Blogg Samhällen som vill växa måste
förena flexibilitet och trygghet

ALLT FLER FUNKTIONSHINDRADE ARBETSLÖSA

Funktionshinder 2007 och 2014
Under åren 2007 till 2014 ökade antalet arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska åtgärder (obalansen) med 130 procent. Den grupp som svarar för den allra största ökningen av antalet personer i obalansen är de funktionshindrade. En fjärdedel av alla nytillkomna i obalansen är sökande som haft någon av de 11 diagnoser som beskriver olika funktionshinder i Arbetsförmedlingens statistik. Gruppen funktionshindrade i obalansen har fördubblats mellan 2007 och 2014 -från 38 300 till 76 500.
Det finns flera förklaringar till detta. En orsak är de omfattande förändringar som gjorts i Sjukförsäkringen och i Sjuk- och aktivitetsersättningen (tidigare förtidspensioneringen). Allt fler sjuka har under de senaste åtta åren genomgått en arbetsprövning och överförts från sjukförsäkringen till arbetslöshetsförsäkringen. När reglerna gjort det svårare att bli förtidspensionerad kommer fler att i stället registreras som arbetssökande med funktionshinder. Samtidigt har kraven på arbetsmarknaden skärpts och det har blivit allt svårare för grupper med funktionshinder att få jobb.
Ett skäl till att Arbetsförmedlingen kodar ungefär 20 procent av de arbetssökande som funktionshindrade är att ”personen så tidigt som möjligt ska få adekvat stöd i processen att söka arbete, vilket leder fram till att tiden fram till arbete kan förkortas”. Av statistiken framgår dock att de som har funktionshinder tenderar att bli kvar i obalansen under mycket lång tid.
Nära hälften av de funktionshindrade i obalansen (49 procent) har varit där 3 år eller längre under de senaste 10 åren. Detta kan jämföras med de icke funktionshindrade där bara 7 procent varit i obalansen 3 år eller mer.
Samtidigt som många med funktionshinder har varit i obalansen under lång tid har också nytillskottet till obalansen varit stort. En viktig förklaring till detta är de ändrade reglerna i sjukförsäkringen, som inneburit att fler nu klassas som arbetssökande än som sjuka. Huruvida dessa nytillkomna också kommer att bli kvar i obalansen under lång tid beror mycket på hur politiken kommer att utvecklas under de kommande åren. Det står helt klart att åtgärder för att förbättra arbetsplatsanpassning, rehabilitering och företagshälsovård kommer att ha stor betydelse.
I diagrammet ovan kan vi se vilka diagnoser som är mest omfattande och vilka som ökat mest mellan 2007 och 2014.
Den största gruppen är rörelsehindrade. 2007 registrerades 16 000 personer med dia-gnosen rörelsehinder, men gruppen ökade till 22 000 år 2014. Gruppen har emellertid fått konkurrens av ett antal diagnoser som ökat mycket snabbt under dessa år. Snabbast växer gruppen psykiskt funktionshinder (omfattande och varaktiga psykiska besvär), som nästan tredubblas under perioden. Andra snabbväxande diagnoser är specifika inlärningssvårigheter (till exempel dyslexi), socialmedicinska funktionshinder (funktions-nedsättning som en konsekvens av tidigare missbruk, kriminalitet med mera) och generella inlärningssvårigheter (begränsade begåvningsresurser). Den sistnämnda gruppen har på åtta år tredubblats.
I diagrammet ovan kan vi se hur alla diagnoser utvecklats mellan 2007 och 2014. Totalt sett har antalet funktionshindrade i obalansen fördubblats. Gruppens andel av den totala obalansen har samtidigt ökat från 17 till 20 procent. Siffrorna i den mörkblåa stapeln anger hur stor ökningen varit under de åtta åren.
Mer om detta finns att läsa i min skrift ”Strukturomvandling och social integrering”, som du kan ladda ned här.

Share