas frågor som påverkar Sveriges ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft. Frågor som infrastruktur, bostadsbyggande, miljö och energi, näringsliv, export och forskning tas upp. Även frågor som välfärd, demografi och demokrati kommer att beröras.
Detta nummer av ANALYS heter Sveriges låga elpriser ett minne blott och behandlar de svenska elprisernas utveckling från 1995 fram till idag. En jämförelse görs med prisutvecklingen i 14 europeiska länder. Jämförelsen visar att varit en av de stora förlorarna på den utjämning som skett av de europeiska elpriserna.
Skriften mynnar ut i krav på en översyn av den svenska energipolitiken och inte minst statens roll i ägandet och styrningen av elmarknaden.
Skriften kan laddas hem här:

Share

REGERINGENS SATSNING OTILLRÄCKLIG

SONY DSCRegeringen har idag aviserat att staten, Stockholms läns landsting och fyra kommuner (Stockholm, Solna, Nacka och Järfälla) enats om att bygga ut tunnelbanan och öka bostadsbyggandet (DN 11 nov 2013).

Det är viktigt att tunnelbanan byggs ut, eftersom detta är en förutsättning för att bostadsbyggandet ska komma igång. Behovet av nya linjer för tunnelbana, pendeltåg och tvärbana är stort också på den södra sidan av Stockholms län.

Enligt förslaget ska 78.000 nya bostäder byggas mellan 2014 och 2030. Efter att ha räknat på detta har jag kommit fram till att förslaget är helt otillräckligt. Så här har jag räknat:

Länets befolkning beräknas växa med drygt 400.000 invånare under perioden. Det motsvarar 187.000 hushåll. Antalet bostäder skulle alltså behöva växa med 187.000 under åren 2014-2030.

I regeringens förslag sägs att 78.000 nya bostäder ska byggas. Det innebär att regeringens förslag bara täcker 42 procent av behovet. För att klara hela det befolkningstillskott som väntas under perioden skulle således ytterligare 109.000 bostäder byggas. Hur ska dessa byggas? Ska de övriga kommunerna i länet (med 47 procent av länets befolkning) klara detta? Detta framgår tyvärr inte av regeringens förslag.

Nu är behovet av lägenheter i länet inte begränsat till 187.000 lägenheter. Under åren 2007-12 har befolkningen vuxit med 206.000 hushåll samtidigt som bara 138.000 nya lägenheter tillkommit. Det har alltså skapats ett underskott av bostäder motsvarande 49.000 lägenheter. Samtidigt har boendetätheten ökat från 2,1 till 2,18 personer per hushåll.

Lägger man ihop underskottet med ökningen av antalet hushåll 2014-2030 är behovet av lägenheter i praktiken 236.000. Regeringens förslag att bygga 78.000 lägenheter täcker således bara en tredjedel av behovet. I själva verket kommer bristen på bostäder att fortsätta att växa fram till 2030.

Regeringen skriver att satsningen stärker Sveriges konkurrenskraft. I själva verket bidrar förslaget genom sin otillräcklighet att fortsätta att undergräva konkurrenskraften. Bristen på bostäder i Stockholm och andra storstadsområden gör det svårt att rekrytera den arbetskraft som efterfrågas. Detta innebär ett produktionsbortfall, det vill säga att tillväxten och sysselsättningen blir lägre än vad som vore möjligt utan bostadsbrist.

Bostadsbristen driver också upp hyror och priser på bostadsrätter och villor. Kring våra storstäder tornar en växande bolåneskuld upp sig. Eftersom ingen tar ansvar för bostadsbristen eller den växande bolåneskulden tvingas Riksbanken att hålla en räntenivå, som är högre än i omvärlden, vilket också medför att investeringar, tillväxt och sysselsättning hålls nere.

Detta håller inte längre. Problemen med bostadsbrist och låga investeringar i järnvägar, vägar och kollektivtrafik är nu så allvarliga att vi behöver lösningar över partigränserna och över hela regioner.

Share

HAR GNOSJÖREGIONEN NÅGON FRAMTID?

Vattenhjul i Gnosjö

De senaste åren har jag varit engagerad i Gnosjöregionens egna ansträngningar att möta de allt hårdare krav som globaliseringen ställt på regionens företag och kommuner. Jag var med då kommunsstyrelserna och företagarföreningarna i Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryd beslöt att tillsammans utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete. Projektet Framtid Gnosjöregionen har pågått sedan i mars 2012 och i juni 2013 redovisades en slutrapport, som jag var med och kommenterade.

Här nedan kan du ladda hem den presentation jag gjorde vid det möte som ägde rum i Isaberg den 10 juni 2013. Presentationen innehåller flera budskap:

Projektet har varit framgångsrikt så tillvida att regionens kommuner och företag insett allvaret i den ekonomiska utveckling som företag och samhälle står inför. De har vidtagit viktiga steg för att utveckla näringslivet i riktning mot ökad kompetens, ökad internationalisering och ökad samverkan. De har också tagit steg för att öka samhällets stöd till näringslivet, inte minst när det gäller kompetensförsörjning i företagen.

Nu måste de förslag och ansatser som gjorts i projektet omsättas i praktisk handling. Inför detta arbete som nu förestår gav jag i min presentation ett antal råd till

–          Politiken, dvs de instanser i de fyra kommunerna som tillsammans ska arbeta med näringslivsutveckling och kompetensförsörjning

–          Framtid Gnosjöregionen, dvs det nybildade samarbetsorgan inom näringslivet, som ska arbeta med att ta nya steg mot klusterbildning, utvidgade värdekedjor och ökat kunskapsinnehåll. Jag gav också en hel del råd om vilka nya steg jag ser är nödvändiga för framgång

–           Region Jönköping, som vid sidan av kommunerna och företagen själva kan stärka kompetensförsörjning, regiontrafik och tillväxtarbete

–          Rikspolitiken där jag ser ett stort behov av förståelse för näringspolitikens betydelse vid företagsomvandling

 

Share

KONKURRENSKRAFTIGA REGIONER

Föreläsning vid Morgonrock LuleåI globaliseringens spår tävlar regioner (inte länder) om jobben. Svenska fordonsregioner, livsmedelsregioner och regioner med finansiella tjänster som specialitet tävlar med andra länders regioner med motsvarande specialiteter. Om detta föreläste jag på Norrbottens Läns Landsting den 25 april 2013. Det var på deras frukostseminarium kallat Morgonrock.

Min föreläsning handlade också om hur viktigt det är att skapa regioner, som har bredare uppgifter än landsting och länsstyrelser haft. De nya storregionerna bör också ta på sig uppgifter som har en regional logik, men som fortfarande handläggs i statliga stuprörsmyndigheter. Regionerna måste samverka med företag och akademi för att bygga den konkurrenskraft som skapar jobb, skatteintäkter och välfärd i en region.

Här kan du se en filmad version av föreläsningen.

Här kan du också läsa vad Olov Abrahamsson skrev i NSD.Morgonrock

Här kan du ladda ned den presentation jag visade.

 

Share

BEHÖVS REGIONER?

Behövs regioner - omslagTillväxt och utveckling diskuteras ofta ur ett nationellt eller ett lokalt perspektiv, men det behövs också institutioner där emellan som kan koppla ihop dessa nivåer och se till regionens behov.

I Reglabs första antologi (red Fredrik Rakar och Pontus Tallberg) fick jag uppdraget att skriva inledningskapitlet om tillväxtens regionala logik och behovet av att möta globaliseringen med starkare regioner som skapar konkurrenskraft genom att stödja näringsliv och akademi med bland annat kompetensförsörjning.

Boken tar också upp ett antal utvecklingsprojekt, där regioner spelat en avgörande roll:

– erfarenheterna av Skånes arbete med kompetensförsörjning,

– Norrbottens utveckling av e-hälsa som ett tillväxtområde,

– hur Region Dalarna omskapat krispaket till en modell för tillväxtpaket och

– hur rivalitet gett vika för samarbete i Östergötland.

– kulturen som tillväxtkraft i Småland

– regionen Steiermark i Österrike som genom klusterpolitik, nätverk och ett målmedvetet strategiskt arbete vänt en långvarig negativ trend.

Läs och ladda hem mitt inledningskapitel ”Tillväxtens regionala logik” här.

Ladda hem hela boken här.

Share

SVENSK VÄLFÄRD KRÄVER INVESTERINGAR

JärnvägAtt underinvestera, så som Sverige under lång tid gjort i transportinfrastruktur och bostäder, har konsekvenser för Sveriges konkurrenskraft. Bristande underhåll och högre driftskostnader ökar företagens och hushållens kostnader. Bristande modernitet gör Sverige till ett andrahandsval för företag som vill investera. Vi börjar också se tecken på att stora globala företag som ABB och Bombardier finner andra länder mer intressanta för utveckling av ny teknik och nya innovationer som ska säljas på en världsmarknad.

En dåligt utbyggd järnvägsinfrastruktur får också konsekvenser för miljön när fler och fler lastbilar trängs på våra vägar. Ökade utsläpp, ökad förslitning och ökad risk för olycksfall är kostnader som inte bärs av vägtrafikens brukare.

Det är nu hög tid att växla om från skattesänkningar och konsumtionsledd tillväxt till en investeringsledd tillväxt. Det gagnar företag och sysselsättning, innovationer och skapandet av ett modernare Sverige och ger dessutom positiva effekter på miljön.

Artikel publicerad i Dagens Samhälle 26 mars 2012Dagens Samhälle

Hela artikeln kan läsas här.

Share

SVENSKA TÅGSATSNINGAR HAR SPÅRAT UR

Inställda tåg - Foto SJSverige hamnar i det europeiska bottenträsket när det gäller investeringar i vägar och järnvägar, visar en ny sammanställning som di.se tagit del av. Sammanställningen gjordes när jag var analytiker på Vinnova, och presenterades vid ett expertseminarium som Socialdemokraterna arrangerade i riksdagen den 8 mars 2012.

Satsningarna spårade ur redan på 90-talet. Ända sedan mitten av 1990-talet har de svenska investeringarna som andel av BNP varit betydligt lägre än snittet i 15 europeiska länder, visar sammanställningen.

I en kommentar till siffrorna skriver jag att den underfinansierade infrastrukturen i Sverige leder till försämrad konkurrensförmåga och hämmar rörligheten på arbetsmarknaden. Också tillväxten kan få sig en smäll, inte minst i storstadsregionerna, enligt Jan Edling.

Här kan du läsa intervjun med mig som publicerades i Dagens Industri 7 mars 2012.Dagens Industri

Share

OFFENTLIGA INVESTERINGAR, JOBB OCH KONKURRENSKRAFT

Insnöade tågVåren 2012 blev jag inbjuden av socialdemokraterna i Riksdagen att berätta vad jag vet om investeringar i infrastruktur och vilka effekter de har på sysselsättning och konkurrenskraft i Sverige.

Här kan du se en filmad version från SVT Forum den 7 mars 2012.

Här kan du ladda ned min presentation:

Share

REINFELDT PRIORITERAR FEL

Fredrik-reinfeldt-alliance-croppedIntervju med mig i Veckans Affärer 16 februari 2012. Här är några  av de frågor jag fick:

Var ser du den största faran?
”Att regeringen ensidigt fokuserar på skattesänkningar utan att ta hänsyn till andra delar av ekonomin: behovet av investeringar.”

I den ekonomiska debatten räknas ändå Sverige som bäst i klassen. Kommentar?
”Ja, men den tillväxt vi har nu är delvis driven av en skatteåterbäring. Du måste komma ihåg att skattetrycket minskat med 10 procent. Samtidigt är jag skeptisk till att Sveriges ekonomi framställs så glättigt och att Anders Borg kallas världens bästa finansminister.”

Vad behöver göras framöver?
”I trettio år har Sverige konsekvent underinvesterat i infrastruktur och utbildning. I stället har man valt att satsa på konsumtion.”

Här kan du läsa hela artikeln.

Share

AGENDA FÖR SVERIGE

Agenda för Sverige - omslagSverige lider fortfarande av 1970-talets strukturkris och den stora 1990-tals­krisen. Ännu kvarstår problemen med att en femtedel av den arbetsföra befolkningen står utanför arbetsmarknaden.

Trots en växande export har Sveriges världsmarknadsandelar av exporten fallit snabbare än i de 15 största EU-länderna och våra nordiska grannländer. Om den svenska exporten av varor och tjänster hade följt utvecklingen i dessa lnder hade exportvärdet varit ungefär 225 miljarder högre än idag. BNP skulle ha varit sju procent högre och sysselsättningen skulle ha legat på 84 procent i stället för 78 procent.

I min bok Agenda för Sverige (Ekerlids 2010) för jag fram ett stort antal förslag som syftar till att öka Sveriges konkurrenskraft, bland annat en näringspolitik, som inriktas på små och medelstora företag som vill växa med hjälp av ökad kunskap och export. Boken innehåller också förslag om en allmän, obligatorisk arbetslivsförsäkring, som ska avlösa dagens sjukförsäkring, förtidspenson och arbetslöshetsförsäkring. Här för också förslag fram om en obligatorisk kompetensförsäkring, som skulle omfatta alla och finansieras solidariskt.

Här kan du se en intervju med mig om boken i Utbildningsradions serie En bok – en  författare.

Här kan du köpa boken Agenda för Sverige.

Share