Blogg Samhällen som vill växa måste
förena flexibilitet och trygghet

STRUKTUROMVANDLING I DEN FINANSIELLA SEKTORN

Detta blev jag ombedd att tala om på ett Almedalsseminarium den 3 juli 2017 anordnat av Risk & Försäkring, Fond & Bank och Tieto Financial Services.

Strukturomvandlingen pågår ständigt. 60-talets textilkris, 70-talets varvs- och stålkriser, 1990-talets datarevolution och den nu ständigt pågående digitaliseringen. Många jobb har försvunnit, men lika många har tillkommit.

Inom bank- och försäkring har arbetsmarknaden genomgått stora förändringar. Främst har rutinartade uppgifter ersatts av teknisk utveckling och digitalisering. Internet banking, korthantering, och Swish är några uttryck för detta. (Jag bör kanske tillägga att min 92-årige svärfar hade lite svårt att hänga med i denna utveckling).

Hur ser strukturomvandlingen ut inom denna sektor ut?

Först och främst sker en koncentration till storstadskommuner på bekostnad av mindre tätorter och landsbygd. I storstäderna har det faktiskt blivit fler jobb i såväl bank som försäkring. På landsbygden har däremot en minskning skett med omkring 30 procent bara sedan 2007.

Samtidigt omvandlas sektorn. Allt fler finansiella tjänster utförs av finansiella bolag och serviceföretag till finansverksamhet. Antalet sysselsatta vid bankkontor har minskat med en femtedel sedan 1990. Samtidigt har fonder och andra finansiella bolag vuxit med 35 procent. Antalet sysselsatta i serviceföretag till finansiell verksamhet är idag mer än dubbelt så många idag som 1990.

Den här strukturomvandlingen har varit gynnsam för hela branschen. 1990-talskrisen var en svacka, med branschen har restaurerats rejält sedan dess. Den har till och med klarat sig undan den finanskris, som 2008-09 drabbade USA och Europa. Förädlingsvärdet har ökat oavbrutet sedan 2008 med 25 procent. Likaså har produktiviteten stigit. En anställd inom finans och försäkring producerar idag 25 procent mer förädlingsvärde än 2008.

Vad ligger bakom denna utveckling? Den svenska statens hantering av 1990-talskrisen (en hantering som många andra länder har hämtat lärdom från) är en viktig del av omstruktureringen. Utvecklingen av hushållens konsumtion under 2000-talet, med jobbskatteavdrag, stigande priser på bostadsrätter och villor, en kraftig utveckling av bostädernas renovering genom ROT-avdrag och allt lägre materialkostnader är också viktiga faktorer. Vi ser också hur bostadsbyggandet ökat snabbt de senaste åren. Eftersom vi inte kan förvänta oss att hushållen ska svara för investeringar och underhåll av infrastruktur får vi kanske ge oss till tåls innan vi får se nya skatte- och lånefinansierade projekt som stärker den svenska konkurrenskraften i näringslivet och sysselsättningen.

Vi har i Sverige sannolikt hunnit längre än många andra länder när det gäller att handla och genomföra finansiella transaktioner över nätet. Svenska folkets höga tilltro till teknikutvecklingen har starkt bidragit till att företagen inom finans- och försäkringssektorn kunnat genomföra en rad olika innovationer och affärsmodeller i de finansiella transaktionerna.

Allt det här tror jag bådar gott för svensk konkurrenskraft när vi nu går in i en ny utveck­lingsfas där konkurrensen skärps, nya tredjepartsaktörer utvecklar nya digitala tjänster och konsumenterna ställer allt större krav på gränsöverskridande tjänster. De direktiv som utvecklats inom EU, PSD2, som revolutionerar betaltjänstmarknaden och Dataskyddsförordningen, som ska skydda konsumenternas i deras transaktioner, kommer att rita om hela spelplanen.

Om vi ska kunna möta utvecklingen är det viktigt att de som arbetar inom finans och försäkring har den utbildning som krävs. Dels ställer detta krav på att de anställda ständigt tillåts uppgradera sina kunskaper så att de kan anpassa sig till de förändringar som sker. Dels handlar det om att det finns tillgång till medarbetare med högre utbildning både när det gäller branschens specifika yrkeskunskap och när det gäller färdigheter i tillämpad matematik och förmåga att utveckla nya innovationer. Här vet jag att många av våra storföretag har klagat över att svenska elever varit mindre benägna att utbilda sig i matte och naturvetenskap, vilket lett till att man antingen rekryterat arbetskraft från andra länder eller rentav flyttat verksamhet utomlands.

Oavsett detta tror jag att vi kommer att få se en ökad internationalisering av finansiella tjänster de närmaste åren. Kanske kommer rörligheten av bank och försäkringstjänster att öka med de nya direktiven. Men kanske kommer de risker som är förenade med en alldeles egen valuta vid sidan av Euron att vara en belastning för svenska aktörer i branschen.

Vad som än händer kommer det sannolikt att bli en spännande utveckling.

 

 

Share