Innovationspolitik

GÄSTKRÖNIKOR I GÖTEBORGS-POSTEN 2016

Jag har under 2016 varit gästkrönikör i Göteborgs-Posten. Nu har jag samlat mina krönikor i ett litet häfte.

·         Dags att bryta innanförskapet
·         Begränsa flyktingars rätt att välja boende
·         Jobben som försvann
·         Praktikanttjänst – ett första steg till arbete
·         Sverige satsar helt fel
·         I natt hade jag en fantastisk dröm
·         Sänkta skatter är inget universalmedel för företag
·         Segregationen kräver åtgärder, inte politiska slagord
·         Medelklassens reaktion kommer i sinom tid
·         Vad är arvet efter Reinfeldt?

Jag vill rekommendera dem som vill skriva ut häftet att ställa in skrivaren på Egenskaper/Utskriftsformat/Sidlayout/Broschyr.

 

 

Share

VI MÅSTE BÖRJA PRATA OM SVERIGES PROBLEM

SONY DSC

Att Sverige har problem syns kanske ännu inte från en Stockholmshorisont, men är desto tydligare i de län som på senare år förlorat ett stort antal jobb. Nu behövs utbildning, statliga investeringar och att snabbt bilda storregioner, skriver jag i en artikel i Dagens Arbete.

Artikeln var införd den 22 september 2016, samma dag som det började gå rykten om att Ericsson skulle lägga ned all tillverkning i Sverige. I artikeln visar jag vilka jobb som försvunnit och tillkommit 2007-14. När både den enkla och avancerade tillverkningen försvinner ökar antalet sysselsatta i restauranger, RUT och ROT och arbetsförmedlingar. Är det sådana jobb som i framtiden ska bära Sveriges välstånd?

Share

SÄNKTA SKATTER INGET UNIVERSALMEDEL FÖR FÖRETAG

Företagarseminarium Anderstorp 2013-05-22

 

 

I Göteborgsposten skriver jag om nödvändigheten av att utveckla de små och medelstora företagen.

I stället för sänkta skatter och arbetsgivaravgifter till företag med låg produktivitet bör staten stimulera dessa företag att öka kunskapsnivån och rekrytera medarbetare med högre utbildning. Det statliga stödet till innovation bör i ökad utsträckning ges till utveckling av företags organisation, marknadsföring och klustersamarbete. Utbildnings-program för export bör riktas till elever med kulturell bakgrund i expanderande marknader.

Vi måste inse att de stora företagen sysselsätter allt färre i Sverige och att det enbart är de små och medelstora företagen som kan kompensera det stora bortfallet av sysselsättning. Vi måste också inse det ohållbara i att årligen satsa miljarder på meningslös arbetsmarknadspolitik samtidigt som en spottstyver ägnas åt investeringar i ett kunskapslyft för små och medelstora företag.

Artikeln kan läsas här:

Share

SVERIGE SATSAR HELT FEL

Skatteincitament (Per Ericsson)Svenskt statligt forskningsstöd till små och medelstora företag är mycket lågt i en internationell jämförelse, skriver jag i min gästkrönika för Göteborgsposten i maj..

Kommer regeringen i sin forskningsproposition att leva upp till ambitionen att satsa på ett kunskapsintensivt näringsliv eller tänker den likt Alliansregeringen fortsätta att ösa miljardbelopp över företag med låg produktivitet. Under de senaste åren har restauranger och cafèer varit Sveriges snabbast växande branscher – inte företag inriktade på innovationer och internationell export.

Share

ETNISK SEGREGATIONPÅ BOSTADSMARKNADEN

Den 8 februari presenterades en rapport från Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO) om ”Etnisk segregation på bostadsmarknaden. Jag var, tillsammans med bland andra moderaternas talesperson i arbetsmarknadsfrågor Elisabeth Svantesson, ombedd att kommentera rapporten. Jag deltog också i den efterföljande paneldebatten.Hela seminariet direktsändes i SVT Forum.

Här kan du ladda ned min presentation.

Här kan du se hela ESO-seminariet:

SVT Forums utsändning från seminariet

 

 

Share

DET RÅDER KNAPPAST BRIST PÅ SVENSKA UTMANINGAR

RiskkapitalHar ni hört talas om ”den svenska paradoxen”. Den brukar syfta på att Sverige är bra på forskning och innovation, men att denna egenskap har svårt att resultera i att jobb skapas i Sverige. De stora företagen flyttar allt större delar av sin produktion och forskning till nya marknader. De innovativa entreprenörerna söker sig till marknader där kunderna och pengarna finns.
Regeringen har tillsatt ett innovationsråd med flera tunga statsråd och statsministern själv som ordförande. Inriktningen är bredare än att bara se till innovations- och näringsklimatet för enskilda entreprenörer.
I en artikel i affärstidningen Mitt i Skandinavien hävdar jag att det går att komma ur den onda cirkel som paradoxen utgör om man fokuserar på de utmaningar som Sverige står inför.
• Investeringar i bostäder, infrastruktur, klimat, skola, sjukvård och äldreomsorg är alla utmaningar som borde vara mycket intressanta för de större företagen och investerarna att vända blickarna mot Sverige.
• Men regeringen måste också utarbeta strategier för de små och medelstora företagen, universiteten och forskningsinstituten.
• Nyckelorden är samarbete och internationalisering. Dessutom är det hög tid att genomföra den decentralisering av kompetensförsörjning och andra viktiga samhällsfunktioner till en 7-8 konkurrenskraftiga regioner.

Nedan kan du läsa hela numret av Mitt i Skandinavien, som innehåller en rad intressanta artiklar inför det stora företagarmötet Affärsracet i Gislaved den 27-28 maj. http://www.affarsracet.se/affarsracett/magasin.html

Share

OM DEN INTERNA DEBATTEN INOM SOCIALDEMOKRATIN

Jag blir så trött på den interna debatt som förs inom socialdemokratin. I tio års tid har jag bekymrat mig för partiets inriktning. Jag visade för åtta år sedan hur jag tyckte att sysselsättningspolitiken borde läggas om, hur vi borde se på globaliseringen och behovet av en ny kurs för näringspolitiken. Efter ett otal sorger och bedrövelser med Göran Persson, Mona Sahlin och Håkan Juholt var jag nästan beredd att ge upp, men höll ut.

Efter ett mycket bra partiledarval och en mycket bra kongress har kursen lagts ut precis som jag så länge har efterlyst bland annat i mina skrifter Alla behövs och Agenda för Sverige. Målen för sysselsättningspolitiken har förtydligats så att det inte ska vara möjligt att gömma undan människor som arbetslivet ratar. Partiet har äntligen börjat förstå att välfärd måste bygga på sysselsättning, men att sysselsättning måsta skapas i en global kontext, där också små och medelstora företag tar för sig av efterfrågan i de expanderande ekonomierna (och inte bara det åtstramade Europa) och att de bara kan göra detta genom en förhöjd kunskapsnivå (och inte genom subventioner till jobb med låg produktivitet) och genom innovationer (inte kopior av vad andra redan tjänat pengar på).

Mycket återstår att göra. Innovationspolitiken är ett nytt inslag, men mycket återstår att utveckla så att olika typer av företag, olika branscher får den politik, som för dem framåt. Exportpolitik är också ett inslag som lyfts fram, men också här behövs mängder av policyskapande utöver att anslå mer pengar till nuvarande politik. Hur välfärd kan produceras offentligt och privat har utretts på kongressen, men mycket återstår för att visa hur politiken kan styra produktionen efter medborgarnas önskemål på ett sätt som möjliggör såväl offentlig som privat produktion. Infrastrukturpolitiken är också ett område där partiet sagt sig vilja satsa, något som blir allt viktigare när tillgången på arbetskraft och konkurrenskraft hämmas av tre decenniers eftersatta investeringar i såväl transportinfrastruktur som bostäder.

Även om alla politikområden inte är färdigformulerade tycks det som socialdemokratin för första gången på ett decennium ett parti att räkna med i svensk politik. Eller har jag fel? Trots alla de stora samhällsuppgifter som måste lösas för att vi ska få sysselsättning och välfärd att utvecklas tycks den interna partidebatten mera handla om hur man ska kunna desavouera nyligen antagna kongressbeslut och hur man ska utesluta partimedlemmar som förstått näringslivets betydelse för sysselsättningen. Trots att det uppdämda behovet av politik på olika områden ägnar sig partiets medlemmar åt diskussioner som med nödvändighet kommer att få väljare att fråga sig: Är detta ett regeringsdugligt parti eller är det bara en ny version av 70-talets tokvänster som åter blommat upp.

Skärpning!

Share

GÅ I KLUSTER

Gå i kluster (Magasin Mitt i Skandinavien - Affärsracet Gnosjöregionen april 2013) halvArtikel publicerad i tidningen Mitt i Skandinavien, Affärsracet, Gnosjöregionen april 2013.

Företag söker nu nya former av samarbete för att kunna hävda sig i den globala konkurrensen. Det här är några fördelar med att samarbeta:

– Det har blivit allt viktigare att söka sig uppåt i värdekedjan. Utländska konkurrenter har tagit hand om de enkla produkterna och det gäller att utveckla varor och tjänster med ett högre kunskapsinnehåll. Men innovationer och produktutveckling är dyrt. Därför är det en fördel om flera företag samverkar för att gemensamt finansiera sådana investeringar.

– Ett litet företag har ofta otillräckliga kunskaper om hur man säljer till nya utländska marknader. Även i detta fall kan det vara en fördel om företag samverkar.

– Små företag svarar ofta bara för en liten del av värdekedjan. På exportmarknaden måste man kunna erbjuda helhetslösningar, till exempel ett paket som omfattar allt från avfallshantering till förbränning inklusive transporter och eventuell slutförvaring av farliga ämnen. Genom att samverka horisontellt eller vertikalt i värdekedjan kan företag lättare vinna order på marknaden.

Läs hela artikeln här.

Share

EN TREDELAD INNOVATIONSPOLITIK

EU-parlamentet BrysselDen 22 januari 2013 höll jag ett anförande om innovationspolitik vid en middag vid EU-parlamentet i Bryssel. Inbjudare var Association of Nordic Engineer (ANE) i samarbete med Brita Thomsen och ytterligare ett antal EU-parlamentariker.

I mitt tal poängterar jag att samhällets innovationspolitik måste ta hänsyn till olika behov hos olika typer av företag. Politiken måste också förstå vilka roller universiteten och forskningsinstituten spelar i näringslivets kunskapsproduktion. I mitt tal belyste jag innovationspolitiken från tre olika strateginivåer:

– De globala företagen

– De små och medelstora företagen

– Universitetens och forskningsinstitutens roll

Här kan du ladda ned talet, som är på engelska.

Share

FORSKNING – TILL VILKEN NYTTA?

Forskning - till vilken nytta - omslagMitt sista jobb på VINNOVA var att hålla ihop projektet med att belysa hur Sverige kan bli bättre på forskning, entreprenörskap och innovationer. Det skedde i en intervjubok utgiven av Samhällsförlaget i samarbete med VINNOVA juni 2012. Tillsammans med Samhällsförlaget valde vi ut femton inflytelserika forskare, entreprenörer och företrädare för de företag som satsar mest på forskning i Sverige. Anna Karin Källén (redaktör) och Monica Renstig, båda från Samhällsförlaget var intervjuare och förläggare. Själv deltog jag i intervjuerna med Marcus Wallenberg och Ericssons chef Hans Vestberg. Jag skrev också de faktarutor som finns mellan intervjuerna.

Här kan du köpa boken Forskning – till vilken nytta?

Här är de 15 personer som intervjuats i boken.

Medverkande i Forskning - till vilken nytta

 

Share

SKATTEINCITAMENT FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING

Skatteincitament för FoUGlobaliseringen har fått allt fler västländer att vässa insatserna för att skapa konkurrenskraft för sina företag. Ett instrument som blivit alltmer populärt är att förutom direkta statliga stöd till FoU i branscher och företag också ge företag möjlighet att dra av en del av kostnaderna för FoU på skatten. Idag har flertalet OECD-länder infört skatteincitament. Också utanför OECD finns en rad länder som infört skatteincitament. Det land som har det mest generösa stödet är Kina. Stödet finns också i Indien, Singapore, Ryssland. Israel, Sydafrika, Brasilien och Chile. I USA och Kanada fyller också delstaterna på med ytterligare tillägg till de federala skatteincitamenten. Sverige är ett av de få länder i världen som inte använder skatteavdrag för att stimulera små och medelstora företag att forska. Efter många år tycks det nu som att den svenska regeringen är på väg att följa andra länders exempel.

Stödet är i de flesta länder till för alla företag, men eftersom det är försett med ett tak är de mindre företagen som har störst utbyte av incitamentet. I Figur 12 kan vi se hur mycket ett företag i praktiken betalar när de satsar en enhet av landets valuta på forskning och utveckling. Ett av de viktigaste motiven för skatteincitamenten är att de stimulerar marknadsdriven FoU. Medan direktstödet är styrt till vissa teknologier eller industrisektorer låter skatteincitamentet företagen själva bestämma forskningens inriktning.

Man kan nog säga att skatteincitamentet blivit ett internationellt konkurrensmedel på samma sätt som företagsbeskattningen. Länder som saknar skatteincitament kan gå miste om viktiga investeringar eller bli av med företag som lockas av att investera i länder som har skatteincitament.

När utländska företag överväger om de ska investera i ett land kommer incitamentet att vägas in i den vågskål av faktorer som till sist avgör lokaliseringen. I en del länder, där man arbetar målmedvetet med innovationspolitik för att bygga upp en kunskaps- och näringslivsstruktur är skatteincitamentet en ingrediens. När Göteborgsföretaget Cellartis lockades över till Skottland för att bli ett av nyckelföretagen i landets stora satsning på forskning och tillverkning av stamceller hade skatteincitamentet en viss betydelse tillsammans med olika andra direkta stöd från regionen, Glasgow-universitetet och ett statligt riskkapitalföretag.

Jag har under flera år suttit i EUs arbetsgrupp för skatteincitament för forskning och utveckling. I den här presentationen som jag gjorde på Näringsdepartementet den 16 april 2012 redogör jag för min syn på dessa frågor. Du kan också läsa mer i min bok Agenda för Sverige.

Share

MIN SYN PÅ INNOVATIONSPOLITIKEN

SVERIGES_RIKSDAGSHUSJag blev inbjuden att medverka som gäst i Näringsdepartementets Innovationsblogg. Här är mitt inlägg från den 20 mars 2012.

Innovationspolitik är för mig så mycket mer än att en forskare vid ett av landets universitet med hjälp av ett holdingbolag och ett innovationskontor lyckats förverkliga sin dröm att leva gott resten av livet genom att sälja ett bolag till Microsoft utan att ett enda jobb skapats i Sverige.

För mig handlar innovationspolitiken också om hur vi kan skapa en grogrund för att globala företag ska finna att Sverige är en spännande utvecklingsmiljö för nya varor och tjänster som ska säljas över hela världen. Men hur spännande är Sverige, som i tre decennier har investerat mindre i transportinfrastruktur än motsvarande länder i Europa, där det knappast sker några investeringar i bostadsbyggande, där inga banbrytande genombrott skett inom läkemedelsforskning och -industri under de senaste 15 åren och där högskolestudenterna på de naturvetenskapliga institutionerna får ägna första året att läsa in gymnasiekursen i fysik, biologi eller matematik.

Efter en skarp kritik mot den nuvarande innovationspolitiken ger jag i detta blogginlägg förslag på hur regeringskansliet (oberoende av regering) skulle kunna organisera innovationspolitiken så att fler departement än finansdepartementet blir delaktiga. Här föreslås att strategiska innovationsprogram genomförs inom olika branscher och kunskapsområden där Sveriges konkurrenskraft behöver stärkas.

Här kan du ladda ned mitt inlägg.

Share

DÄRFÖR BEHÖVER SVERIGE EN INNOVATIONSPOLITIK

Därför behöver Sverige en innovationspolitik

Den här skriften skrev jag sedan jag återvänt till VINNOVA efter en tjänstledighet då jag skrev boken Agenda för Sverige. Skriften, som trycktes i flera upplagor, utgår till stor del från boken.

Här kan du ladda ned skriften.

Share

NU BYGGER VI DEN NYA TID

Nu bygger vi den nya tidPresentation inför Socialdemokraternas kriskommission 14 januari 2011. Det var en stor ära att bli inbjuden till den kriskommission som Socialdemokraterna bjöd in till i en besvärlig tid, då varken politik eller ledarskap fungerade. Jag började min föredragning med att berätta om de förändringar som skett i vår omvärld de senaste decennierna och redogjorde för de förslag jag tidigare presenterat i min bok Agenda för Sverige.

Presentationen kan ses här. Tyvärr finns inte TV-inspelningen kvar längre.

Share

SVERIGE KAN BÄTTRE

Artikel i ETC Stockholm 15 juli 2010 i samband med att jag gav ut boken ”Agenda för Sverige” 2010.

Vårt hopp står nu alltmer till de små och medelstora företagen. Trots att dessa producerar hälften av BNP svarar de bara för 22 procent av all export. De har i storföretagens förlovade land Sverige antagit rollen som underleverantörer och när de stora företagen går egna vägar visar det sig att de mindre företagen inte har så mycket egna kunskaper om hur man finner nya marknader för sin produktion. Om den svenska exporten av varor och tjänster hade följt utvecklingen i EU15 hade exportvärdet varit ungefär 225 miljarder högre än i dag. BNP skulle ha varit sju procent högre och sysselsättningen skulle ha legat på 84 procent i stället för 78 procent. Vad är detta om inte ett marknadsmisslyckande? Eller är det ett politiskt misslyckande?

Är det ett marknadsmisslyckande eller politiskt misslyckande att långt över en miljon människor står utanför arbetsmarknaden i stället för att bidra till den ekonomiska tillväxten? 985 000 personer har ersättning från olika socialförsäkringssystem för att hålla sig borta, men ett växande antal tvingas klara sig på socialbidrag. Om sysselsättningsgraden hade legat på 84 procent i stället för 78 procent skulle 325 000 fler ha haft ett jobb att gå till. Sverige kan bättre.

I artikeln, som du kan ladda ned  här, beskrivs ett antal viktiga reformer som Sverige bör genomföra för att återupprätta välstånd och full sysselsättning.

Share

AGENDA FÖR SVERIGE

Agenda för Sverige - omslagSverige lider fortfarande av 1970-talets strukturkris och den stora 1990-tals­krisen. Ännu kvarstår problemen med att en femtedel av den arbetsföra befolkningen står utanför arbetsmarknaden.

Trots en växande export har Sveriges världsmarknadsandelar av exporten fallit snabbare än i de 15 största EU-länderna och våra nordiska grannländer. Om den svenska exporten av varor och tjänster hade följt utvecklingen i dessa lnder hade exportvärdet varit ungefär 225 miljarder högre än idag. BNP skulle ha varit sju procent högre och sysselsättningen skulle ha legat på 84 procent i stället för 78 procent.

I min bok Agenda för Sverige (Ekerlids 2010) för jag fram ett stort antal förslag som syftar till att öka Sveriges konkurrenskraft, bland annat en näringspolitik, som inriktas på små och medelstora företag som vill växa med hjälp av ökad kunskap och export. Boken innehåller också förslag om en allmän, obligatorisk arbetslivsförsäkring, som ska avlösa dagens sjukförsäkring, förtidspenson och arbetslöshetsförsäkring. Här för också förslag fram om en obligatorisk kompetensförsäkring, som skulle omfatta alla och finansieras solidariskt.

Här kan du se en intervju med mig om boken i Utbildningsradions serie En bok – en  författare.

Här kan du köpa boken Agenda för Sverige.

Share

FEM RECEPT FÖR NORRLAND

Birka_Svarta_jorden_1991

Artikel i ett flertal norrländska tidningar i samband med att jag medverkade i ett seminarium som Svenskt Näringsliv anordnade för företag och offentlig sektor i hela Norrland den 26 augusti 2009.

Om Norrland ska ha en chans måste vi på allvar överge den så länge förhärskande doktrinen hela Sverige ska leva. Vi måste satsa på de innovationer och de orter som har en chans att klara den allt hårdare globala konkurrensen. Gamla orter behöver avvecklas med en human inställning till de äldre som lever kvar, men på sikt måste vi inse att många orter kommer att gå samma öde till mötes som Birka (bilden ovan) en gång gjorde.

Läs hela artikeln här.

Share

ALLA BEHÖVS

Den 16 maj 2005 deltog jag i LOs arbetsutskott för att försvara en skrift som jag skrivit på LO. Skriften, som hette Alla behövs, handlade om sambandet mellan arbetslöshet och höga ohälsotal. Ju högre arbetslöshet på en ort, desto högre antal långtidssjukskrivna och förtidspensionerade kunde man finna på orten. Medan man i Danderyd hade 8,7 procent med ersättning för arbetslöshet och ohälsa var motsvarande siffror för Haparanda 40,9 procent. Nära hälften av alla i arbetsför ålder i Haparanda hade ersättning från olika försäkringar i stället för ett arbete att gå till.

Ersättning vid arbetslöshet och ohälsa 2004

LOs ledning godkände inte skriften. Inte för att man funnit faktafel i den. Det hade man inte trots att alla LOs utredare satts att granska den. LOs ledning hade redan 2002 godkänt en rapport med motsvarande innehåll. Mina slutsatser hade länge diskuterats av forskare och experter inom socialförsäkringsområdet. Nej, det egentliga skäl som framgick vid mötet med LOs arbetsutskott var att rapporten var för kontroversiell att publicera med bara drygt ett år kvar till valet 2006. Man var rädd att rapporten skulle utnyttjas av de borgerliga partierna i valrörelsen. Ledningen ville att jag skulle skriva om rapporten.

Mitt syfte med rapporten var inte att skada någon. Tvärtom ansåg jag att det var min plikt mot alla LO-anslutna att peka på hur arbetslösheten växte på olika konton i systemet och hur de ökade utgifterna trängde ut angelägna satsningar på näringspolitik, forskning och investeringar i infrastruktur. Det skulle ha stridit mot mitt samvete att skriva en rapport som förskönade de växande problem, som Sverige stod inför, valde jag samma dag att lämna LO efter 18 års anställning som utredare.

Den 18 maj publicerade Dagens Industri ett helt uppslag, där Margit Silberstein intervjuade mig om en skrift som LOs ledning refuserat två dagar innan. Efter den dagen följde en lång debatt kring de frågor jag tagit upp.

Alla behövsEtt stort antal radio- och TV-intervjuer följde liksom hundratals tidningsartiklar i landets samtliga dags- och kvällstidningar och flera utländska tidningar.

Frågan diskuterades under hela valrörelsen 2006. I valet 2010 kvarstod frågans aktualitet och mycket tyder på att frågan om utanförskap och jobbskapande kommer att vara högaktuell också i valet 2014. Och trots att jag sedan 2005 skrivit och debatterat i många olika frågor går det inte att komma ifrån att det är de frågor som belystes i rapporten Alla behövs, som jag alltjämt förknippas med.

Här kan du ladda ned rapporten Alla behövs.

Susanna Popova

Om du vill veta mer om hur det gick till när jag lämnade LO den 15 maj 2005 kan du ladda ned en intervju med mig, som Susanna Popova gjorde i sin bok Sverige och tystnaden (Lind & Co 2006). Ett tack till Susanna Popova för detta.

I boken intervjuas också ytterligare nio personer som gjort sig kända för att lyfta fram besvärliga sanningar, t ex Inga-Britt Ahlenius, Sverker Åström, Björn Ulvaeus och Anna Ekström. Här kan du köpa Susanna Popovas bok Sverige och tystnaden.