Demografi

DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN UNDER TRE DECENNIER – MED UTBLICK MOT 2050

Den här rapporten har jag skrivit på uppdrag av den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF-rådet). Det är en genomgång av den svenska arbetsmarknadspolitiken, men också andra faktorer som har påverkat sysselsättningen i Sverige under de senaste tre decennierna, till exempel export, utbildning och investeringar i bostäder och trafikinfrastruktur.

Rapporten redogör också för dagens situation, där det råder stor brist på arbetskraft inom vissa sektorer, men där tre stora grupper – invandrare, funktionshindrade och mycket långvarigt arbetslösa har en hög arbetslöshet.

I rapporten tittar jag också framåt och finner att det kommer att finnas ett växande behov av arbetskraft samtidigt som andelen äldre fortsätter att växa. Ungdomarna kommer inte att vara tillgängliga på arbetsmarknaden förrän de studerat färdigt. I det här läget kan det visa sig att den invandring vi haft kan bli Sveriges främsta konkurrensmedel gentemot andra länder som har samma demografiska situation som vi, men som haft en mer restriktiv invandring. Men det förutsätter att vi lyckas integrera de invandrare vi har, såväl nyanlända som de som vuxit upp eller varit bosatta länge i våra mest utsatta förorter.

Här kan du ladda hem rapporten:

 

Om du hellre vill ha ett eget tyckt exemplar av rapporten kan du beställa den gratis från EFS-rådets web-shop.

Här kan du se TV-utsändningen från seminariet den 31 januari 2018.

Den här artikeln från Dagens Samhälle (författare jag själv) sammanfattar rapportens innehåll.

Den här artikeln av Janne Sundling publicerades i tidningen FOKUS den 26 januari.

Den här artikeln av Peter Letmark publicerades i Dagens Nyheter den 31 januari 2018.

Den här artikeln av Daniel Mellwing publicerades i Arbetsmarknadsnytt den 7 februari 2018.

 

Share

FÖRORTERNA MÅSTE LYFTAS UR ARBETSLÖSHET

Den här DN-artikeln av Peter Letmark handlar om den rapport jag publicerade den 31 januari 2018 ”Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier – med utblick mot 2050”.

Sysselsättningen i utsatta grupper i Sverige måste öka. Det visar en ny studie från Europeiska socialfonden där utvecklingen i 38 förorter granskats.

”I alla kommunkategorier, i storstad och landsbygd, sjunker arbetslösheten. Men inte de invandrartäta förorter som vi har tittat på” säger rapportförfattaren Jan Edling.

Peter Letmark

Det är Europeiska socialfonden, ESF, svenska råd som ligger bakom rapporten. ESF är EU:s främsta verktyg för att främja sysselsättningen i Europa.

En av de stora utmaningarna för att vi ska klara av välfärden i framtiden handlar om att öka sysselsättningen i de grupper som i dag står långt från arbetsmarknaden.

Det menar Jan Edling som är arbetsmarknadsanalytiker och står bakom den rapport från Svenska ESF-rådet som presenteras på onsdagen: ”Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier, med utblick mot 2050”.

En grupp som ska försörjas av framtidens arbetskraft är det växande antalet äldre. Det har varit känt länge. Men för att klara de framtida utmaningarna räcker det inte längre att bara prata om att de behöver sättas i arbete.

Det finns också andra grupper på den svenska arbetsmarknaden som är viktiga att få i arbete.
En av dem är de arbetslösa invandrare, dels de nyanlända, och dels de som länge bott i områdena i landet där arbetslösheten är hög.

De kanske är födda i Sverige men har ändå inte lyckats att ta sig ut på den svenska arbetsmarknaden.

– Det är ett stort problem som vi verkligen måste lösa framöver. Vi behöver all arbetskraft vi kan få om vi ska klara den generationsväxlingen som vi har med fler som blir gamla, säger Jan Edling.

I rapporten har han tittat på 38 förorter där det bor en hög andel invandrare och konstaterat att 30 procent av de unga där inte klarar inträdet till gymnasiet.

– I alla kommunkategorier, i storstad och landsbygd, sjunker arbetslösheten. Men inte de invandrartäta förorter som vi har tittat på.

Där ökar inte den disponibla inkomsten på samma sätt som i resten av landet, vilket i stor utsträckning beror på arbetslösheten, enligt Jan Edling.

För att vi ska klara utmaningarna på den framtida arbetsmarknaden kommer den svenska integrationspolitiken att spela en helt avgörande betydelse, menar han.

– Om vi ser till att få ordning på den så kan vi vara väldigt förberedda och klara oss bra med den ökande försörjningsbördan.

Att få fler äldre i arbete räcker inte, framhåller han. Det som försvårar situationen ytterligare är den växande gruppen unga, som tidigare kunde gå ut i arbete, men som i dag måste studera längre för att klara sig på den allt mer specialiserade arbetsmarknaden.

– Det måste alltså finnas personer som täcker upp och jobbar för dem under tiden de utbildar sig, säger Jan Edling.

Rapporten pekar ut de sektorer där många sliter i onödan för att det är ont om personal. Framför allt inom sjukvården och omsorgen där det saknas både sjuksköterskor och undersköterskor.

– Samma sak inom skolan där man till exempel inte klarar utbildningen av de nyanlända, säger Jan Edling och nämner ytterligare en utmaning, att sjukskrivningarna ökar, framför allt i de sektorer där det råder en skriande brist på arbetskraft som äldreomsorgen och sjukvården.
Framför allt är det långtidssjukskrivningarna som utgör den stora utmaningen. De står i dag för 35 procent av de totala sjukskrivningskostnaderna. 70.000 personer beräknas vara långtidssjukskrivna.

I rapporten föreslår Jan Edling att dagens mål att ha Europas lägsta arbetslöshet slopas, och att i stället sysselsättningsmål sätts upp.

Han menar att politiken bör sträva efter att öka sysselsättningsgraden från dagens 80 procent för åldrarna 20-64 år, till 85 procent i tre etapper fram till 2030.

Han föreslår också att arbetsmarknadspolitiken riktar in sig mer på förebyggande åtgärder. Framför allt tycker han att det ska bli lättare att sadla om mitt i livet, särskilt som det andra alternativet ofta blir arbetslöshet.

Rapporten i korthet
Rapporten heter ”Svensk arbetsmarknad under tre decennier – med utblick mot 2050″.
Den har skrivits på uppdrag av Svenska ESF-rådet och undersöker framför allt hur de arbetsmarknadspolitiska strategier har använts för att möta de problem som svensk arbetsmarknad har haft sedan 1990-talskrisen.
I dag har framför allt tre grupper blivit kvar i arbetslöshet, enligt rapporten:
· Personer med invandrarbakgrund.
· Funktionshindrade.
· Långtidssjukskrivna.
En slutsats i rapporten är att andelen sysselsatta behöver öka till 83 procent 2020, 84 procent till 2025 och 85 procent 2030 för att upprätthålla dagens nivå på välfärden.

Share

EUROPAS LÄGSTA ARBETSLÖSHET 2020?

Den här intervjun med mig gjordes i tidningen FOKUS i samband med att min rapport ”Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier – med utblick mot 2020” kommer att lanseras den 31 januari 2018. Janne Sundling, som skrivit artikeln, tog som utgångspunkt för artikeln regeringens mål om att Sverige 2020 ska ha Europas lägsta arbetslöshet.

I min rapport visar jag att detta inte är ett operativt mål (ett mål som inte går att mäta) eftersom olika länder har olika politik när det gäller förtidspensionering, sjukskrivning, invandring osv. Rapporten föreslår att vi i stället övergår till ett sysselsättningsmål som är kopplat till det ökade behovet av arbetskraft när försörjningsbördan  drastiskt stiger under kommande år.

Artikeln, vars rubrik är ”Löftet Löfvén vill tala tyst om” kan du läsa här:

Share

FÖRORTERNA SOM MODER SVEA GLÖMDE

Invandring kan på sikt vara mycket fördelaktig för Sverige. Med fler människor i arbetsför ålder blir det lättare att klara de utmaningar som blir följden av att barnen måste gå i skola längre och att antalet äldre blir allt fler. Men om dessa fördelar ska infrias måste vi också se till att de som invandrar till Sverige kan integreras i det svenska samhället, inte minst på arbetsmarknaden.

Erfarenheterna av Sveriges hittillsvarande integrationspolitik är dock mycket dystra. I den här rapporten granskar jag de 38 mest utsatta förorterna i Sverige.

Rapporten visar att det är mycket långt kvar innan de som bor i dessa förorter är jämställda med den övriga befolkningen när det gäller förvärvsfrekvens, utbildning, inkomster, hälsa, valdeltagande med mera.

I rapporten föreslås därför två tuffa mål, nationella och regionala samordningsinsatser och en integrationskommission för den nationella integrationspolitiken.

Rapporten är utgiven i samarbete mellan Flexicurity, ABF och Verdandi. Den är också lämpad för studier i studiecirklar. Kontakta ditt lokala ABF om du vill anordna en studiecirkel eller ett seminarium om integrationspolitik.

 

TV-INTERVJU OM RAPPORTEN

Den 18 januari 2016 blev jag intervjuad med anledning av rapporten av Per Malm i SVT Forums serie ”Politik i bokhyllan”. Inslaget (13 minuter) kan ses till den 18 januari 2017. SVT Forum 18 jan 2016

http://www.svtplay.se/klipp/5942534/politik-i-bokhyllan-fororterna-som-moder-svea-glomde

 

Share

DEN SVENSKA VÄLFÄRDSSTATENS FRAMTID

Sveriges försörjningskvot 1970-2050 vid olika sysselsättningsnivåer

Vad händer med välfärden när allt fler äldre ska försörjas och barnen behöver gå i skolan längre? Måste vi pensionera oss senare? För att kunna bibehålla välfärdsstaten på dagens nivå krävs en betydande ökning av sysselsättningsgraden. Alternativet innebär allvarliga samhällseffekter. Om detta har jag skrivit i en lite längre artikel i tidskriften KVARTAL.

Share

THE STATE OF THE SWEDISH WELFARE STATE 1990-2014

The State of the Welfare State Conference with Herman van Rumpoy 3
Professor Jozef Pacolet, Katolska Universitet Leuven, Jan Edling, Flexicurity, Sverige och Herman Van Rompuy, tidigare President i Europarådet

PPT-Omslag Vart femte år sedan 1995 har universitetet i Leuven, Belgien tillsammans med EU hållit ett seminarium om den europeiska välfärdens utveckling från 1992 och framåt. Jag har varit med på fyra av dessa seminarier, 2010 var jag tvungen att ställa in därför att en isländsk vulkan hade släppt ut ett stort moln över Europa just den dag jag skulle resa. Antalet länder har vuxit sedan det första seminariet hölls och den här gången är det 28 länder som ska redovisa hur välfärdsstaten utvecklats i respektive land under senare tid.

Själv har jag skrivit den rapport, som du kan ladda ned här. Den behandlar särskilt den utveckling som ägde rum under åren 2006-14 då Alliansregeringen målmedvetet lade om kursen i det svenska välfärdssystemet. Vad resultatet blev kan bara du själv bedöma.

Share

DEN SVENSKA MODELLEN I FÖRÄNDRING

Omslag framsida för web
Många pratar om den svenska modellen. En del berättar om en modell som upphörde att existera redan på 1970-talet. Både socialdemokraterna och Alliansen hyllar den svenska modellen. Men är det samma modell man pratar om? I skriften DEN SVENSKA MODELLEN I FÖRÄNDRING går jag noggrant igenom ett antal av de varianter på den svenska modellen som funnits och ibland försvunnit under de senaste 65 åren. Den går att ladda ned här på svenska eller engelska.
Jag har också gjort en presentation som heter WHAT CAN WE LEARN FROM THE SWEDISH MODEL. Också den går att ladda ned.
Båda skrifterna togs fram inför ett seminarium i Tokyo den 3 februari. Stig-Björn Ljunggren och jag var inbjudna av universiteten i Hosei och Chou för att redovisa hur det står till med gamla och nya svenska modeller.



Share

NU BYGGER VI DEN NYA TID

Nu bygger vi den nya tidPresentation inför Socialdemokraternas kriskommission 14 januari 2011. Det var en stor ära att bli inbjuden till den kriskommission som Socialdemokraterna bjöd in till i en besvärlig tid, då varken politik eller ledarskap fungerade. Jag började min föredragning med att berätta om de förändringar som skett i vår omvärld de senaste decennierna och redogjorde för de förslag jag tidigare presenterat i min bok Agenda för Sverige.

Presentationen kan ses här. Tyvärr finns inte TV-inspelningen kvar längre.

Share

SVERIGE KAN BÄTTRE

Artikel i ETC Stockholm 15 juli 2010 i samband med att jag gav ut boken ”Agenda för Sverige” 2010.

Vårt hopp står nu alltmer till de små och medelstora företagen. Trots att dessa producerar hälften av BNP svarar de bara för 22 procent av all export. De har i storföretagens förlovade land Sverige antagit rollen som underleverantörer och när de stora företagen går egna vägar visar det sig att de mindre företagen inte har så mycket egna kunskaper om hur man finner nya marknader för sin produktion. Om den svenska exporten av varor och tjänster hade följt utvecklingen i EU15 hade exportvärdet varit ungefär 225 miljarder högre än i dag. BNP skulle ha varit sju procent högre och sysselsättningen skulle ha legat på 84 procent i stället för 78 procent. Vad är detta om inte ett marknadsmisslyckande? Eller är det ett politiskt misslyckande?

Är det ett marknadsmisslyckande eller politiskt misslyckande att långt över en miljon människor står utanför arbetsmarknaden i stället för att bidra till den ekonomiska tillväxten? 985 000 personer har ersättning från olika socialförsäkringssystem för att hålla sig borta, men ett växande antal tvingas klara sig på socialbidrag. Om sysselsättningsgraden hade legat på 84 procent i stället för 78 procent skulle 325 000 fler ha haft ett jobb att gå till. Sverige kan bättre.

I artikeln, som du kan ladda ned  här, beskrivs ett antal viktiga reformer som Sverige bör genomföra för att återupprätta välstånd och full sysselsättning.

Share

ALLA BEHÖVS

Den 16 maj 2005 deltog jag i LOs arbetsutskott för att försvara en skrift som jag skrivit på LO. Skriften, som hette Alla behövs, handlade om sambandet mellan arbetslöshet och höga ohälsotal. Ju högre arbetslöshet på en ort, desto högre antal långtidssjukskrivna och förtidspensionerade kunde man finna på orten. Medan man i Danderyd hade 8,7 procent med ersättning för arbetslöshet och ohälsa var motsvarande siffror för Haparanda 40,9 procent. Nära hälften av alla i arbetsför ålder i Haparanda hade ersättning från olika försäkringar i stället för ett arbete att gå till.

Ersättning vid arbetslöshet och ohälsa 2004

LOs ledning godkände inte skriften. Inte för att man funnit faktafel i den. Det hade man inte trots att alla LOs utredare satts att granska den. LOs ledning hade redan 2002 godkänt en rapport med motsvarande innehåll. Mina slutsatser hade länge diskuterats av forskare och experter inom socialförsäkringsområdet. Nej, det egentliga skäl som framgick vid mötet med LOs arbetsutskott var att rapporten var för kontroversiell att publicera med bara drygt ett år kvar till valet 2006. Man var rädd att rapporten skulle utnyttjas av de borgerliga partierna i valrörelsen. Ledningen ville att jag skulle skriva om rapporten.

Mitt syfte med rapporten var inte att skada någon. Tvärtom ansåg jag att det var min plikt mot alla LO-anslutna att peka på hur arbetslösheten växte på olika konton i systemet och hur de ökade utgifterna trängde ut angelägna satsningar på näringspolitik, forskning och investeringar i infrastruktur. Det skulle ha stridit mot mitt samvete att skriva en rapport som förskönade de växande problem, som Sverige stod inför, valde jag samma dag att lämna LO efter 18 års anställning som utredare.

Den 18 maj publicerade Dagens Industri ett helt uppslag, där Margit Silberstein intervjuade mig om en skrift som LOs ledning refuserat två dagar innan. Efter den dagen följde en lång debatt kring de frågor jag tagit upp.

Alla behövsEtt stort antal radio- och TV-intervjuer följde liksom hundratals tidningsartiklar i landets samtliga dags- och kvällstidningar och flera utländska tidningar.

Frågan diskuterades under hela valrörelsen 2006. I valet 2010 kvarstod frågans aktualitet och mycket tyder på att frågan om utanförskap och jobbskapande kommer att vara högaktuell också i valet 2014. Och trots att jag sedan 2005 skrivit och debatterat i många olika frågor går det inte att komma ifrån att det är de frågor som belystes i rapporten Alla behövs, som jag alltjämt förknippas med.

Här kan du ladda ned rapporten Alla behövs.

Susanna Popova

Om du vill veta mer om hur det gick till när jag lämnade LO den 15 maj 2005 kan du ladda ned en intervju med mig, som Susanna Popova gjorde i sin bok Sverige och tystnaden (Lind & Co 2006). Ett tack till Susanna Popova för detta.

I boken intervjuas också ytterligare nio personer som gjort sig kända för att lyfta fram besvärliga sanningar, t ex Inga-Britt Ahlenius, Sverker Åström, Björn Ulvaeus och Anna Ekström. Här kan du köpa Susanna Popovas bok Sverige och tystnaden.