Den här DN-artikeln av Peter Letmark handlar om den rapport jag publicerade den 31 januari 2018 ”Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier – med utblick mot 2050”.
Sysselsättningen i utsatta grupper i Sverige måste öka. Det visar en ny studie från Europeiska socialfonden där utvecklingen i 38 förorter granskats.
”I alla kommunkategorier, i storstad och landsbygd, sjunker arbetslösheten. Men inte de invandrartäta förorter som vi har tittat på” säger rapportförfattaren Jan Edling.
Peter Letmark
Det är Europeiska socialfonden, ESF, svenska råd som ligger bakom rapporten. ESF är EU:s främsta verktyg för att främja sysselsättningen i Europa.
En av de stora utmaningarna för att vi ska klara av välfärden i framtiden handlar om att öka sysselsättningen i de grupper som i dag står långt från arbetsmarknaden.
Det menar Jan Edling som är arbetsmarknadsanalytiker och står bakom den rapport från Svenska ESF-rådet som presenteras på onsdagen: ”Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier, med utblick mot 2050”.
En grupp som ska försörjas av framtidens arbetskraft är det växande antalet äldre. Det har varit känt länge. Men för att klara de framtida utmaningarna räcker det inte längre att bara prata om att de behöver sättas i arbete.
Det finns också andra grupper på den svenska arbetsmarknaden som är viktiga att få i arbete.
En av dem är de arbetslösa invandrare, dels de nyanlända, och dels de som länge bott i områdena i landet där arbetslösheten är hög.
De kanske är födda i Sverige men har ändå inte lyckats att ta sig ut på den svenska arbetsmarknaden.
– Det är ett stort problem som vi verkligen måste lösa framöver. Vi behöver all arbetskraft vi kan få om vi ska klara den generationsväxlingen som vi har med fler som blir gamla, säger Jan Edling.
I rapporten har han tittat på 38 förorter där det bor en hög andel invandrare och konstaterat att 30 procent av de unga där inte klarar inträdet till gymnasiet.
– I alla kommunkategorier, i storstad och landsbygd, sjunker arbetslösheten. Men inte de invandrartäta förorter som vi har tittat på.
Där ökar inte den disponibla inkomsten på samma sätt som i resten av landet, vilket i stor utsträckning beror på arbetslösheten, enligt Jan Edling.
För att vi ska klara utmaningarna på den framtida arbetsmarknaden kommer den svenska integrationspolitiken att spela en helt avgörande betydelse, menar han.
– Om vi ser till att få ordning på den så kan vi vara väldigt förberedda och klara oss bra med den ökande försörjningsbördan.
Att få fler äldre i arbete räcker inte, framhåller han. Det som försvårar situationen ytterligare är den växande gruppen unga, som tidigare kunde gå ut i arbete, men som i dag måste studera längre för att klara sig på den allt mer specialiserade arbetsmarknaden.
– Det måste alltså finnas personer som täcker upp och jobbar för dem under tiden de utbildar sig, säger Jan Edling.
Rapporten pekar ut de sektorer där många sliter i onödan för att det är ont om personal. Framför allt inom sjukvården och omsorgen där det saknas både sjuksköterskor och undersköterskor.
– Samma sak inom skolan där man till exempel inte klarar utbildningen av de nyanlända, säger Jan Edling och nämner ytterligare en utmaning, att sjukskrivningarna ökar, framför allt i de sektorer där det råder en skriande brist på arbetskraft som äldreomsorgen och sjukvården.
Framför allt är det långtidssjukskrivningarna som utgör den stora utmaningen. De står i dag för 35 procent av de totala sjukskrivningskostnaderna. 70.000 personer beräknas vara långtidssjukskrivna.
I rapporten föreslår Jan Edling att dagens mål att ha Europas lägsta arbetslöshet slopas, och att i stället sysselsättningsmål sätts upp.
Han menar att politiken bör sträva efter att öka sysselsättningsgraden från dagens 80 procent för åldrarna 20-64 år, till 85 procent i tre etapper fram till 2030.
Han föreslår också att arbetsmarknadspolitiken riktar in sig mer på förebyggande åtgärder. Framför allt tycker han att det ska bli lättare att sadla om mitt i livet, särskilt som det andra alternativet ofta blir arbetslöshet.
Rapporten i korthet
Rapporten heter ”Svensk arbetsmarknad under tre decennier – med utblick mot 2050″.
Den har skrivits på uppdrag av Svenska ESF-rådet och undersöker framför allt hur de arbetsmarknadspolitiska strategier har använts för att möta de problem som svensk arbetsmarknad har haft sedan 1990-talskrisen.
I dag har framför allt tre grupper blivit kvar i arbetslöshet, enligt rapporten:
· Personer med invandrarbakgrund.
· Funktionshindrade.
· Långtidssjukskrivna.
En slutsats i rapporten är att andelen sysselsatta behöver öka till 83 procent 2020, 84 procent till 2025 och 85 procent 2030 för att upprätthålla dagens nivå på välfärden.
Den här rapporten har jag skrivit på uppdrag av den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF-rådet). Det är en genomgång av den svenska arbetsmarknadspolitiken, men också andra faktorer som har påverkat sysselsättningen i Sverige under de senaste tre decennierna, till exempel export, utbildning och investeringar i bostäder och trafikinfrastruktur.
Invandring kan på sikt vara mycket fördelaktig för Sverige. Med fler människor i arbetsför ålder blir det lättare att klara de utmaningar som blir följden av att barnen måste gå i skola längre och att antalet äldre blir allt fler. Men om dessa fördelar ska infrias måste vi också se till att de som invandrar till Sverige kan integreras i det svenska samhället, inte minst på arbetsmarknaden.
