Infrastruktur

STUVSTA STATION 100 ÅR

I år är det 100 år sedan som Stuvsta gamla stationshus byggdes. Det var Stuvstabolaget som byggde för att få fart på försäljningen av tomter till egnahemsbyggare. Försäljningen skedde i den lilla kiosken mitt emot stationshuset. Om du vill läsa hur det gick till och vad som hände sedan kan du ladda ned den här lilla skriften som jag har skrivit tillsammans med historikern och fd kommunalrådet Gunnel Jacobsen.

Ett bra tips är att skriva ut skriften som broschyr (skriv ut, skrivaregenskaper, utskriftsformat, broschyr).

Den 8 och 9 september samt den 15 och 16 september kan du i stationshuset också se en utställning om stationen och dess historia.

Share

GÄSTKRÖNIKOR I GÖTEBORGS-POSTEN 2016

Jag har under 2016 varit gästkrönikör i Göteborgs-Posten. Nu har jag samlat mina krönikor i ett litet häfte.

·         Dags att bryta innanförskapet
·         Begränsa flyktingars rätt att välja boende
·         Jobben som försvann
·         Praktikanttjänst – ett första steg till arbete
·         Sverige satsar helt fel
·         I natt hade jag en fantastisk dröm
·         Sänkta skatter är inget universalmedel för företag
·         Segregationen kräver åtgärder, inte politiska slagord
·         Medelklassens reaktion kommer i sinom tid
·         Vad är arvet efter Reinfeldt?

Jag vill rekommendera dem som vill skriva ut häftet att ställa in skrivaren på Egenskaper/Utskriftsformat/Sidlayout/Broschyr.

 

 

Share

EN FANTASTISK DRÖM

270213_2613Den här drömmen publicerade jag i Göteborgsposten midsommaren 2016. En midsommarnattsdröm om hur Sverige kunde te sig om det inte vore för alla politiska blockeringar som under decennier försatt vårt land i handlingsförlamning. Om höghastighetståget, regionbildningen, bostadsbristen, segregationen, bristen på händer i vård, skola och omsorg liksom de stora klyftorna mellan arbetande och arbetslösa.

Share

DEN SVENSKA VÄLFÄRDSSTATENS UTVECKLING 1990-2014

RiddarholmenMycket har hänt med det svenska välfärdssystemet sedan 1990. 1990-talskrisen och de besparingar som blev följden, men också Alliansregeringens medvetna strategi för att stöpa om välfärdssystemen till basfinansierade system som arbetsmarknadens parter kan komplettera eller som den enskilde kan tilläggsfinansiera. Sammantaget bildar förändringarna i grunden en ny svensk modell. Modellen kan fungera tillfredsställande för grupper som kan sluta bra avtal eller individer som kan teckna bra medlemsförsäkringar. Men allt fler grupper på arbetsmarknaden saknar dessa avtal och försäkringar utan blir hänvisade till de lägre ersättningar som de statligt finansierade systemen kan erbjuda. Allra värst är det för de grupper som är arbetslösa eller som hankar sig fram på tillfälliga jobb. ibland med statliga subventioner eller ibland med svarta anställningsförhållanden.

Samtidigt har skolan, vården och omsorgen fått en allt lägre bemanning. Sjuksköterskor, socialsekreterare och andra grupper går på knäna eftersom de har svårt att klara sina uppgifter med mindre personal. Sjukskrivningskostnaderna ökar bland dessa grupper. Under flera decennier har staten också sparat på investeringar i utbildning, infrastrukturinvesteringar och bostadsbyggande. Resultatet har blivit en bristande konkurrenskraft, vilket försvårar för företagen att rekrytera arbetskraft och för den offentliga sektorn att skapa full sysselsättning och tillräckliga skatteintäkter för att klara välfärdssystemen också på lång sikt.

Det här är bara en del av det som jag presenterade i detta föredrag, som jag höll på EU-kommissionens hus i Stockholm den 27 april 2016. Föredraget bygger på en rapport som jag redovisade vid ett möte med samtliga EUs medlemsstater vid universitetet i Leuven, Belgien den 19 oktober 2015.

Du kan ladda hem föredraget här:

Share

JOBBEN SOM FÖRSVANN

OBS! Detta är en dyster läsning för alla som tror att det går bra för Sveriges ekonomi. Samtidigt är min gästkrönika i GP positiv eftersom den visar var bristerna finns och vad vi bör rätta till. Men det blir ett hårt arbete utan några genvägar!

Artikeln, som var införd i GP den 20 februari 2016, går att ladda ned här:

Share

THE STATE OF THE SWEDISH WELFARE STATE 1990-2014

The State of the Welfare State Conference with Herman van Rumpoy 3
Professor Jozef Pacolet, Katolska Universitet Leuven, Jan Edling, Flexicurity, Sverige och Herman Van Rompuy, tidigare President i Europarådet

PPT-Omslag Vart femte år sedan 1995 har universitetet i Leuven, Belgien tillsammans med EU hållit ett seminarium om den europeiska välfärdens utveckling från 1992 och framåt. Jag har varit med på fyra av dessa seminarier, 2010 var jag tvungen att ställa in därför att en isländsk vulkan hade släppt ut ett stort moln över Europa just den dag jag skulle resa. Antalet länder har vuxit sedan det första seminariet hölls och den här gången är det 28 länder som ska redovisa hur välfärdsstaten utvecklats i respektive land under senare tid.

Själv har jag skrivit den rapport, som du kan ladda ned här. Den behandlar särskilt den utveckling som ägde rum under åren 2006-14 då Alliansregeringen målmedvetet lade om kursen i det svenska välfärdssystemet. Vad resultatet blev kan bara du själv bedöma.

Share

KONKURRENSKRAFT OCH EKONOMISK TILLVÄXT

Arlanda
Den 24 april 2015 blev jag som ”integer ekonom” inbjuden till moderaternas arbetsgrupp för ekonomi och arbetsmarknad att tala över ämnet ”Konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt”. Jag tackade ja eftersom moderaterna sagt att de håller på att ompröva sin politik.

I min presentation tog jag upp en rad områden, där Sveriges konkurrenskraft håller på att försämras gentemot våra konkurrentländer. Dessa försämringar innebär att den ekonomiska tillväxten blir lägre, att sysselsättningen hålls nere, att skattekraften minskar och att detta innebär sämre möjligheter att upprätthålla den offentliga välfärden (alternativ att det blir svårare att sänka skatter om man nu föredrar det i stället).

• Bland Europas lägsta investeringar i infrastruktur
• Europas lägsta investeringar i bostadsbyggande
• En allt svagare produktivitetstillväxt
• Andra länder håller på att ta in vårt försprång när det gäller energikostnader
• Exporten av varor och tjänster utvecklas sämre än EU 15 och de nordiska länderna
• Våra storföretag håller på att överge Sverige (de 30 största företagen sysselsätter idag bara 20 procent i Sverige)
• Samtidigt minskar storföretagens forskning och innovation i Sverige
• Behovet av att aktivera små och medelstora företag är stort, men de vill inte växa eller exportera (i bästa fall till Västeuropa)
• Sverige tappar positioner i den högre utbildningen samtidigt som allt färre kvalificerar sig till gymnasiet
• Det finns ett stort behov av att skapa ett mindre antal regioner som kan fokusera på kompetensförsörjning och regional konkurrenskraft

Gjorde min presentation något intryck på moderaternas politik? Nej knappast. Den enda punkt som föreföll väcka intresse var ett diagram i slutet av min presentation (diagram 35), som kan laddas hem nedan. Diagrammet visar att 13 procent av grundskoleeleverna inte kvalificerar sig till gymnasiet. Upprörande i sig men inget nytt. Det nya var att mitt diagram visar hur pass få som kvalificerar sig i de 38 mest utsatta förorterna i landet. I Herrgården i Malmö är det färre än 50 procent som kvalificerar sig.

Det är bra att också moderaterna fått upp ögonen för hur det står till med utbildning, arbetslöshet, fattigdom och valdeltagande i de mest utsatta förorterna. Yrvaket talar Anna Kinberg Batra om ”det nya utanförskapet” (sic). Förslagen känns igen: Moderniserad arbetsrätt, sänkta arbetsgivaravgifter, skattefrihet för den först intjänade halvmiljonen osv.
Det som oroar mest är att moderaternas ”omprövning” enbart fortsätter att handla om utbudet av arbetskraft och inte hur Sverige ska kunna skapa jobb genom utbildning och ökad efterfrågan på svenska varor och tjänster. Moderaterna tycks inte heller ha några recept på någon av de övriga punkter som jag redovisade och som var och en är allvarliga hot både mot den ekonomiska tillväxten och den framtida sysselsättningen.

Här kan du ladda ned min presentation:

Share

SOMMARJOBB FÖR EN STATSMINISTER

Sommarjobb för en statsminister (Axess)
Våren 20014 blev jag och 13 andra ombedda av Mats Wiklund på tidskriften Axess att ge de båda statsministerkandidaterna tips om semesterlektyr samt goda råd inför valrörelsen 2014.Det här blev mitt bidrag.
Den lektyr jag tipsade om var ”Alla behövs”, som jag skrev 2005 och som blev mycket omdebatterad i valrörelsen 2006. Mitt budskap inför valet var att såväl socialdemokrater och moderater saknade en politik för den globala strukturomvandlingen. För att lyckas vända den höga arbetslösheten duger det inte att bedriva ”arbetsmarknadspolitik”. Man måste slå in på ”en tredje vägens politik”, som söker öka efterfrågan på svensk arbetskraft, dels genom växande export och dels genom att investera i infrastruktur och bostadsbyggande. En sådan politik kräver också att utbildningen och den regionala kompetensförsörjningen kraftigt förbättras.

Share

VÅGAR VI BLI GAMLA I HUDDINGE?

Den här presentationen handlar inte om Huddinge, men det var där jag höll den på en seniorträff den 26 mars 2014. I själva verket handlar den om hur politiken styr våra liv, vare sig vi bor i Huddinge eller någon annan stans i Sverige.
Presentationen handlar inte heller om att bli gammal, utan om vilken framtid vi kan vänta oss som barn, vuxna och gamla beroende på vilken politik som kommer att föras efter valet i september 2014.

Jag berättar om de vedermödor som vårt lands ekonomi genomgått och de utmaningar som väntar i framtiden. Har vi råd att låta stora delar av den arbetsföra befolkningen stå utanför arbetslivet? Hur ska vi klara det växande antalet äldre, som lever allt längre. Hur länge kan olika regeringar skjuta upp de nödvändiga investeringarna i infrastruktur och bostadsbyggande innan Sveriges konkurrenskraft helt försvinner?

Valet står mellan fortsatt utanförskap, segregation och fattigdom investeringar i utbildning, byggande av infrastruktur och bostäder och uppbyggnaden av ett näringsliv inriktat på innovation och export till växande globala marknader.

Valet står också mellan två olika välfärdsmodeller: en modell som utöver en grundtrygghet utgår från att människor får klara sig själva och en annan modell som bygger på generella välfärdssystem och inkomstbortfallsprincipen och som fördelar riskerna över livets olika skeden från barndom till ålderdom och där de som är friska och arbetsföra solidariskt bistår dem som är sjuka eller arbetslösa.

Och en sak är säker – att bygga upp Sverige till ett land där full sysselsättning råder och välfärden når alla kommer att ta tid. Det kommer att krävas många år av uppoffringar för att reda upp efter decennier av ekonomiska kriser, uteblivna investeringar, försvagad konkurrenskraft och försämrade samhällsfunktioner för utbildning och välfärd.

Här kan ni ladda ned min presentation:

Share

BRA BESKED AV (S)

SVERIGES_RIKSDAGSHUS

Ett viktigt besked från socialdemokraterna inför nästa val: – Det är dags att överge blockpolitiken och skapa broar som tar itu med Sveriges stora utmaningar.

Tyvärr har ”politik” blivit en fråga om vem som ska regera med vem och ”valrörelse” en fråga om vem som kan ge mest godis till olika väljargrupper. Samtidigt står Sverige inför utmaningar som är avgörande för om vi i framtiden kan skapa den tillväxt och sysselsättning som är förutsättningen för välfärd och demokrati.

Politiken måste sluta att inbilla väljarna att klimatpolitiken handlar om att bygga ut en massiv ridå av vindkraftverk samtidigt som en kraftigt subventionerad lastbilstrafik tillåts öka ohejdat på bekostnad av en järnvägstrafik som spårat ur.

Politiken måste ta upp frågan om bostadspolitiken ska handla om att gynna ett priviligierat ”brödraskap” eller om den ska bli ett redskap för att lösa en allt allvarligare bostadsbrist och behovet av renovering och klimatsanering.

Politiken måste också möta frågan om varför Sverige är det land i Europa som investerar minst i bostadsbyggande, vägar och järnvägar samtidigt som tillväxten bromsas av brist på arbetskraft och inflatoriska räntor skapade i storstadsområdena men till men för hela landet.

Politiken måste ta upp frågan om hur Sveriges framtida energisystem ska se ut – i en situation där svenska energipriser håller på att förlora sin konkurrenskraft och där företagen börjar fråga sig varför de ska lägga produktion i Sverige i stället för i Tyskland.

Politiken måste sluta upp med att inbilla väljarna att vi satsar på mer forskning, medan verkligheten är den rakt motsatta. På tio år har vi minskat andelen FoU från 4,23 procent av BNP till 3,37 procent. Än värre är att det är näringslivet som svarar för den största minskningen när storföretagen minskar sin närvaro i Sverige. För 10 år sedan satsade näringslivet 3,2 procent av BNP på FoU. Idag är siffran 2,3 procent.

Politiken måste på allvar ta itu med välfärdens finansieringsfrågor. Det duger inte att säga att vi behöver höja skatterna. Det duger inte heller att säga att vi behöver minska skatterna. Därför behöver vi skapa blocköverskridande alternativ, som inser att lösningen ligger i att skapa ett land där betydligt fler än dagens 80 procent av alla 20-64-åringar har ett riktigt jobb att gå till.

Politiken måste börja handla om hur vi ska återskapa den fulla sysselsättningen med utbildning och en produktion med ökat kunskapsinnehåll – inte motsatsen med subventionerade jobb i lågproduktiva branscher och stora delar av arbetskraften satt i karantän i ett gigantiskt Guantanamoläger kallat Fas 3.

Share

SVENSK VÄLFÄRD KRÄVER INVESTERINGAR

JärnvägAtt underinvestera, så som Sverige under lång tid gjort i transportinfrastruktur och bostäder, har konsekvenser för Sveriges konkurrenskraft. Bristande underhåll och högre driftskostnader ökar företagens och hushållens kostnader. Bristande modernitet gör Sverige till ett andrahandsval för företag som vill investera. Vi börjar också se tecken på att stora globala företag som ABB och Bombardier finner andra länder mer intressanta för utveckling av ny teknik och nya innovationer som ska säljas på en världsmarknad.

En dåligt utbyggd järnvägsinfrastruktur får också konsekvenser för miljön när fler och fler lastbilar trängs på våra vägar. Ökade utsläpp, ökad förslitning och ökad risk för olycksfall är kostnader som inte bärs av vägtrafikens brukare.

Det är nu hög tid att växla om från skattesänkningar och konsumtionsledd tillväxt till en investeringsledd tillväxt. Det gagnar företag och sysselsättning, innovationer och skapandet av ett modernare Sverige och ger dessutom positiva effekter på miljön.

Artikel publicerad i Dagens Samhälle 26 mars 2012Dagens Samhälle

Hela artikeln kan läsas här.

Share

SVENSKA TÅGSATSNINGAR HAR SPÅRAT UR

Inställda tåg - Foto SJSverige hamnar i det europeiska bottenträsket när det gäller investeringar i vägar och järnvägar, visar en ny sammanställning som di.se tagit del av. Sammanställningen gjordes när jag var analytiker på Vinnova, och presenterades vid ett expertseminarium som Socialdemokraterna arrangerade i riksdagen den 8 mars 2012.

Satsningarna spårade ur redan på 90-talet. Ända sedan mitten av 1990-talet har de svenska investeringarna som andel av BNP varit betydligt lägre än snittet i 15 europeiska länder, visar sammanställningen.

I en kommentar till siffrorna skriver jag att den underfinansierade infrastrukturen i Sverige leder till försämrad konkurrensförmåga och hämmar rörligheten på arbetsmarknaden. Också tillväxten kan få sig en smäll, inte minst i storstadsregionerna, enligt Jan Edling.

Här kan du läsa intervjun med mig som publicerades i Dagens Industri 7 mars 2012.Dagens Industri

Share

OFFENTLIGA INVESTERINGAR, JOBB OCH KONKURRENSKRAFT

Insnöade tågVåren 2012 blev jag inbjuden av socialdemokraterna i Riksdagen att berätta vad jag vet om investeringar i infrastruktur och vilka effekter de har på sysselsättning och konkurrenskraft i Sverige.

Här kan du se en filmad version från SVT Forum den 7 mars 2012.

Här kan du ladda ned min presentation:

Share

REINFELDT PRIORITERAR FEL

Fredrik-reinfeldt-alliance-croppedIntervju med mig i Veckans Affärer 16 februari 2012. Här är några  av de frågor jag fick:

Var ser du den största faran?
”Att regeringen ensidigt fokuserar på skattesänkningar utan att ta hänsyn till andra delar av ekonomin: behovet av investeringar.”

I den ekonomiska debatten räknas ändå Sverige som bäst i klassen. Kommentar?
”Ja, men den tillväxt vi har nu är delvis driven av en skatteåterbäring. Du måste komma ihåg att skattetrycket minskat med 10 procent. Samtidigt är jag skeptisk till att Sveriges ekonomi framställs så glättigt och att Anders Borg kallas världens bästa finansminister.”

Vad behöver göras framöver?
”I trettio år har Sverige konsekvent underinvesterat i infrastruktur och utbildning. I stället har man valt att satsa på konsumtion.”

Här kan du läsa hela artikeln.

Share