Arbetsmarknad

DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN UNDER TRE DECENNIER – MED UTBLICK MOT 2050

Den här rapporten har jag skrivit på uppdrag av den Svenska Europeiska Socialfonden (ESF-rådet). Det är en genomgång av den svenska arbetsmarknadspolitiken, men också andra faktorer som har påverkat sysselsättningen i Sverige under de senaste tre decennierna, till exempel export, utbildning och investeringar i bostäder och trafikinfrastruktur.

Rapporten redogör också för dagens situation, där det råder stor brist på arbetskraft inom vissa sektorer, men där tre stora grupper – invandrare, funktionshindrade och mycket långvarigt arbetslösa har en hög arbetslöshet.

I rapporten tittar jag också framåt och finner att det kommer att finnas ett växande behov av arbetskraft samtidigt som andelen äldre fortsätter att växa. Ungdomarna kommer inte att vara tillgängliga på arbetsmarknaden förrän de studerat färdigt. I det här läget kan det visa sig att den invandring vi haft kan bli Sveriges främsta konkurrensmedel gentemot andra länder som har samma demografiska situation som vi, men som haft en mer restriktiv invandring. Men det förutsätter att vi lyckas integrera de invandrare vi har, såväl nyanlända som de som vuxit upp eller varit bosatta länge i våra mest utsatta förorter.

Här kan du ladda hem rapporten:

 

Om du hellre vill ha ett eget tyckt exemplar av rapporten kan du beställa den gratis från EFS-rådets web-shop.

Här kan du se TV-utsändningen från seminariet den 31 januari 2018.

Den här artikeln från Dagens Samhälle (författare jag själv) sammanfattar rapportens innehåll.

Den här artikeln av Janne Sundling publicerades i tidningen FOKUS den 26 januari.

Den här artikeln av Peter Letmark publicerades i Dagens Nyheter den 31 januari 2018.

Den här artikeln av Daniel Mellwing publicerades i Arbetsmarknadsnytt den 7 februari 2018.

 

Share

FÖRORTERNA MÅSTE LYFTAS UR ARBETSLÖSHET

Den här DN-artikeln av Peter Letmark handlar om den rapport jag publicerade den 31 januari 2018 ”Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier – med utblick mot 2050”.

Sysselsättningen i utsatta grupper i Sverige måste öka. Det visar en ny studie från Europeiska socialfonden där utvecklingen i 38 förorter granskats.

”I alla kommunkategorier, i storstad och landsbygd, sjunker arbetslösheten. Men inte de invandrartäta förorter som vi har tittat på” säger rapportförfattaren Jan Edling.

Peter Letmark

Det är Europeiska socialfonden, ESF, svenska råd som ligger bakom rapporten. ESF är EU:s främsta verktyg för att främja sysselsättningen i Europa.

En av de stora utmaningarna för att vi ska klara av välfärden i framtiden handlar om att öka sysselsättningen i de grupper som i dag står långt från arbetsmarknaden.

Det menar Jan Edling som är arbetsmarknadsanalytiker och står bakom den rapport från Svenska ESF-rådet som presenteras på onsdagen: ”Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier, med utblick mot 2050”.

En grupp som ska försörjas av framtidens arbetskraft är det växande antalet äldre. Det har varit känt länge. Men för att klara de framtida utmaningarna räcker det inte längre att bara prata om att de behöver sättas i arbete.

Det finns också andra grupper på den svenska arbetsmarknaden som är viktiga att få i arbete.
En av dem är de arbetslösa invandrare, dels de nyanlända, och dels de som länge bott i områdena i landet där arbetslösheten är hög.

De kanske är födda i Sverige men har ändå inte lyckats att ta sig ut på den svenska arbetsmarknaden.

– Det är ett stort problem som vi verkligen måste lösa framöver. Vi behöver all arbetskraft vi kan få om vi ska klara den generationsväxlingen som vi har med fler som blir gamla, säger Jan Edling.

I rapporten har han tittat på 38 förorter där det bor en hög andel invandrare och konstaterat att 30 procent av de unga där inte klarar inträdet till gymnasiet.

– I alla kommunkategorier, i storstad och landsbygd, sjunker arbetslösheten. Men inte de invandrartäta förorter som vi har tittat på.

Där ökar inte den disponibla inkomsten på samma sätt som i resten av landet, vilket i stor utsträckning beror på arbetslösheten, enligt Jan Edling.

För att vi ska klara utmaningarna på den framtida arbetsmarknaden kommer den svenska integrationspolitiken att spela en helt avgörande betydelse, menar han.

– Om vi ser till att få ordning på den så kan vi vara väldigt förberedda och klara oss bra med den ökande försörjningsbördan.

Att få fler äldre i arbete räcker inte, framhåller han. Det som försvårar situationen ytterligare är den växande gruppen unga, som tidigare kunde gå ut i arbete, men som i dag måste studera längre för att klara sig på den allt mer specialiserade arbetsmarknaden.

– Det måste alltså finnas personer som täcker upp och jobbar för dem under tiden de utbildar sig, säger Jan Edling.

Rapporten pekar ut de sektorer där många sliter i onödan för att det är ont om personal. Framför allt inom sjukvården och omsorgen där det saknas både sjuksköterskor och undersköterskor.

– Samma sak inom skolan där man till exempel inte klarar utbildningen av de nyanlända, säger Jan Edling och nämner ytterligare en utmaning, att sjukskrivningarna ökar, framför allt i de sektorer där det råder en skriande brist på arbetskraft som äldreomsorgen och sjukvården.
Framför allt är det långtidssjukskrivningarna som utgör den stora utmaningen. De står i dag för 35 procent av de totala sjukskrivningskostnaderna. 70.000 personer beräknas vara långtidssjukskrivna.

I rapporten föreslår Jan Edling att dagens mål att ha Europas lägsta arbetslöshet slopas, och att i stället sysselsättningsmål sätts upp.

Han menar att politiken bör sträva efter att öka sysselsättningsgraden från dagens 80 procent för åldrarna 20-64 år, till 85 procent i tre etapper fram till 2030.

Han föreslår också att arbetsmarknadspolitiken riktar in sig mer på förebyggande åtgärder. Framför allt tycker han att det ska bli lättare att sadla om mitt i livet, särskilt som det andra alternativet ofta blir arbetslöshet.

Rapporten i korthet
Rapporten heter ”Svensk arbetsmarknad under tre decennier – med utblick mot 2050″.
Den har skrivits på uppdrag av Svenska ESF-rådet och undersöker framför allt hur de arbetsmarknadspolitiska strategier har använts för att möta de problem som svensk arbetsmarknad har haft sedan 1990-talskrisen.
I dag har framför allt tre grupper blivit kvar i arbetslöshet, enligt rapporten:
· Personer med invandrarbakgrund.
· Funktionshindrade.
· Långtidssjukskrivna.
En slutsats i rapporten är att andelen sysselsatta behöver öka till 83 procent 2020, 84 procent till 2025 och 85 procent 2030 för att upprätthålla dagens nivå på välfärden.

Share

EUROPAS LÄGSTA ARBETSLÖSHET 2020?

Den här intervjun med mig gjordes i tidningen FOKUS i samband med att min rapport ”Den svenska arbetsmarknaden under tre decennier – med utblick mot 2020” kommer att lanseras den 31 januari 2018. Janne Sundling, som skrivit artikeln, tog som utgångspunkt för artikeln regeringens mål om att Sverige 2020 ska ha Europas lägsta arbetslöshet.

I min rapport visar jag att detta inte är ett operativt mål (ett mål som inte går att mäta) eftersom olika länder har olika politik när det gäller förtidspensionering, sjukskrivning, invandring osv. Rapporten föreslår att vi i stället övergår till ett sysselsättningsmål som är kopplat till det ökade behovet av arbetskraft när försörjningsbördan  drastiskt stiger under kommande år.

Artikeln, vars rubrik är ”Löftet Löfvén vill tala tyst om” kan du läsa här:

Share

PARTERNA OCH OMSTÄLLNINGSAVTALEN

Den här skriften skrev jag på uppdrag av Trygghetsstiftelsen den 29 november 2017 i samband med ett seminarium anordnat av stiftelsen. Skriften går tillbaka till det oroliga 1930-talet som slutade med att SAF och LO enades kring ett huvudavtal. Jag beskriver här den unika roll som Saltsjöbadsandan har haft alltsedan dess, trots att vi idag har betydligt fler parter än då.

Skriften berättar också om parternas förhållande till arbetsmarknadspolitiken genom tiderna och hur tanken på egna omställningsavtal växte fram. Idag finns det 11 olika omställningsavtal. De omfattar 3,4 miljoner arbetstagare eller 78 procent av alla sysselsatta. Här sker den allra största delen av omställningsarbetet till dem som blivit uppsagda från sina jobb.

Omställningsföretagens insatser leder i stor utsträckning till goda resultat, mycket tack vare att båda parter som står bakom avtalet har som mål att omställning ska vara positivt för individen. Ett dåligt resultat skulle göra de anställda mer negativt inställda till strukturomvandling och förändring och göra det svårare för företagen att i framtiden bedriva ett rationaliseringsarbete. Till bilden hör också att de individer som blir föremål för omställning har en helt färsk arbetslivserfarenhet bakom sig.

I slutet av skriften tar jag upp en del frågor som vi behöver diskutera för framtiden.

Hur ska det livslånga lärandet organiseras?

Arbetsförmedlingens framtida roll?

Socialfondens framtida roll?

Hur ska omställningsorganisationerna arbeta i framtiden?

Skriften kan laddas ned här:

Share

GÄSTKRÖNIKOR I GÖTEBORGS-POSTEN 2016

Jag har under 2016 varit gästkrönikör i Göteborgs-Posten. Nu har jag samlat mina krönikor i ett litet häfte.

·         Dags att bryta innanförskapet
·         Begränsa flyktingars rätt att välja boende
·         Jobben som försvann
·         Praktikanttjänst – ett första steg till arbete
·         Sverige satsar helt fel
·         I natt hade jag en fantastisk dröm
·         Sänkta skatter är inget universalmedel för företag
·         Segregationen kräver åtgärder, inte politiska slagord
·         Medelklassens reaktion kommer i sinom tid
·         Vad är arvet efter Reinfeldt?

Jag vill rekommendera dem som vill skriva ut häftet att ställa in skrivaren på Egenskaper/Utskriftsformat/Sidlayout/Broschyr.

 

 

Share

FÖRORTERNA SOM MODER SVEA GLÖMDE

Invandring kan på sikt vara mycket fördelaktig för Sverige. Med fler människor i arbetsför ålder blir det lättare att klara de utmaningar som blir följden av att barnen måste gå i skola längre och att antalet äldre blir allt fler. Men om dessa fördelar ska infrias måste vi också se till att de som invandrar till Sverige kan integreras i det svenska samhället, inte minst på arbetsmarknaden.

Erfarenheterna av Sveriges hittillsvarande integrationspolitik är dock mycket dystra. I den här rapporten granskar jag de 38 mest utsatta förorterna i Sverige.

Rapporten visar att det är mycket långt kvar innan de som bor i dessa förorter är jämställda med den övriga befolkningen när det gäller förvärvsfrekvens, utbildning, inkomster, hälsa, valdeltagande med mera.

I rapporten föreslås därför två tuffa mål, nationella och regionala samordningsinsatser och en integrationskommission för den nationella integrationspolitiken.

Rapporten är utgiven i samarbete mellan Flexicurity, ABF och Verdandi. Den är också lämpad för studier i studiecirklar. Kontakta ditt lokala ABF om du vill anordna en studiecirkel eller ett seminarium om integrationspolitik.

 

TV-INTERVJU OM RAPPORTEN

Den 18 januari 2016 blev jag intervjuad med anledning av rapporten av Per Malm i SVT Forums serie ”Politik i bokhyllan”. Inslaget (13 minuter) kan ses till den 18 januari 2017. SVT Forum 18 jan 2016

http://www.svtplay.se/klipp/5942534/politik-i-bokhyllan-fororterna-som-moder-svea-glomde

 

Share

ETNISK SEGREGATIONPÅ BOSTADSMARKNADEN

Den 8 februari presenterades en rapport från Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO) om ”Etnisk segregation på bostadsmarknaden. Jag var, tillsammans med bland andra moderaternas talesperson i arbetsmarknadsfrågor Elisabeth Svantesson, ombedd att kommentera rapporten. Jag deltog också i den efterföljande paneldebatten.Hela seminariet direktsändes i SVT Forum.

Här kan du ladda ned min presentation.

Här kan du se hela ESO-seminariet:

SVT Forums utsändning från seminariet

 

 

Share

LO HAR ÖVERGIVIT DET VÄXANDE PREKARIATET

Vinjettbild Expressen 6 december 2015 copy Jag fick frågan av Expressens debattredaktion: – Hur kommer det sig att så många LO-medlemmar väljer att rösta på LO i SCBs partisympatiundersökning (november 2015). Här är mitt svar, som var infört den 6 december 2015.

Share

THE STATE OF THE SWEDISH WELFARE STATE 1990-2014

The State of the Welfare State Conference with Herman van Rumpoy 3
Professor Jozef Pacolet, Katolska Universitet Leuven, Jan Edling, Flexicurity, Sverige och Herman Van Rompuy, tidigare President i Europarådet

PPT-Omslag Vart femte år sedan 1995 har universitetet i Leuven, Belgien tillsammans med EU hållit ett seminarium om den europeiska välfärdens utveckling från 1992 och framåt. Jag har varit med på fyra av dessa seminarier, 2010 var jag tvungen att ställa in därför att en isländsk vulkan hade släppt ut ett stort moln över Europa just den dag jag skulle resa. Antalet länder har vuxit sedan det första seminariet hölls och den här gången är det 28 länder som ska redovisa hur välfärdsstaten utvecklats i respektive land under senare tid.

Själv har jag skrivit den rapport, som du kan ladda ned här. Den behandlar särskilt den utveckling som ägde rum under åren 2006-14 då Alliansregeringen målmedvetet lade om kursen i det svenska välfärdssystemet. Vad resultatet blev kan bara du själv bedöma.

Share

Strukturomvandlingen under 1900-talet

Share

ALLT FLER FUNKTIONSHINDRADE ARBETSLÖSA

Funktionshinder 2007 och 2014
Under åren 2007 till 2014 ökade antalet arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska åtgärder (obalansen) med 130 procent. Den grupp som svarar för den allra största ökningen av antalet personer i obalansen är de funktionshindrade. En fjärdedel av alla nytillkomna i obalansen är sökande som haft någon av de 11 diagnoser som beskriver olika funktionshinder i Arbetsförmedlingens statistik. Gruppen funktionshindrade i obalansen har fördubblats mellan 2007 och 2014 -från 38 300 till 76 500.
Det finns flera förklaringar till detta. En orsak är de omfattande förändringar som gjorts i Sjukförsäkringen och i Sjuk- och aktivitetsersättningen (tidigare förtidspensioneringen). Allt fler sjuka har under de senaste åtta åren genomgått en arbetsprövning och överförts från sjukförsäkringen till arbetslöshetsförsäkringen. När reglerna gjort det svårare att bli förtidspensionerad kommer fler att i stället registreras som arbetssökande med funktionshinder. Samtidigt har kraven på arbetsmarknaden skärpts och det har blivit allt svårare för grupper med funktionshinder att få jobb.
Ett skäl till att Arbetsförmedlingen kodar ungefär 20 procent av de arbetssökande som funktionshindrade är att ”personen så tidigt som möjligt ska få adekvat stöd i processen att söka arbete, vilket leder fram till att tiden fram till arbete kan förkortas”. Av statistiken framgår dock att de som har funktionshinder tenderar att bli kvar i obalansen under mycket lång tid.
Nära hälften av de funktionshindrade i obalansen (49 procent) har varit där 3 år eller längre under de senaste 10 åren. Detta kan jämföras med de icke funktionshindrade där bara 7 procent varit i obalansen 3 år eller mer.
Samtidigt som många med funktionshinder har varit i obalansen under lång tid har också nytillskottet till obalansen varit stort. En viktig förklaring till detta är de ändrade reglerna i sjukförsäkringen, som inneburit att fler nu klassas som arbetssökande än som sjuka. Huruvida dessa nytillkomna också kommer att bli kvar i obalansen under lång tid beror mycket på hur politiken kommer att utvecklas under de kommande åren. Det står helt klart att åtgärder för att förbättra arbetsplatsanpassning, rehabilitering och företagshälsovård kommer att ha stor betydelse.
I diagrammet ovan kan vi se vilka diagnoser som är mest omfattande och vilka som ökat mest mellan 2007 och 2014.
Den största gruppen är rörelsehindrade. 2007 registrerades 16 000 personer med dia-gnosen rörelsehinder, men gruppen ökade till 22 000 år 2014. Gruppen har emellertid fått konkurrens av ett antal diagnoser som ökat mycket snabbt under dessa år. Snabbast växer gruppen psykiskt funktionshinder (omfattande och varaktiga psykiska besvär), som nästan tredubblas under perioden. Andra snabbväxande diagnoser är specifika inlärningssvårigheter (till exempel dyslexi), socialmedicinska funktionshinder (funktions-nedsättning som en konsekvens av tidigare missbruk, kriminalitet med mera) och generella inlärningssvårigheter (begränsade begåvningsresurser). Den sistnämnda gruppen har på åtta år tredubblats.
I diagrammet ovan kan vi se hur alla diagnoser utvecklats mellan 2007 och 2014. Totalt sett har antalet funktionshindrade i obalansen fördubblats. Gruppens andel av den totala obalansen har samtidigt ökat från 17 till 20 procent. Siffrorna i den mörkblåa stapeln anger hur stor ökningen varit under de åtta åren.
Mer om detta finns att läsa i min skrift ”Strukturomvandling och social integrering”, som du kan ladda ned här.

Share

HAR GNOSJÖREGIONEN NÅGON FRAMTID?

Vattenhjul i Gnosjö

De senaste åren har jag varit engagerad i Gnosjöregionens egna ansträngningar att möta de allt hårdare krav som globaliseringen ställt på regionens företag och kommuner. Jag var med då kommunsstyrelserna och företagarföreningarna i Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryd beslöt att tillsammans utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete. Projektet Framtid Gnosjöregionen har pågått sedan i mars 2012 och i juni 2013 redovisades en slutrapport, som jag var med och kommenterade.

Här nedan kan du ladda hem den presentation jag gjorde vid det möte som ägde rum i Isaberg den 10 juni 2013. Presentationen innehåller flera budskap:

Projektet har varit framgångsrikt så tillvida att regionens kommuner och företag insett allvaret i den ekonomiska utveckling som företag och samhälle står inför. De har vidtagit viktiga steg för att utveckla näringslivet i riktning mot ökad kompetens, ökad internationalisering och ökad samverkan. De har också tagit steg för att öka samhällets stöd till näringslivet, inte minst när det gäller kompetensförsörjning i företagen.

Nu måste de förslag och ansatser som gjorts i projektet omsättas i praktisk handling. Inför detta arbete som nu förestår gav jag i min presentation ett antal råd till

–          Politiken, dvs de instanser i de fyra kommunerna som tillsammans ska arbeta med näringslivsutveckling och kompetensförsörjning

–          Framtid Gnosjöregionen, dvs det nybildade samarbetsorgan inom näringslivet, som ska arbeta med att ta nya steg mot klusterbildning, utvidgade värdekedjor och ökat kunskapsinnehåll. Jag gav också en hel del råd om vilka nya steg jag ser är nödvändiga för framgång

–           Region Jönköping, som vid sidan av kommunerna och företagen själva kan stärka kompetensförsörjning, regiontrafik och tillväxtarbete

–          Rikspolitiken där jag ser ett stort behov av förståelse för näringspolitikens betydelse vid företagsomvandling

 

Share

UTLÄNDSKA INGENJÖRER FLYR SVERIGE

I en artikel i Expressen den 24 juli skriver jag tillsammans med Stefan Fölster, Ola Asplund, Annette Carnhede och Åsa Sohlman om hur utländska ingenjörer flyr Sverige. Det handlar främst om civilingenjörer och högskoleingenjörer inom elektroteknik, teknisk fysik och data.

Enligt diagrammet nedan har invandringen av utländska civilingenjörer i dessa ämnen ganska konstant legat på cirka 50 per år. Antalet utvandrade utländska ingenjörer med denna utbildning ökade däremot från 60 år 2001 till 465 år 2012. För varje invandrad civilingenjör som kommer till Sverige försvinner nästan 11 stycken härifrån.

In- och utvandring av utländska civilingenjörer 2001-12

Även bland ingenjörer som genomgått en kortare högskoleutbildning (tre år) är ökningen stor. 2012 invandrade 21 ingenjörer medan 204 utländska ingenjörer utvandrade. För varje invandrad högskoleingenjör som invandrade försvann nästan 10 stycken från Sverige. Sedan 2007 invandrar allt färre högskoleingenjörer.

In- och utvandring av utländska högskoleingenjörer 2001-12

Jag har tillsammans med flera andra tidigare medverkat i artiklar om hur vi i Sverige nonchalerar utländska utbildade ingenjörer och det behov som finns att uppgradera deras utländska kunskaper till svenska förhållanden. En ettårig utbildning som tidigare funnits i Uppsala och som gav 90 procent av alla som genomgått utbildningen jobb, lades ned. Ett öppet brev till arbetsmarknadsministern och en artikel på SVT Debatt ignorerades helt av ministern. Ingen har heller reagerat på vår senaste artikel i Expressen.

Jag måste tillstå att jag har svårt att förstå hur regeringen tänker när industrin skriker efter arbetskraft med ingenjörsutbildning och samtidigt så passivt ser på då utländska ingenjörer utvandrar. Jag blir bekymrad när jag ser att arbetsmarknadsministern inte ens bemöter tunga företrädare från såväl arbetsgivare och fack och från politikens olika schatteringar.

Det är ett väl känt faktum att ingenjörer är viktiga för näringslivets förnyelse och för sysselsättningen. Sveriges Ingenjörer gav för några år sedan ut en skrift, som visade vilka underverk som sker då företag anställer sin första ingenjör. I Danmark har man gått längre och subventionerar små och medelstora företag som anställer sin första akademiker (dvs även andra än ingenjörer räknas in). Bakom finns fakta som visar hur småföretag kan växa genom kompetens som leder till innovation och nya marknader. Resultatet blir att företagen senare får en ökad efterfrågan, något som sedan leder till fler anställningar.

Det tycks som om regeringen inte ser sambandet utan väljer att fortsätta sina kraftiga subventioner av näringar med låg produktivitet (t ex RUT, ROT och restaurangjobb) och en ”arbetsmarknadspolitik” där satsningen på uppehållande åtgärder för dem som står långt från arbetsmarknaden helt överskuggar såväl matchningsåtgärder som satsningar på jobb som skapar jobb (t ex till dem som står långt från arbetsmarknaden).

Här kan du läsa den senaste Expressenartikeln.

Här kan du läsa en tidigare artikel från SVT Debatt.

Share

INVANDRADE INGENJÖRER STÄNGS UTE FRÅN ARBETSMARKNADEN

Style: "johan3"Artikel publicerad i SVT Debatt 27 februari 2013

Bristen på ingenjörer är så stor att svenska företag rekryterar från utlandet. Samtidigt finns i Uppsala en påbyggnadskurs för bland annat invandrade ingenjörer, som ger till mer än 90 procent av dem som gått utbildningen. På oklara grunder blockeras den fortfarande arbetsförmedlingen – arbetsmarknadsminister Hillevi Engström måste agera nu.

Den här artikeln undertecknades av mig och en rad namnkunniga personer från näringsliv och fack och från hela den politiska skalan. Något svar från arbetsmarknadsministern fick vi dock inte.

Share

SWEDISH MODELS IN THE LABOUR MARKET

Saltsjöbadsavtalet undertecknasDet här är en del av en föreläsning som jag höll under en hel dag för en kanadensisk studiegrupp inbjudna till Sverige av SWECO. De hade förväntat sig en traditionell berättelse om ”den svenska modellen” men fick i stället höra om hur Sverige ständigt förändras. Många av de så kallade modellerna har i själva verket bara existerat under korta perioder, men sätts ur spel när samhälle och ekonomi förändras.

Förändringarna är idag större än någonsin då den generella välfärdspolitiken håller på att omvandlas till ett system med grundtrygghet och då globalisering och arbetslöshet förändrar maktpositionerna mellan arbetsmarknadens parter.

Share

KOMPETENSFÖRSÄKRING ÄR EN BRA MODELL

Kompetens, var god höj - omslagIntervjubok av Anna Danielsson och Bengt Rolfer, Unionen 2012

Jag har länge deltagit i debatten om kompetensutveckling i arbetslivet. I min bok Agenda för Sverige (Ekerlids 2010) förde jag fram idén om en obligatorisk kompetensförsäkring, som skulle omfatta alla och finansieras solidariskt. Men trots att behovet av kompetensutveckling ökat, de enklaste jobben försvunnit och konkurrensen om kunskap blivit alltmer intensiv händer väldigt lite.

I boken Kompetens. Var god höj! som är utgiven av Unionen 2012, intervjuas jag och en rad andra personer av Anna Öberg och Bengt Rolfer. De övriga är Eskil Wadensjö, Stockholms universitet, Lil Ljunggren Lönnberg, konsult, Jonas Olofsson, Malmö högskola, Per-Erik Ellström, Linköpings universitet, Åsa Lindh, Svenska ESF-rådet, Anne Grönlund, Umeå universitet, Carl-Gustaf Leinar, Trygghetsrådet och Erik Mellander, IFAU. Boken innehåller också reportage från Danmark, Norge, Volvo och Tieto.

Här kan du läsa och ladda hem intervjun med mig.


Här kan du ladda hem hela boken.

 

Share

SÅ HALVERAR VI SNABBT UNGAS ARBETSLÖSHET

Artikel publicerad i Aftonbladet 1 mars 2012.

Ofta hör vi rop på åtgärder mot den höga ungdomsarbetslösheten och det alltjämt stora utanförskapet, det vill säga människor som tvingas leva på a-kassa, socialförsäkringar och socialbidrag.

Själv är jag övertygad om att ungdomsarbetslösheten på kort tid kan halveras efter danskt recept:

Kunskapslyft för lågutbildade. Ge arbetslösa unga ett val – komplettera dina studier så erbjuder staten en anständig ersättning. Så ökar vi anställningsbarheten hos en förlorad generation.

Kunskapslyft för företag. Erbjud företag som anställer sin första ingenjör en rejäl subvention. Så skapas nya innovationer och ny konkurrenskraft som leder till anställning av fler.

Vid sidan av dessa åtgärder behövs ett långsiktigt program för att stimulera näringslivet att stärka sin konkurrenskraft på en alltmer kunskapsintensiv global marknad.

Läs hela artikeln här.

Share

JOBBEN KOMMER OCH GÅR – TRYGGHETEN BESTÅR

Jobben kommer och går - omslagNäringslivet, som skapar jobben, omstruktureras i en högre takt. Jobb försvinner, nya jobb kommer. Tryggheten i anställningen påverkas. Hur ska vi hantera det? I den här antologin, utgiven av Ekerlids förlag,  kan du läsa om hur elva inflytelserika och kunniga opinionsbildare, forskare och intellektuella resonerar kring tryggheten på svensk arbetsmarknad.

I boken medverkar Alice Teodorescu, Lars-Olof Pettersson, Lena Hagman, David Eberhard, Wadih El-Achkar, Annika Elias, Per Skedinger, Jan Edling, Elisabeth Thand Ringqvist, Mads Peter Klindt och Calle Leinar.

Här kan du ladda hem mitt kapitel, som heter Rörlighet och inlåsning på svensk arbetsmarknad.

Här kan du beställa hela boken.

 

Share

VÄGAR FRÅN SJUKFÖRSÄKRING TILL ARBETE

Enbent man riderDetta är inledningsbilden från en presentation, som jag gjorde på ett seminarium anordnat av Svenskt Näringsliv den 27 oktober 2010.

Presentationen utgör en sammanfattning av den kritik jag i olika sammanhang riktat mot olika regeringars oförmåga att hantera
arbetslöshet, sjukfrånvaro och förtidspensionering.

Share

AGENDA FÖR SVERIGE

Agenda för Sverige - omslagSverige lider fortfarande av 1970-talets strukturkris och den stora 1990-tals­krisen. Ännu kvarstår problemen med att en femtedel av den arbetsföra befolkningen står utanför arbetsmarknaden.

Trots en växande export har Sveriges världsmarknadsandelar av exporten fallit snabbare än i de 15 största EU-länderna och våra nordiska grannländer. Om den svenska exporten av varor och tjänster hade följt utvecklingen i dessa lnder hade exportvärdet varit ungefär 225 miljarder högre än idag. BNP skulle ha varit sju procent högre och sysselsättningen skulle ha legat på 84 procent i stället för 78 procent.

I min bok Agenda för Sverige (Ekerlids 2010) för jag fram ett stort antal förslag som syftar till att öka Sveriges konkurrenskraft, bland annat en näringspolitik, som inriktas på små och medelstora företag som vill växa med hjälp av ökad kunskap och export. Boken innehåller också förslag om en allmän, obligatorisk arbetslivsförsäkring, som ska avlösa dagens sjukförsäkring, förtidspenson och arbetslöshetsförsäkring. Här för också förslag fram om en obligatorisk kompetensförsäkring, som skulle omfatta alla och finansieras solidariskt.

Här kan du se en intervju med mig om boken i Utbildningsradions serie En bok – en  författare.

Här kan du köpa boken Agenda för Sverige.

Share

THE SWEDISH LABOUR MARKET – THEORY AND PRAXIS

Föreläsning i Tokyo 2008

2008 var jag och Bo Rönngren från LO inbjudna av professor Taro Myiamoto vid universitetet i Hokkaido, att föreläsa om Svensk arbetsmarknad vid två seminarier, ett i Tokyo den 31 januari och ett i Kyoto den 2 februari. En skrift, som jag skrev på engelska för detta tillfälle finns att ladda ned här.

Share

ALLA BEHÖVS

Den 16 maj 2005 deltog jag i LOs arbetsutskott för att försvara en skrift som jag skrivit på LO. Skriften, som hette Alla behövs, handlade om sambandet mellan arbetslöshet och höga ohälsotal. Ju högre arbetslöshet på en ort, desto högre antal långtidssjukskrivna och förtidspensionerade kunde man finna på orten. Medan man i Danderyd hade 8,7 procent med ersättning för arbetslöshet och ohälsa var motsvarande siffror för Haparanda 40,9 procent. Nära hälften av alla i arbetsför ålder i Haparanda hade ersättning från olika försäkringar i stället för ett arbete att gå till.

Ersättning vid arbetslöshet och ohälsa 2004

LOs ledning godkände inte skriften. Inte för att man funnit faktafel i den. Det hade man inte trots att alla LOs utredare satts att granska den. LOs ledning hade redan 2002 godkänt en rapport med motsvarande innehåll. Mina slutsatser hade länge diskuterats av forskare och experter inom socialförsäkringsområdet. Nej, det egentliga skäl som framgick vid mötet med LOs arbetsutskott var att rapporten var för kontroversiell att publicera med bara drygt ett år kvar till valet 2006. Man var rädd att rapporten skulle utnyttjas av de borgerliga partierna i valrörelsen. Ledningen ville att jag skulle skriva om rapporten.

Mitt syfte med rapporten var inte att skada någon. Tvärtom ansåg jag att det var min plikt mot alla LO-anslutna att peka på hur arbetslösheten växte på olika konton i systemet och hur de ökade utgifterna trängde ut angelägna satsningar på näringspolitik, forskning och investeringar i infrastruktur. Det skulle ha stridit mot mitt samvete att skriva en rapport som förskönade de växande problem, som Sverige stod inför, valde jag samma dag att lämna LO efter 18 års anställning som utredare.

Den 18 maj publicerade Dagens Industri ett helt uppslag, där Margit Silberstein intervjuade mig om en skrift som LOs ledning refuserat två dagar innan. Efter den dagen följde en lång debatt kring de frågor jag tagit upp.

Alla behövsEtt stort antal radio- och TV-intervjuer följde liksom hundratals tidningsartiklar i landets samtliga dags- och kvällstidningar och flera utländska tidningar.

Frågan diskuterades under hela valrörelsen 2006. I valet 2010 kvarstod frågans aktualitet och mycket tyder på att frågan om utanförskap och jobbskapande kommer att vara högaktuell också i valet 2014. Och trots att jag sedan 2005 skrivit och debatterat i många olika frågor går det inte att komma ifrån att det är de frågor som belystes i rapporten Alla behövs, som jag alltjämt förknippas med.

Här kan du ladda ned rapporten Alla behövs.

Susanna Popova

Om du vill veta mer om hur det gick till när jag lämnade LO den 15 maj 2005 kan du ladda ned en intervju med mig, som Susanna Popova gjorde i sin bok Sverige och tystnaden (Lind & Co 2006). Ett tack till Susanna Popova för detta.

I boken intervjuas också ytterligare nio personer som gjort sig kända för att lyfta fram besvärliga sanningar, t ex Inga-Britt Ahlenius, Sverker Åström, Björn Ulvaeus och Anna Ekström. Här kan du köpa Susanna Popovas bok Sverige och tystnaden.

ARBETSMARKNADENS FRONTLINJE

Arbetsmarknadens frontlinje - omslagDen här skriften skrev jag som projektledare för en arbetsgrupp bestående av LOs tjänsteförbund. De förbund, som deltog var Hotell & Restaurang, Fastighets, Kommunal, Handelsanställda, Målarna, Transportarbetarna samt Musikerna.

Rapporten beskrev utvecklingen inom den privata tjänstesektorn och hade också till uppgift att öka sysselsättningen inom sektorn utan att det skulle få negativa effekter på ekonomin och sysselsättningen som helhet.

Här återges delar av rapportens analys och förslagsdel. De handlar dels om de teoretiska utgångspunkterna för sysselsättningspolitiken vid arbetsmarknadens yttersta frontlinje, som kännetecknas av låg utbildning, låga löner och svartarbete. Här återges också förbundens (och senare också LOs) ställningstaganden till offentliga subventioner till hushållsnära tjänster.

Här kan du ladda ned och läsa ett utdrag ur Arbetsmarknadens frontlinje.

Share