Integrationspolitik

GÄSTKRÖNIKOR I GÖTEBORGS-POSTEN 2016

Jag har under 2016 varit gästkrönikör i Göteborgs-Posten. Nu har jag samlat mina krönikor i ett litet häfte.

·         Dags att bryta innanförskapet
·         Begränsa flyktingars rätt att välja boende
·         Jobben som försvann
·         Praktikanttjänst – ett första steg till arbete
·         Sverige satsar helt fel
·         I natt hade jag en fantastisk dröm
·         Sänkta skatter är inget universalmedel för företag
·         Segregationen kräver åtgärder, inte politiska slagord
·         Medelklassens reaktion kommer i sinom tid
·         Vad är arvet efter Reinfeldt?

Jag vill rekommendera dem som vill skriva ut häftet att ställa in skrivaren på Egenskaper/Utskriftsformat/Sidlayout/Broschyr.

 

 

Share

FÖRORTERNA SOM MODER SVEA GLÖMDE

Invandring kan på sikt vara mycket fördelaktig för Sverige. Med fler människor i arbetsför ålder blir det lättare att klara de utmaningar som blir följden av att barnen måste gå i skola längre och att antalet äldre blir allt fler. Men om dessa fördelar ska infrias måste vi också se till att de som invandrar till Sverige kan integreras i det svenska samhället, inte minst på arbetsmarknaden.

Erfarenheterna av Sveriges hittillsvarande integrationspolitik är dock mycket dystra. I den här rapporten granskar jag de 38 mest utsatta förorterna i Sverige.

Rapporten visar att det är mycket långt kvar innan de som bor i dessa förorter är jämställda med den övriga befolkningen när det gäller förvärvsfrekvens, utbildning, inkomster, hälsa, valdeltagande med mera.

I rapporten föreslås därför två tuffa mål, nationella och regionala samordningsinsatser och en integrationskommission för den nationella integrationspolitiken.

Rapporten är utgiven i samarbete mellan Flexicurity, ABF och Verdandi. Den är också lämpad för studier i studiecirklar. Kontakta ditt lokala ABF om du vill anordna en studiecirkel eller ett seminarium om integrationspolitik.

 

TV-INTERVJU OM RAPPORTEN

Den 18 januari 2016 blev jag intervjuad med anledning av rapporten av Per Malm i SVT Forums serie ”Politik i bokhyllan”. Inslaget (13 minuter) kan ses till den 18 januari 2017. SVT Forum 18 jan 2016

http://www.svtplay.se/klipp/5942534/politik-i-bokhyllan-fororterna-som-moder-svea-glomde

 

Share

SEGREGATIONEN KRÄVER ÅTGÄRDER, INTE POLITISKA SLAGORD

SONY DSC

Min gästkrönika i Göteborgsposten 17 september 2016 handlar om varför så många barn i utsatta förorter misslyckas med att kvalificera sig till gymnasiet. Allt är inte skolans fel utan orsakerna måste sökas i den miljö där uppväxten sker. Ur artikeln: ”Förskola borde vara en rättighet för alla barn och föräldrar. Vi bör också investera i att föräldrar aktivt lär sig svenska. Det borde räknas som ett arbete och ge rätt till lön”.

Artikeln kan laddas ned här:

Share

EN FANTASTISK DRÖM

270213_2613Den här drömmen publicerade jag i Göteborgsposten midsommaren 2016. En midsommarnattsdröm om hur Sverige kunde te sig om det inte vore för alla politiska blockeringar som under decennier försatt vårt land i handlingsförlamning. Om höghastighetståget, regionbildningen, bostadsbristen, segregationen, bristen på händer i vård, skola och omsorg liksom de stora klyftorna mellan arbetande och arbetslösa.

Share

PRAKTIKANTJOBB – ETT FÖRSTA STEG TILL ARBETE

Den här artikeln publicerades i Göteborgs-Posten den 2 april 2016.

I politiken diskuterar man vilka enkla jobb som kan skapas för de som står utanför arbetsmarknaden. I huvudsak talar man om låglönejobb som tidigare inte funnits. Samtidigt förs knappt alls någon debatt om vilka jobb som faktiskt skulle behövas inom den alltmer anorektiska välfärdssektorn. Antalet platser i äldreomsorgen har minskat samtidigt som hemtjänsten får mindre tid över för dem som har behov. Medan de som arbetar inom skola, vård och omsorg går på knäna får allt fler minska sin arbetstid för att själva sköta sina anhöriga.

I politiken vågar man inte diskutera möjligheten att öppna den offentligt finansierade sektorn för praktiktjänster. Det skulle ju, gubevars, resultera i ökade skatter! Men samtidigt måste vi se till vilka ändamål skatter idag används: Utgifter för försörjningsstöd och arbetsmarknadspolitik, stigande utgifter för sjukskrivningar, psykvård och kriminalitet måste räkas in i kalkylen. Resultatet torde snarare bli mer effektivt använda skattekronor än höjda skatter. Om fler jobbade i stället för att gå utan jobb skulle vi inte bara kunna minska oönskade utgifter. Skatteintäkterna skulle samtidigt öka. Balansen mellan arbetande och försörjda skulle förbättras. Offentliga praktikanttjänster kan dessutom lokaliseras över hela landet. Vi skulle samtidigt komma närmare målet om ett Sverige för alla.

Vad är vi beredda att betala praktikanterna för att de lär sig svenska och tar sina första steg in på arbetsmarknaden? För mig är saken klar. Likvärdig lön för likvärdigt arbete. När praktiktiden är över ska en inslussning ske till ordinarie lön för det arbete som utförs. Självklart ska lönen för praktik och ordinarie arbete bestämmas av arbetsmarknadens parter och inte klåfingriga politiker. Politiken kan bidra med socialpolitiska stöd och eventuella subventioner.

 

Share

ETNISK SEGREGATIONPÅ BOSTADSMARKNADEN

Den 8 februari presenterades en rapport från Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO) om ”Etnisk segregation på bostadsmarknaden. Jag var, tillsammans med bland andra moderaternas talesperson i arbetsmarknadsfrågor Elisabeth Svantesson, ombedd att kommentera rapporten. Jag deltog också i den efterföljande paneldebatten.Hela seminariet direktsändes i SVT Forum.

Här kan du ladda ned min presentation.

Här kan du se hela ESO-seminariet:

SVT Forums utsändning från seminariet

 

 

Share

BEGRÄNSA FLYKTINGARS RÄTT ATT VÄLJA BOENDE


Min första artikel som gästkrönikör i GP handlar om hur många flyktingar man kan tränga ihop i redan fullsatta förorter utan att möjligheterna till integration försvåras – både för de nyanlända och de redan boende.

En fortsatt rätt att välja Eget Boende (EBO) innebär oerhörda samhällsekonomiska kostnader och den nuvarande lagen bör därför ersättas med en lag om Värdigt Eget Boende (VEBO) enligt den modell som Södertälje kommun föreslagit.

Det är viktigt att nu öka antalet bostäder och anläggningsboenden på orter med en bra arbetsmarknad.

Det är också angeläget att träffa en blocköverskridande överenskommelse om den framtida integrationspolitiken.

Share

UTREDAREN DÖMER UT INTEGRATIONSPOLITIKEN

Utredaren dömer ut integrationspolitiken
Det är inte varje dag man får tre hela sidor i Dagens Samhälle. Men den 26 november hände det. Intervjun med mig handlar om rapporten ”Förorterna som Moder Svea glömde” som jag publicerat tillsammans med Verdandi. Den som intervjuade var Janne Sundling, en av Sveriges bästa journalister.

Share

DAGS ATT BRYTA INNANFÖRSKAPET

Dags att bryta innanförskapet (bild GP)
Den här artikeln skrev jag som en gästkrönika för Göteborgsposten. Artikeln handlar om min rapport ”Förorterna som Moder Svea glömde”, men fokus ligger på vilken roll medelklassen spelat i framväxten av ett ökande utanförskap.

Min slutsats är att det är det viktigare än någonsin att utveckla en effektiv integrationspolitik. Det handlar inte bara om hur vi ska bryta utanförskapet i de förorter som Moder Svea glömde, utan också om hur vi ska kunna undvika att nya grupper på flykt från krig och förtryck dras in samma destruktiva integrationspolitik som redan drabbat tidigare generationer av invandrare.

Ytterst handlar det om att bryta medelklassens innanförskap, det vill säga de skyddsmurar som alla politiska partier medverkat till att bygga under de senaste decennierna. Murar som hindrar outsiders att få tillträde till bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och de demokratiska arenorna.

Share

EN OBEFINTLIG INTEGRATIONSPOLITIK BAKOM DÅLIGA SKOLRESULTAT

Foto: Jan Edling

Foto: Jan Edling

I en artikel på DN debatt 30 juli 2015 tar jag upp de allt sämre resultaten i OECDs skolundersökning PISA. Det är inte i första hand den ökade flyktinginvandringen som ligger bakom detta utan decennier av obefintlig svensk integrationspolitik. I de 38 mest utsatta förorterna i Sverige är det nästan 30 procent som inte klarar att gå vidare från grundskola till gymnasium. 75 procent av de ungdomar det handlar om är inte nyanlända flyktingar utan barn födda i Sverige med föräldrar som fötts utomlands och som har dåligt fotfäste på den svenska arbetsmarknaden.

Så här avslutar jag min artikel:
Det är bra att Sverige håller öppet för olika slag av invandring. Det kan vi ha nytta av på olika sätt. Det gynnar den framtida demografiska utvecklingen. Det kan också gynna våra möjligheter till exportframgångar i invandrarnas ursprungsländer. Men vi kommer knappast att få tillgång till dessa fördelar om vi låser in våra invandrare i starkt segregerade förorter och sedan slänger nyckeln till det övriga Sverige. Därför måste integrationspolitiken komma att handla om annat än ”We shall overcome” (fp), ”det nya utanförskapet” (m som nyligen upptäckt problemet) eller ”snabbspår för välutbildade nyanlända syrier” (s). Först när vi lämnar slagorden och börjar diskutera verkligheten kanske vi har en möjlighet att skapa förståelse för en politik bortom den föraktfulla invandringspolitik som allt fler än (sd) håller på att lockas in i.

Här kan du läsa hela artikeln:
http://www.dn.se/debatt/repliker/en-obefintlig-integrationspolitik-bakom-daliga-skolresultat/

Share

UTLÄNDSKA INGENJÖRER FLYR SVERIGE

I en artikel i Expressen den 24 juli skriver jag tillsammans med Stefan Fölster, Ola Asplund, Annette Carnhede och Åsa Sohlman om hur utländska ingenjörer flyr Sverige. Det handlar främst om civilingenjörer och högskoleingenjörer inom elektroteknik, teknisk fysik och data.

Enligt diagrammet nedan har invandringen av utländska civilingenjörer i dessa ämnen ganska konstant legat på cirka 50 per år. Antalet utvandrade utländska ingenjörer med denna utbildning ökade däremot från 60 år 2001 till 465 år 2012. För varje invandrad civilingenjör som kommer till Sverige försvinner nästan 11 stycken härifrån.

In- och utvandring av utländska civilingenjörer 2001-12

Även bland ingenjörer som genomgått en kortare högskoleutbildning (tre år) är ökningen stor. 2012 invandrade 21 ingenjörer medan 204 utländska ingenjörer utvandrade. För varje invandrad högskoleingenjör som invandrade försvann nästan 10 stycken från Sverige. Sedan 2007 invandrar allt färre högskoleingenjörer.

In- och utvandring av utländska högskoleingenjörer 2001-12

Jag har tillsammans med flera andra tidigare medverkat i artiklar om hur vi i Sverige nonchalerar utländska utbildade ingenjörer och det behov som finns att uppgradera deras utländska kunskaper till svenska förhållanden. En ettårig utbildning som tidigare funnits i Uppsala och som gav 90 procent av alla som genomgått utbildningen jobb, lades ned. Ett öppet brev till arbetsmarknadsministern och en artikel på SVT Debatt ignorerades helt av ministern. Ingen har heller reagerat på vår senaste artikel i Expressen.

Jag måste tillstå att jag har svårt att förstå hur regeringen tänker när industrin skriker efter arbetskraft med ingenjörsutbildning och samtidigt så passivt ser på då utländska ingenjörer utvandrar. Jag blir bekymrad när jag ser att arbetsmarknadsministern inte ens bemöter tunga företrädare från såväl arbetsgivare och fack och från politikens olika schatteringar.

Det är ett väl känt faktum att ingenjörer är viktiga för näringslivets förnyelse och för sysselsättningen. Sveriges Ingenjörer gav för några år sedan ut en skrift, som visade vilka underverk som sker då företag anställer sin första ingenjör. I Danmark har man gått längre och subventionerar små och medelstora företag som anställer sin första akademiker (dvs även andra än ingenjörer räknas in). Bakom finns fakta som visar hur småföretag kan växa genom kompetens som leder till innovation och nya marknader. Resultatet blir att företagen senare får en ökad efterfrågan, något som sedan leder till fler anställningar.

Det tycks som om regeringen inte ser sambandet utan väljer att fortsätta sina kraftiga subventioner av näringar med låg produktivitet (t ex RUT, ROT och restaurangjobb) och en ”arbetsmarknadspolitik” där satsningen på uppehållande åtgärder för dem som står långt från arbetsmarknaden helt överskuggar såväl matchningsåtgärder som satsningar på jobb som skapar jobb (t ex till dem som står långt från arbetsmarknaden).

Här kan du läsa den senaste Expressenartikeln.

Här kan du läsa en tidigare artikel från SVT Debatt.

Share