Proveniens

Lucca kyrkoarkiv

STUVSTA STATION 1918-2017

Nästa år var det 100 år sedan som Stuvsta gamla stationshus byggdes. Det var Stuvstabolaget som byggde för att få fart på försäljningen av tomter till egnahemsbyggare. Försäljningen skedde i den lilla kiosken mitt emot stationshuset. Om du vill läsa hur det gick till och vad som hände sedan kan du ladda ned den här lilla skriften som jag har skrivit tillsammans med historikern och fd kommunalrådet Gunnel Jacobsen.

Ett bra tips är att skriva ut skriften som broschyr (skriv ut, skrivaregenskaper, utskriftsformat, broschyr).

Share

JAN (16 ÅR) MEDVERKAR I DROP IN

Jan i Drop in 1 december 1963Det här klippet på mig själv (16 år) hittade jag på SVTs Öppet arkiv. Det är från det populära TV-programmet Drop in från 1 december 1963, som leddes av Kersti Adams-Ray och Klas Burling. Jag är med i en musikalisk frågesport (21 minuter in i klippet). I programmet medverkade också Gerry and the Pacemakers och Gals and Pals. Om jag inte minns fel spelades programmet in på Cirkus i Stockholm.

Du kan se hela klippet (30 minuter) på SVTs Öppet Arkiv eller på YouTube.

 

Share

MÄLARHÖJDEN – BILDER FRÅN FÖRR

Linje 16 vändhållplats Mälarhöjden
Den här gamla spårvagnen gick mellan Mälarhöjden och Slussen.Linjen lades ned den 5 april 1964, då vi i stället fick åka buss till T-banans slutstation Örnsberg. Jag var med och lyckades få med mig en skylt där det stod ”Konduktören skyldig växla högst 10 kronor”.
I Mälarhöjden växte jag upp på Bisittargatan 7. På 1950-talet fanns fortfarande många små butiker, både i Mälarhöjden, Storsvängen och Axelsberg, som var hållplatserna efter Mälarhöjden.
Jag gick i den nya enhetsskolan, som infördes samtidigt som jag gick där. I småskolan gick jag i den stora byggnaden, men i 4an till och med 6an gick vår klass i den röda villan mitt på skolgården.Senare flyttade vår klass till en gul tegelbyggnad, där generationen före oss hade tagit realen.
På den här tiden hade vi barn stora skogsområden ströva och åka skidor i. Skogarna hette Sätra och Skärholmen. Här låg också små gårdar där vi övernattade i bland. Här låg också ”Kråkslottet” på vägen mot Mälarhöjdsbadet. Här tog vi oss in och lekte ryska posten. I dag är det renoverat och heter Lyran. Självklart tillbringade vi somrarna vid Mälarhöjdsbadet. Det var en tid då allt avlopp från Mälarhöjden och Bromma släpptes ut orenat i Mälaren.
Här kan du ladda ned en samling nostalgiska bilder från den tiden.

Share

ANTONIO JACOB PETRINI (1745-1806) OCH HANS ÄTTLINGAR

ANNA PALM DE ROSA 1859-1924. KONGL. OPERAN

Antonio Jacob Petrini (1745-1806) var min morfars farfars farfar. Han föddes i staden Lucca i Toscana i Italien 1745. Han invandrade i slutet av 1700-talet till Sverige och anställdes 1880 som hautboist (träblåsare) i det av Gustaf III bildade hovkapellet. Dirigent i Hovkapellet var Francesco Uttini, som hade kungens uppdrag att leda hovkapellet och att också skriva nya operor på svenska. Han efterträddes av Joseph Martin Kraus, som också deltog när Jacob Antonios barn döptes i Slottskyrkan. Till att börja med höll hovkapellet till i det så kallade Bollhuset, som låg i Slottsbacken. Först 1782 invigdes det gustavianska operahuset, som låg där det nuvarande operahuset ligger.

Antonio Jacob var inte med på den maskeradbal där Gustaf III 1792 blev skjuten av Jacob Anckarström, eftersom han slutade i hovkapellet 1789. Han dog 1806.

Antonio Jacob hade många ättlingar, varav jag är en. Hans son Adolph Fredric deltog i den svenska flottan under det finska kriget 1808-09. I ett av de fyra sjöslag, som flottan utkämpade, skadades Adolph Fredric svårt. Eftersom man trodde att han var död slängdes han upp på en trave med lik, men någon upptäckte att han fortfarande var vid liv och drog honom tillbaka till de levandes skara. Och tur var väl det, för annars hade jag inte funnits till.

En annan ättling till Antonio Jacob är hans sonsondotter Märta Petrini (1866-1932), som debuterade på Kgl Operan 1890 (två år innan den revs och ersattes med den nuvarande) i rollen som Lakmé. Hon gjorde stor succé och var en mycket firad koloratursångerska. Hon sjöng också på Opera Comique i Paris, La Scala i Milano, Covent Garden i London, samt i Frankfurt, Dresden, St Petersburg, Moskva och Helsingfors. Hennes karriär fick ett abrupt slut då 1:a världskriget bröt ut. Hon befann sig då i Madras, Indien och kunde inte återvända till Europa förrän 1919. Hon dog på skådespelarnas eget ålderdomshem Höstsol i Täby 1932.

Märtas bröder Edvard (1856-1922) och Henrik (1863-57) lät också höra talas om sig. Edward var uppfinnare och docent i filosofi. Hans bror Henrik var lektor i Stockholm och gjorde sig känd som utmanare av den svenska kyrkan när han ville avskaffa katekesen. Han stred, också för en förenklad stavning av det svenska språket. Henriks hustru var Gulli Rossander (1867-1941), en av förgrundsgestalterna i den svenska rörelsen för kvinnlig rösträtt.

Om någon händelsevis skulle vara intresserad går det att här ladda ned historien om Antonio Jacob Petrinis ättlingar från 1700-talet till idag.

Share