Forskning

VI MÅSTE BÖRJA PRATA OM SVERIGES PROBLEM

SONY DSC

Att Sverige har problem syns kanske ännu inte från en Stockholmshorisont, men är desto tydligare i de län som på senare år förlorat ett stort antal jobb. Nu behövs utbildning, statliga investeringar och att snabbt bilda storregioner, skriver jag i en artikel i Dagens Arbete.

Artikeln var införd den 22 september 2016, samma dag som det började gå rykten om att Ericsson skulle lägga ned all tillverkning i Sverige. I artikeln visar jag vilka jobb som försvunnit och tillkommit 2007-14. När både den enkla och avancerade tillverkningen försvinner ökar antalet sysselsatta i restauranger, RUT och ROT och arbetsförmedlingar. Är det sådana jobb som i framtiden ska bära Sveriges välstånd?

Share

SVERIGE SATSAR HELT FEL

Skatteincitament (Per Ericsson)Svenskt statligt forskningsstöd till små och medelstora företag är mycket lågt i en internationell jämförelse, skriver jag i min gästkrönika för Göteborgsposten i maj..

Kommer regeringen i sin forskningsproposition att leva upp till ambitionen att satsa på ett kunskapsintensivt näringsliv eller tänker den likt Alliansregeringen fortsätta att ösa miljardbelopp över företag med låg produktivitet. Under de senaste åren har restauranger och cafèer varit Sveriges snabbast växande branscher – inte företag inriktade på innovationer och internationell export.

Share

JOBBEN SOM FÖRSVANN

OBS! Detta är en dyster läsning för alla som tror att det går bra för Sveriges ekonomi. Samtidigt är min gästkrönika i GP positiv eftersom den visar var bristerna finns och vad vi bör rätta till. Men det blir ett hårt arbete utan några genvägar!

Artikeln, som var införd i GP den 20 februari 2016, går att ladda ned här:

Share

KONKURRENSKRAFT OCH EKONOMISK TILLVÄXT

Arlanda
Den 24 april 2015 blev jag som ”integer ekonom” inbjuden till moderaternas arbetsgrupp för ekonomi och arbetsmarknad att tala över ämnet ”Konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt”. Jag tackade ja eftersom moderaterna sagt att de håller på att ompröva sin politik.

I min presentation tog jag upp en rad områden, där Sveriges konkurrenskraft håller på att försämras gentemot våra konkurrentländer. Dessa försämringar innebär att den ekonomiska tillväxten blir lägre, att sysselsättningen hålls nere, att skattekraften minskar och att detta innebär sämre möjligheter att upprätthålla den offentliga välfärden (alternativ att det blir svårare att sänka skatter om man nu föredrar det i stället).

• Bland Europas lägsta investeringar i infrastruktur
• Europas lägsta investeringar i bostadsbyggande
• En allt svagare produktivitetstillväxt
• Andra länder håller på att ta in vårt försprång när det gäller energikostnader
• Exporten av varor och tjänster utvecklas sämre än EU 15 och de nordiska länderna
• Våra storföretag håller på att överge Sverige (de 30 största företagen sysselsätter idag bara 20 procent i Sverige)
• Samtidigt minskar storföretagens forskning och innovation i Sverige
• Behovet av att aktivera små och medelstora företag är stort, men de vill inte växa eller exportera (i bästa fall till Västeuropa)
• Sverige tappar positioner i den högre utbildningen samtidigt som allt färre kvalificerar sig till gymnasiet
• Det finns ett stort behov av att skapa ett mindre antal regioner som kan fokusera på kompetensförsörjning och regional konkurrenskraft

Gjorde min presentation något intryck på moderaternas politik? Nej knappast. Den enda punkt som föreföll väcka intresse var ett diagram i slutet av min presentation (diagram 35), som kan laddas hem nedan. Diagrammet visar att 13 procent av grundskoleeleverna inte kvalificerar sig till gymnasiet. Upprörande i sig men inget nytt. Det nya var att mitt diagram visar hur pass få som kvalificerar sig i de 38 mest utsatta förorterna i landet. I Herrgården i Malmö är det färre än 50 procent som kvalificerar sig.

Det är bra att också moderaterna fått upp ögonen för hur det står till med utbildning, arbetslöshet, fattigdom och valdeltagande i de mest utsatta förorterna. Yrvaket talar Anna Kinberg Batra om ”det nya utanförskapet” (sic). Förslagen känns igen: Moderniserad arbetsrätt, sänkta arbetsgivaravgifter, skattefrihet för den först intjänade halvmiljonen osv.
Det som oroar mest är att moderaternas ”omprövning” enbart fortsätter att handla om utbudet av arbetskraft och inte hur Sverige ska kunna skapa jobb genom utbildning och ökad efterfrågan på svenska varor och tjänster. Moderaterna tycks inte heller ha några recept på någon av de övriga punkter som jag redovisade och som var och en är allvarliga hot både mot den ekonomiska tillväxten och den framtida sysselsättningen.

Här kan du ladda ned min presentation:

Share

BRA BESKED AV (S)

SVERIGES_RIKSDAGSHUS

Ett viktigt besked från socialdemokraterna inför nästa val: – Det är dags att överge blockpolitiken och skapa broar som tar itu med Sveriges stora utmaningar.

Tyvärr har ”politik” blivit en fråga om vem som ska regera med vem och ”valrörelse” en fråga om vem som kan ge mest godis till olika väljargrupper. Samtidigt står Sverige inför utmaningar som är avgörande för om vi i framtiden kan skapa den tillväxt och sysselsättning som är förutsättningen för välfärd och demokrati.

Politiken måste sluta att inbilla väljarna att klimatpolitiken handlar om att bygga ut en massiv ridå av vindkraftverk samtidigt som en kraftigt subventionerad lastbilstrafik tillåts öka ohejdat på bekostnad av en järnvägstrafik som spårat ur.

Politiken måste ta upp frågan om bostadspolitiken ska handla om att gynna ett priviligierat ”brödraskap” eller om den ska bli ett redskap för att lösa en allt allvarligare bostadsbrist och behovet av renovering och klimatsanering.

Politiken måste också möta frågan om varför Sverige är det land i Europa som investerar minst i bostadsbyggande, vägar och järnvägar samtidigt som tillväxten bromsas av brist på arbetskraft och inflatoriska räntor skapade i storstadsområdena men till men för hela landet.

Politiken måste ta upp frågan om hur Sveriges framtida energisystem ska se ut – i en situation där svenska energipriser håller på att förlora sin konkurrenskraft och där företagen börjar fråga sig varför de ska lägga produktion i Sverige i stället för i Tyskland.

Politiken måste sluta upp med att inbilla väljarna att vi satsar på mer forskning, medan verkligheten är den rakt motsatta. På tio år har vi minskat andelen FoU från 4,23 procent av BNP till 3,37 procent. Än värre är att det är näringslivet som svarar för den största minskningen när storföretagen minskar sin närvaro i Sverige. För 10 år sedan satsade näringslivet 3,2 procent av BNP på FoU. Idag är siffran 2,3 procent.

Politiken måste på allvar ta itu med välfärdens finansieringsfrågor. Det duger inte att säga att vi behöver höja skatterna. Det duger inte heller att säga att vi behöver minska skatterna. Därför behöver vi skapa blocköverskridande alternativ, som inser att lösningen ligger i att skapa ett land där betydligt fler än dagens 80 procent av alla 20-64-åringar har ett riktigt jobb att gå till.

Politiken måste börja handla om hur vi ska återskapa den fulla sysselsättningen med utbildning och en produktion med ökat kunskapsinnehåll – inte motsatsen med subventionerade jobb i lågproduktiva branscher och stora delar av arbetskraften satt i karantän i ett gigantiskt Guantanamoläger kallat Fas 3.

Share

EN TREDELAD INNOVATIONSPOLITIK

EU-parlamentet BrysselDen 22 januari 2013 höll jag ett anförande om innovationspolitik vid en middag vid EU-parlamentet i Bryssel. Inbjudare var Association of Nordic Engineer (ANE) i samarbete med Brita Thomsen och ytterligare ett antal EU-parlamentariker.

I mitt tal poängterar jag att samhällets innovationspolitik måste ta hänsyn till olika behov hos olika typer av företag. Politiken måste också förstå vilka roller universiteten och forskningsinstituten spelar i näringslivets kunskapsproduktion. I mitt tal belyste jag innovationspolitiken från tre olika strateginivåer:

– De globala företagen

– De små och medelstora företagen

– Universitetens och forskningsinstitutens roll

Här kan du ladda ned talet, som är på engelska.

Share

FORSKNING – TILL VILKEN NYTTA?

Forskning - till vilken nytta - omslagMitt sista jobb på VINNOVA var att hålla ihop projektet med att belysa hur Sverige kan bli bättre på forskning, entreprenörskap och innovationer. Det skedde i en intervjubok utgiven av Samhällsförlaget i samarbete med VINNOVA juni 2012. Tillsammans med Samhällsförlaget valde vi ut femton inflytelserika forskare, entreprenörer och företrädare för de företag som satsar mest på forskning i Sverige. Anna Karin Källén (redaktör) och Monica Renstig, båda från Samhällsförlaget var intervjuare och förläggare. Själv deltog jag i intervjuerna med Marcus Wallenberg och Ericssons chef Hans Vestberg. Jag skrev också de faktarutor som finns mellan intervjuerna.

Här kan du köpa boken Forskning – till vilken nytta?

Här är de 15 personer som intervjuats i boken.

Medverkande i Forskning - till vilken nytta

 

Share

SKATTEINCITAMENT FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING

Skatteincitament för FoUGlobaliseringen har fått allt fler västländer att vässa insatserna för att skapa konkurrenskraft för sina företag. Ett instrument som blivit alltmer populärt är att förutom direkta statliga stöd till FoU i branscher och företag också ge företag möjlighet att dra av en del av kostnaderna för FoU på skatten. Idag har flertalet OECD-länder infört skatteincitament. Också utanför OECD finns en rad länder som infört skatteincitament. Det land som har det mest generösa stödet är Kina. Stödet finns också i Indien, Singapore, Ryssland. Israel, Sydafrika, Brasilien och Chile. I USA och Kanada fyller också delstaterna på med ytterligare tillägg till de federala skatteincitamenten. Sverige är ett av de få länder i världen som inte använder skatteavdrag för att stimulera små och medelstora företag att forska. Efter många år tycks det nu som att den svenska regeringen är på väg att följa andra länders exempel.

Stödet är i de flesta länder till för alla företag, men eftersom det är försett med ett tak är de mindre företagen som har störst utbyte av incitamentet. I Figur 12 kan vi se hur mycket ett företag i praktiken betalar när de satsar en enhet av landets valuta på forskning och utveckling. Ett av de viktigaste motiven för skatteincitamenten är att de stimulerar marknadsdriven FoU. Medan direktstödet är styrt till vissa teknologier eller industrisektorer låter skatteincitamentet företagen själva bestämma forskningens inriktning.

Man kan nog säga att skatteincitamentet blivit ett internationellt konkurrensmedel på samma sätt som företagsbeskattningen. Länder som saknar skatteincitament kan gå miste om viktiga investeringar eller bli av med företag som lockas av att investera i länder som har skatteincitament.

När utländska företag överväger om de ska investera i ett land kommer incitamentet att vägas in i den vågskål av faktorer som till sist avgör lokaliseringen. I en del länder, där man arbetar målmedvetet med innovationspolitik för att bygga upp en kunskaps- och näringslivsstruktur är skatteincitamentet en ingrediens. När Göteborgsföretaget Cellartis lockades över till Skottland för att bli ett av nyckelföretagen i landets stora satsning på forskning och tillverkning av stamceller hade skatteincitamentet en viss betydelse tillsammans med olika andra direkta stöd från regionen, Glasgow-universitetet och ett statligt riskkapitalföretag.

Jag har under flera år suttit i EUs arbetsgrupp för skatteincitament för forskning och utveckling. I den här presentationen som jag gjorde på Näringsdepartementet den 16 april 2012 redogör jag för min syn på dessa frågor. Du kan också läsa mer i min bok Agenda för Sverige.

Share

DÄRFÖR BEHÖVER SVERIGE EN INNOVATIONSPOLITIK

Därför behöver Sverige en innovationspolitik

Den här skriften skrev jag sedan jag återvänt till VINNOVA efter en tjänstledighet då jag skrev boken Agenda för Sverige. Skriften, som trycktes i flera upplagor, utgår till stor del från boken.

Här kan du ladda ned skriften.

Share

NU BYGGER VI DEN NYA TID

Nu bygger vi den nya tidPresentation inför Socialdemokraternas kriskommission 14 januari 2011. Det var en stor ära att bli inbjuden till den kriskommission som Socialdemokraterna bjöd in till i en besvärlig tid, då varken politik eller ledarskap fungerade. Jag började min föredragning med att berätta om de förändringar som skett i vår omvärld de senaste decennierna och redogjorde för de förslag jag tidigare presenterat i min bok Agenda för Sverige.

Presentationen kan ses här. Tyvärr finns inte TV-inspelningen kvar längre.

Share

SVERIGE KAN BÄTTRE

Artikel i ETC Stockholm 15 juli 2010 i samband med att jag gav ut boken ”Agenda för Sverige” 2010.

Vårt hopp står nu alltmer till de små och medelstora företagen. Trots att dessa producerar hälften av BNP svarar de bara för 22 procent av all export. De har i storföretagens förlovade land Sverige antagit rollen som underleverantörer och när de stora företagen går egna vägar visar det sig att de mindre företagen inte har så mycket egna kunskaper om hur man finner nya marknader för sin produktion. Om den svenska exporten av varor och tjänster hade följt utvecklingen i EU15 hade exportvärdet varit ungefär 225 miljarder högre än i dag. BNP skulle ha varit sju procent högre och sysselsättningen skulle ha legat på 84 procent i stället för 78 procent. Vad är detta om inte ett marknadsmisslyckande? Eller är det ett politiskt misslyckande?

Är det ett marknadsmisslyckande eller politiskt misslyckande att långt över en miljon människor står utanför arbetsmarknaden i stället för att bidra till den ekonomiska tillväxten? 985 000 personer har ersättning från olika socialförsäkringssystem för att hålla sig borta, men ett växande antal tvingas klara sig på socialbidrag. Om sysselsättningsgraden hade legat på 84 procent i stället för 78 procent skulle 325 000 fler ha haft ett jobb att gå till. Sverige kan bättre.

I artikeln, som du kan ladda ned  här, beskrivs ett antal viktiga reformer som Sverige bör genomföra för att återupprätta välstånd och full sysselsättning.

Share

AGENDA FÖR SVERIGE

Agenda för Sverige - omslagSverige lider fortfarande av 1970-talets strukturkris och den stora 1990-tals­krisen. Ännu kvarstår problemen med att en femtedel av den arbetsföra befolkningen står utanför arbetsmarknaden.

Trots en växande export har Sveriges världsmarknadsandelar av exporten fallit snabbare än i de 15 största EU-länderna och våra nordiska grannländer. Om den svenska exporten av varor och tjänster hade följt utvecklingen i dessa lnder hade exportvärdet varit ungefär 225 miljarder högre än idag. BNP skulle ha varit sju procent högre och sysselsättningen skulle ha legat på 84 procent i stället för 78 procent.

I min bok Agenda för Sverige (Ekerlids 2010) för jag fram ett stort antal förslag som syftar till att öka Sveriges konkurrenskraft, bland annat en näringspolitik, som inriktas på små och medelstora företag som vill växa med hjälp av ökad kunskap och export. Boken innehåller också förslag om en allmän, obligatorisk arbetslivsförsäkring, som ska avlösa dagens sjukförsäkring, förtidspenson och arbetslöshetsförsäkring. Här för också förslag fram om en obligatorisk kompetensförsäkring, som skulle omfatta alla och finansieras solidariskt.

Här kan du se en intervju med mig om boken i Utbildningsradions serie En bok – en  författare.

Här kan du köpa boken Agenda för Sverige.

Share