Global konkurrens

JOBBEN SOM FÖRSVANN

OBS! Detta är en dyster läsning för alla som tror att det går bra för Sveriges ekonomi. Samtidigt är min gästkrönika i GP positiv eftersom den visar var bristerna finns och vad vi bör rätta till. Men det blir ett hårt arbete utan några genvägar!

Artikeln, som var införd i GP den 20 februari 2016, går att ladda ned här:

Share

Strukturomvandlingen under 1900-talet

Share

HAR GNOSJÖREGIONEN NÅGON FRAMTID?

Vattenhjul i Gnosjö

De senaste åren har jag varit engagerad i Gnosjöregionens egna ansträngningar att möta de allt hårdare krav som globaliseringen ställt på regionens företag och kommuner. Jag var med då kommunsstyrelserna och företagarföreningarna i Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryd beslöt att tillsammans utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete. Projektet Framtid Gnosjöregionen har pågått sedan i mars 2012 och i juni 2013 redovisades en slutrapport, som jag var med och kommenterade.

Här nedan kan du ladda hem den presentation jag gjorde vid det möte som ägde rum i Isaberg den 10 juni 2013. Presentationen innehåller flera budskap:

Projektet har varit framgångsrikt så tillvida att regionens kommuner och företag insett allvaret i den ekonomiska utveckling som företag och samhälle står inför. De har vidtagit viktiga steg för att utveckla näringslivet i riktning mot ökad kompetens, ökad internationalisering och ökad samverkan. De har också tagit steg för att öka samhällets stöd till näringslivet, inte minst när det gäller kompetensförsörjning i företagen.

Nu måste de förslag och ansatser som gjorts i projektet omsättas i praktisk handling. Inför detta arbete som nu förestår gav jag i min presentation ett antal råd till

–          Politiken, dvs de instanser i de fyra kommunerna som tillsammans ska arbeta med näringslivsutveckling och kompetensförsörjning

–          Framtid Gnosjöregionen, dvs det nybildade samarbetsorgan inom näringslivet, som ska arbeta med att ta nya steg mot klusterbildning, utvidgade värdekedjor och ökat kunskapsinnehåll. Jag gav också en hel del råd om vilka nya steg jag ser är nödvändiga för framgång

–           Region Jönköping, som vid sidan av kommunerna och företagen själva kan stärka kompetensförsörjning, regiontrafik och tillväxtarbete

–          Rikspolitiken där jag ser ett stort behov av förståelse för näringspolitikens betydelse vid företagsomvandling

 

Share

KONKURRENSKRAFTIGA REGIONER

Föreläsning vid Morgonrock LuleåI globaliseringens spår tävlar regioner (inte länder) om jobben. Svenska fordonsregioner, livsmedelsregioner och regioner med finansiella tjänster som specialitet tävlar med andra länders regioner med motsvarande specialiteter. Om detta föreläste jag på Norrbottens Läns Landsting den 25 april 2013. Det var på deras frukostseminarium kallat Morgonrock.

Min föreläsning handlade också om hur viktigt det är att skapa regioner, som har bredare uppgifter än landsting och länsstyrelser haft. De nya storregionerna bör också ta på sig uppgifter som har en regional logik, men som fortfarande handläggs i statliga stuprörsmyndigheter. Regionerna måste samverka med företag och akademi för att bygga den konkurrenskraft som skapar jobb, skatteintäkter och välfärd i en region.

Här kan du se en filmad version av föreläsningen.

Här kan du också läsa vad Olov Abrahamsson skrev i NSD.Morgonrock

Här kan du ladda ned den presentation jag visade.

 

Share

BEHÖVS REGIONER?

Behövs regioner - omslagTillväxt och utveckling diskuteras ofta ur ett nationellt eller ett lokalt perspektiv, men det behövs också institutioner där emellan som kan koppla ihop dessa nivåer och se till regionens behov.

I Reglabs första antologi (red Fredrik Rakar och Pontus Tallberg) fick jag uppdraget att skriva inledningskapitlet om tillväxtens regionala logik och behovet av att möta globaliseringen med starkare regioner som skapar konkurrenskraft genom att stödja näringsliv och akademi med bland annat kompetensförsörjning.

Boken tar också upp ett antal utvecklingsprojekt, där regioner spelat en avgörande roll:

– erfarenheterna av Skånes arbete med kompetensförsörjning,

– Norrbottens utveckling av e-hälsa som ett tillväxtområde,

– hur Region Dalarna omskapat krispaket till en modell för tillväxtpaket och

– hur rivalitet gett vika för samarbete i Östergötland.

– kulturen som tillväxtkraft i Småland

– regionen Steiermark i Österrike som genom klusterpolitik, nätverk och ett målmedvetet strategiskt arbete vänt en långvarig negativ trend.

Läs och ladda hem mitt inledningskapitel ”Tillväxtens regionala logik” här.

Ladda hem hela boken här.

Share

SKATTEINCITAMENT FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING

Skatteincitament för FoUGlobaliseringen har fått allt fler västländer att vässa insatserna för att skapa konkurrenskraft för sina företag. Ett instrument som blivit alltmer populärt är att förutom direkta statliga stöd till FoU i branscher och företag också ge företag möjlighet att dra av en del av kostnaderna för FoU på skatten. Idag har flertalet OECD-länder infört skatteincitament. Också utanför OECD finns en rad länder som infört skatteincitament. Det land som har det mest generösa stödet är Kina. Stödet finns också i Indien, Singapore, Ryssland. Israel, Sydafrika, Brasilien och Chile. I USA och Kanada fyller också delstaterna på med ytterligare tillägg till de federala skatteincitamenten. Sverige är ett av de få länder i världen som inte använder skatteavdrag för att stimulera små och medelstora företag att forska. Efter många år tycks det nu som att den svenska regeringen är på väg att följa andra länders exempel.

Stödet är i de flesta länder till för alla företag, men eftersom det är försett med ett tak är de mindre företagen som har störst utbyte av incitamentet. I Figur 12 kan vi se hur mycket ett företag i praktiken betalar när de satsar en enhet av landets valuta på forskning och utveckling. Ett av de viktigaste motiven för skatteincitamenten är att de stimulerar marknadsdriven FoU. Medan direktstödet är styrt till vissa teknologier eller industrisektorer låter skatteincitamentet företagen själva bestämma forskningens inriktning.

Man kan nog säga att skatteincitamentet blivit ett internationellt konkurrensmedel på samma sätt som företagsbeskattningen. Länder som saknar skatteincitament kan gå miste om viktiga investeringar eller bli av med företag som lockas av att investera i länder som har skatteincitament.

När utländska företag överväger om de ska investera i ett land kommer incitamentet att vägas in i den vågskål av faktorer som till sist avgör lokaliseringen. I en del länder, där man arbetar målmedvetet med innovationspolitik för att bygga upp en kunskaps- och näringslivsstruktur är skatteincitamentet en ingrediens. När Göteborgsföretaget Cellartis lockades över till Skottland för att bli ett av nyckelföretagen i landets stora satsning på forskning och tillverkning av stamceller hade skatteincitamentet en viss betydelse tillsammans med olika andra direkta stöd från regionen, Glasgow-universitetet och ett statligt riskkapitalföretag.

Jag har under flera år suttit i EUs arbetsgrupp för skatteincitament för forskning och utveckling. I den här presentationen som jag gjorde på Näringsdepartementet den 16 april 2012 redogör jag för min syn på dessa frågor. Du kan också läsa mer i min bok Agenda för Sverige.

Share

DÄRFÖR BEHÖVER SVERIGE EN INNOVATIONSPOLITIK

Därför behöver Sverige en innovationspolitik

Den här skriften skrev jag sedan jag återvänt till VINNOVA efter en tjänstledighet då jag skrev boken Agenda för Sverige. Skriften, som trycktes i flera upplagor, utgår till stor del från boken.

Här kan du ladda ned skriften.

Share

NU BYGGER VI DEN NYA TID

Nu bygger vi den nya tidPresentation inför Socialdemokraternas kriskommission 14 januari 2011. Det var en stor ära att bli inbjuden till den kriskommission som Socialdemokraterna bjöd in till i en besvärlig tid, då varken politik eller ledarskap fungerade. Jag började min föredragning med att berätta om de förändringar som skett i vår omvärld de senaste decennierna och redogjorde för de förslag jag tidigare presenterat i min bok Agenda för Sverige.

Presentationen kan ses här. Tyvärr finns inte TV-inspelningen kvar längre.

Share

SVERIGE KAN BÄTTRE

Artikel i ETC Stockholm 15 juli 2010 i samband med att jag gav ut boken ”Agenda för Sverige” 2010.

Vårt hopp står nu alltmer till de små och medelstora företagen. Trots att dessa producerar hälften av BNP svarar de bara för 22 procent av all export. De har i storföretagens förlovade land Sverige antagit rollen som underleverantörer och när de stora företagen går egna vägar visar det sig att de mindre företagen inte har så mycket egna kunskaper om hur man finner nya marknader för sin produktion. Om den svenska exporten av varor och tjänster hade följt utvecklingen i EU15 hade exportvärdet varit ungefär 225 miljarder högre än i dag. BNP skulle ha varit sju procent högre och sysselsättningen skulle ha legat på 84 procent i stället för 78 procent. Vad är detta om inte ett marknadsmisslyckande? Eller är det ett politiskt misslyckande?

Är det ett marknadsmisslyckande eller politiskt misslyckande att långt över en miljon människor står utanför arbetsmarknaden i stället för att bidra till den ekonomiska tillväxten? 985 000 personer har ersättning från olika socialförsäkringssystem för att hålla sig borta, men ett växande antal tvingas klara sig på socialbidrag. Om sysselsättningsgraden hade legat på 84 procent i stället för 78 procent skulle 325 000 fler ha haft ett jobb att gå till. Sverige kan bättre.

I artikeln, som du kan ladda ned  här, beskrivs ett antal viktiga reformer som Sverige bör genomföra för att återupprätta välstånd och full sysselsättning.

Share

FEM RECEPT FÖR NORRLAND

Birka_Svarta_jorden_1991

Artikel i ett flertal norrländska tidningar i samband med att jag medverkade i ett seminarium som Svenskt Näringsliv anordnade för företag och offentlig sektor i hela Norrland den 26 augusti 2009.

Om Norrland ska ha en chans måste vi på allvar överge den så länge förhärskande doktrinen hela Sverige ska leva. Vi måste satsa på de innovationer och de orter som har en chans att klara den allt hårdare globala konkurrensen. Gamla orter behöver avvecklas med en human inställning till de äldre som lever kvar, men på sikt måste vi inse att många orter kommer att gå samma öde till mötes som Birka (bilden ovan) en gång gjorde.

Läs hela artikeln här.

Share

ALLA BEHÖVS

Den 16 maj 2005 deltog jag i LOs arbetsutskott för att försvara en skrift som jag skrivit på LO. Skriften, som hette Alla behövs, handlade om sambandet mellan arbetslöshet och höga ohälsotal. Ju högre arbetslöshet på en ort, desto högre antal långtidssjukskrivna och förtidspensionerade kunde man finna på orten. Medan man i Danderyd hade 8,7 procent med ersättning för arbetslöshet och ohälsa var motsvarande siffror för Haparanda 40,9 procent. Nära hälften av alla i arbetsför ålder i Haparanda hade ersättning från olika försäkringar i stället för ett arbete att gå till.

Ersättning vid arbetslöshet och ohälsa 2004

LOs ledning godkände inte skriften. Inte för att man funnit faktafel i den. Det hade man inte trots att alla LOs utredare satts att granska den. LOs ledning hade redan 2002 godkänt en rapport med motsvarande innehåll. Mina slutsatser hade länge diskuterats av forskare och experter inom socialförsäkringsområdet. Nej, det egentliga skäl som framgick vid mötet med LOs arbetsutskott var att rapporten var för kontroversiell att publicera med bara drygt ett år kvar till valet 2006. Man var rädd att rapporten skulle utnyttjas av de borgerliga partierna i valrörelsen. Ledningen ville att jag skulle skriva om rapporten.

Mitt syfte med rapporten var inte att skada någon. Tvärtom ansåg jag att det var min plikt mot alla LO-anslutna att peka på hur arbetslösheten växte på olika konton i systemet och hur de ökade utgifterna trängde ut angelägna satsningar på näringspolitik, forskning och investeringar i infrastruktur. Det skulle ha stridit mot mitt samvete att skriva en rapport som förskönade de växande problem, som Sverige stod inför, valde jag samma dag att lämna LO efter 18 års anställning som utredare.

Den 18 maj publicerade Dagens Industri ett helt uppslag, där Margit Silberstein intervjuade mig om en skrift som LOs ledning refuserat två dagar innan. Efter den dagen följde en lång debatt kring de frågor jag tagit upp.

Alla behövsEtt stort antal radio- och TV-intervjuer följde liksom hundratals tidningsartiklar i landets samtliga dags- och kvällstidningar och flera utländska tidningar.

Frågan diskuterades under hela valrörelsen 2006. I valet 2010 kvarstod frågans aktualitet och mycket tyder på att frågan om utanförskap och jobbskapande kommer att vara högaktuell också i valet 2014. Och trots att jag sedan 2005 skrivit och debatterat i många olika frågor går det inte att komma ifrån att det är de frågor som belystes i rapporten Alla behövs, som jag alltjämt förknippas med.

Här kan du ladda ned rapporten Alla behövs.

Susanna Popova

Om du vill veta mer om hur det gick till när jag lämnade LO den 15 maj 2005 kan du ladda ned en intervju med mig, som Susanna Popova gjorde i sin bok Sverige och tystnaden (Lind & Co 2006). Ett tack till Susanna Popova för detta.

I boken intervjuas också ytterligare nio personer som gjort sig kända för att lyfta fram besvärliga sanningar, t ex Inga-Britt Ahlenius, Sverker Åström, Björn Ulvaeus och Anna Ekström. Här kan du köpa Susanna Popovas bok Sverige och tystnaden.