Energipolitik

DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN UNDER TRE DECENNIER – MED UTBLICK MOT 2050

Den här rapporten har jag skrivit på uppdrag av den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF-rådet). Det är en genomgång av den svenska arbetsmarknadspolitiken, men också andra faktorer som har påverkat sysselsättningen i Sverige under de senaste tre decennierna, till exempel export, utbildning och investeringar i bostäder och trafikinfrastruktur.

Rapporten redogör också för dagens situation, där det råder stor brist på arbetskraft inom vissa sektorer, men där tre stora grupper – invandrare, funktionshindrade och mycket långvarigt arbetslösa har en hög arbetslöshet.

I rapporten tittar jag också framåt och finner att det kommer att finnas ett växande behov av arbetskraft samtidigt som andelen äldre fortsätter att växa. Ungdomarna kommer inte att vara tillgängliga på arbetsmarknaden förrän de studerat färdigt. I det här läget kan det visa sig att den invandring vi haft kan bli Sveriges främsta konkurrensmedel gentemot andra länder som har samma demografiska situation som vi, men som haft en mer restriktiv invandring. Men det förutsätter att vi lyckas integrera de invandrare vi har, såväl nyanlända som de som vuxit upp eller varit bosatta länge i våra mest utsatta förorter.

Här kan du ladda hem rapporten:

 

Om du hellre vill ha ett eget tyckt exemplar av rapporten kan du beställa den gratis från EFS-rådets web-shop.

Här kan du se TV-utsändningen från seminariet den 31 januari 2018.

Den här artikeln från Dagens Samhälle (författare jag själv) sammanfattar rapportens innehåll.

Den här artikeln av Janne Sundling publicerades i tidningen FOKUS den 26 januari.

Den här artikeln av Peter Letmark publicerades i Dagens Nyheter den 31 januari 2018.

Den här artikeln av Daniel Mellwing publicerades i Arbetsmarknadsnytt den 7 februari 2018.

 

Share

KONKURRENSKRAFT OCH EKONOMISK TILLVÄXT

Arlanda
Den 24 april 2015 blev jag som ”integer ekonom” inbjuden till moderaternas arbetsgrupp för ekonomi och arbetsmarknad att tala över ämnet ”Konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt”. Jag tackade ja eftersom moderaterna sagt att de håller på att ompröva sin politik.

I min presentation tog jag upp en rad områden, där Sveriges konkurrenskraft håller på att försämras gentemot våra konkurrentländer. Dessa försämringar innebär att den ekonomiska tillväxten blir lägre, att sysselsättningen hålls nere, att skattekraften minskar och att detta innebär sämre möjligheter att upprätthålla den offentliga välfärden (alternativ att det blir svårare att sänka skatter om man nu föredrar det i stället).

• Bland Europas lägsta investeringar i infrastruktur
• Europas lägsta investeringar i bostadsbyggande
• En allt svagare produktivitetstillväxt
• Andra länder håller på att ta in vårt försprång när det gäller energikostnader
• Exporten av varor och tjänster utvecklas sämre än EU 15 och de nordiska länderna
• Våra storföretag håller på att överge Sverige (de 30 största företagen sysselsätter idag bara 20 procent i Sverige)
• Samtidigt minskar storföretagens forskning och innovation i Sverige
• Behovet av att aktivera små och medelstora företag är stort, men de vill inte växa eller exportera (i bästa fall till Västeuropa)
• Sverige tappar positioner i den högre utbildningen samtidigt som allt färre kvalificerar sig till gymnasiet
• Det finns ett stort behov av att skapa ett mindre antal regioner som kan fokusera på kompetensförsörjning och regional konkurrenskraft

Gjorde min presentation något intryck på moderaternas politik? Nej knappast. Den enda punkt som föreföll väcka intresse var ett diagram i slutet av min presentation (diagram 35), som kan laddas hem nedan. Diagrammet visar att 13 procent av grundskoleeleverna inte kvalificerar sig till gymnasiet. Upprörande i sig men inget nytt. Det nya var att mitt diagram visar hur pass få som kvalificerar sig i de 38 mest utsatta förorterna i landet. I Herrgården i Malmö är det färre än 50 procent som kvalificerar sig.

Det är bra att också moderaterna fått upp ögonen för hur det står till med utbildning, arbetslöshet, fattigdom och valdeltagande i de mest utsatta förorterna. Yrvaket talar Anna Kinberg Batra om ”det nya utanförskapet” (sic). Förslagen känns igen: Moderniserad arbetsrätt, sänkta arbetsgivaravgifter, skattefrihet för den först intjänade halvmiljonen osv.
Det som oroar mest är att moderaternas ”omprövning” enbart fortsätter att handla om utbudet av arbetskraft och inte hur Sverige ska kunna skapa jobb genom utbildning och ökad efterfrågan på svenska varor och tjänster. Moderaterna tycks inte heller ha några recept på någon av de övriga punkter som jag redovisade och som var och en är allvarliga hot både mot den ekonomiska tillväxten och den framtida sysselsättningen.

Här kan du ladda ned min presentation:

Share

SVERIGES LÅGA ELPRISER ETT MINNE BLOTT

Skärmbild ANALYS Nr 1
Sverige, som tidigare hade Europas billigaste el, till gagn för såväl industri som hushåll har idag ett elpris som ligger nära det europeiska genomsnittet. Tyskland och andra länder på den europeiska kontinenten har samtidigt närmat sig genomsnittet från andra hållet. Tyskland och Sverige har blivit likvärdiga alternativ när det gäller lokalisering av elintensiv industri.
Det är innehållet i det första numret av den nya skriftserien ANALYS. I serien behandlas frågor som påverkar Sveriges ekonomiska tillväxt och konkurrenskraft. Frågor som infrastruktur, bostadsbyggande, miljö och energi, näringsliv, export och forskning tas upp. Även frågor som välfärd, demografi och demokrati kommer att beröras.
Detta nummer av ANALYS heter Sveriges låga elpriser ett minne blott och behandlar de svenska elprisernas utveckling från 1995 fram till idag. En jämförelse görs med prisutvecklingen i 14 europeiska länder. Jämförelsen visar att varit en av de stora förlorarna på den utjämning som skett av de europeiska elpriserna.
Skriften mynnar ut i krav på en översyn av den svenska energipolitiken och inte minst statens roll i ägandet och styrningen av elmarknaden.
Skriften kan laddas hem här:

Share