Blogg Samhällen som vill växa måste
förena flexibilitet och trygghet

SKATTEINCITAMENT FÖR FORSKNING OCH UTVECKLING

Skatteincitament för FoUGlobaliseringen har fått allt fler västländer att vässa insatserna för att skapa konkurrenskraft för sina företag. Ett instrument som blivit alltmer populärt är att förutom direkta statliga stöd till FoU i branscher och företag också ge företag möjlighet att dra av en del av kostnaderna för FoU på skatten. Idag har flertalet OECD-länder infört skatteincitament. Också utanför OECD finns en rad länder som infört skatteincitament. Det land som har det mest generösa stödet är Kina. Stödet finns också i Indien, Singapore, Ryssland. Israel, Sydafrika, Brasilien och Chile. I USA och Kanada fyller också delstaterna på med ytterligare tillägg till de federala skatteincitamenten. Sverige är ett av de få länder i världen som inte använder skatteavdrag för att stimulera små och medelstora företag att forska. Efter många år tycks det nu som att den svenska regeringen är på väg att följa andra länders exempel.

Stödet är i de flesta länder till för alla företag, men eftersom det är försett med ett tak är de mindre företagen som har störst utbyte av incitamentet. I Figur 12 kan vi se hur mycket ett företag i praktiken betalar när de satsar en enhet av landets valuta på forskning och utveckling. Ett av de viktigaste motiven för skatteincitamenten är att de stimulerar marknadsdriven FoU. Medan direktstödet är styrt till vissa teknologier eller industrisektorer låter skatteincitamentet företagen själva bestämma forskningens inriktning.

Man kan nog säga att skatteincitamentet blivit ett internationellt konkurrensmedel på samma sätt som företagsbeskattningen. Länder som saknar skatteincitament kan gå miste om viktiga investeringar eller bli av med företag som lockas av att investera i länder som har skatteincitament.

När utländska företag överväger om de ska investera i ett land kommer incitamentet att vägas in i den vågskål av faktorer som till sist avgör lokaliseringen. I en del länder, där man arbetar målmedvetet med innovationspolitik för att bygga upp en kunskaps- och näringslivsstruktur är skatteincitamentet en ingrediens. När Göteborgsföretaget Cellartis lockades över till Skottland för att bli ett av nyckelföretagen i landets stora satsning på forskning och tillverkning av stamceller hade skatteincitamentet en viss betydelse tillsammans med olika andra direkta stöd från regionen, Glasgow-universitetet och ett statligt riskkapitalföretag.

Jag har under flera år suttit i EUs arbetsgrupp för skatteincitament för forskning och utveckling. I den här presentationen som jag gjorde på Näringsdepartementet den 16 april 2012 redogör jag för min syn på dessa frågor. Du kan också läsa mer i min bok Agenda för Sverige.

Share