Blogg

slide_skyskrape

VILKET HEMSKT TAL ÅKESSON HÖLL

Vilket hemskt tal Jimmy Åkesson höll i Almedalen 2017.

Hemskt, därför att det populistiskt byggdes upp kring de svagheter i välfärden som byggts upp under en lång tid av politiska partiers oförmåga att möta de utmaningar som globalisering, åldrande befolkning och oro i världen fört med sig. Svagheter som Åkesson vill lösa med ännu mindre resurser till välfärd, utbildning, bostäder och infrastruktur.

Hemskt därför att det anspelade på ett folkhem som sakta byggdes upp genom att addera år av en ekonomisk tillväxt och en någorlunda rättvis fördelning. I Åkessons folkhem finns bara ljuva löften till dem som uppfattar sig som ”tillbakasatta” utan redovisning av hur ekonomisk tillväxt och rättvis fördelning ska finansiera välfärdens reformer.

Hemskt därför att det ställde grupper mot varandra. Arbetande ställs mot arbetslösa, ”hederliga medborgare” ställs mot dem som inte kunnat etablera sig i samhället. Äldre ställs mot nyanlända, som så snabbt som möjligt bör försvinna från landet.

Hemskt därför att det var så retoriskt skickligt. Åkesson har tidigare hämtat sympatier både från borgerligheten och arbetarklassen. Med folkhemsretoriken var det dags att rikta in sig på att vinna ytterligare ett antal röster hos LO-medlemmar, som har svårt att känna igen sig i en socialdemokrati och en fackföreningsrörelse som är hårt kringskurna av ett decennium i politisk kris och ett svagt parlamentariskt underlag i riksdagen.

Eftersom jag föddes strax efter kriget läste jag som ung ofta böcker om nazisternas frammarsch och om hur stora delar av det tyska folket deltagit i eller i tysthet understött det fruktansvärda folkmord som ägde rum på judar, romer och oliktänkande. Jag försökte, men hade svårt att ta till mig, hur det nationalsocialistiska partiet kunde få många att ställa upp på den öppna utrensningen och deportationen av människor utan att protestera.

En som fick mig att förstå de psykologiska drivkrafterna bakom denna folkpsykos var en äldre dam, som jag var inneboende hos i Tyskland under 1960-talet. Hon hade vuxit upp i ett land i ekonomisk kris med en framväxande nationalsocialism som lovade arbete och en bättre värld. Trots att resultatet blev krig och ett land i ruiner stod den gamla damen också på 1960-talet kvar sina sympatier för nationalsocialismen.

Det är detta som gör mig så skrämd, då jag lyssnar på Åkessons tal i Almedalen 2017. Sverigedemokraterna spelar på exakt samma strängar som 30-talets nationalsocialism gjorde. Precis som då tycks alla andra etablerade partier bortse från kraften i den underliggande masspsykos som Åkesson driver fram – med löften om guld och gröna skogar. utan finansiering och utan att bli avkrävd några svar på vilka konsekvenserna kommer att bli för dem som inte får plats i det Sverigedemokratiska folkhemmet.

Share

STRUKTUROMVANDLING I DEN FINANSIELLA SEKTORN

Detta blev jag ombedd att tala om på ett Almedalsseminarium den 3 juli 2017 anordnat av Risk & Försäkring, Fond & Bank och Tieto Financial Services.

Strukturomvandlingen pågår ständigt. 60-talets textilkris, 70-talets varvs- och stålkriser, 1990-talets datarevolution och den nu ständigt pågående digitaliseringen. Många jobb har försvunnit, men lika många har tillkommit.

Inom bank- och försäkring har arbetsmarknaden genomgått stora förändringar. Främst har rutinartade uppgifter ersatts av teknisk utveckling och digitalisering. Internet banking, korthantering, och Swish är några uttryck för detta. (Jag bör kanske tillägga att min 92-årige svärfar hade lite svårt att hänga med i denna utveckling).

Hur ser strukturomvandlingen ut inom denna sektor ut?

Först och främst sker en koncentration till storstadskommuner på bekostnad av mindre tätorter och landsbygd. I storstäderna har det faktiskt blivit fler jobb i såväl bank som försäkring. På landsbygden har däremot en minskning skett med omkring 30 procent bara sedan 2007.

Samtidigt omvandlas sektorn. Allt fler finansiella tjänster utförs av finansiella bolag och serviceföretag till finansverksamhet. Antalet sysselsatta vid bankkontor har minskat med en femtedel sedan 1990. Samtidigt har fonder och andra finansiella bolag vuxit med 35 procent. Antalet sysselsatta i serviceföretag till finansiell verksamhet är idag mer än dubbelt så många idag som 1990.

Den här strukturomvandlingen har varit gynnsam för hela branschen. 1990-talskrisen var en svacka, med branschen har restaurerats rejält sedan dess. Den har till och med klarat sig undan den finanskris, som 2008-09 drabbade USA och Europa. Förädlingsvärdet har ökat oavbrutet sedan 2008 med 25 procent. Likaså har produktiviteten stigit. En anställd inom finans och försäkring producerar idag 25 procent mer förädlingsvärde än 2008.

Vad ligger bakom denna utveckling? Den svenska statens hantering av 1990-talskrisen (en hantering som många andra länder har hämtat lärdom från) är en viktig del av omstruktureringen. Utvecklingen av hushållens konsumtion under 2000-talet, med jobbskatteavdrag, stigande priser på bostadsrätter och villor, en kraftig utveckling av bostädernas renovering genom ROT-avdrag och allt lägre materialkostnader är också viktiga faktorer. Vi ser också hur bostadsbyggandet ökat snabbt de senaste åren. Eftersom vi inte kan förvänta oss att hushållen ska svara för investeringar och underhåll av infrastruktur får vi kanske ge oss till tåls innan vi får se nya skatte- och lånefinansierade projekt som stärker den svenska konkurrenskraften i näringslivet och sysselsättningen.

Vi har i Sverige sannolikt hunnit längre än många andra länder när det gäller att handla och genomföra finansiella transaktioner över nätet. Svenska folkets höga tilltro till teknikutvecklingen har starkt bidragit till att företagen inom finans- och försäkringssektorn kunnat genomföra en rad olika innovationer och affärsmodeller i de finansiella transaktionerna.

Allt det här tror jag bådar gott för svensk konkurrenskraft när vi nu går in i en ny utveck­lingsfas där konkurrensen skärps, nya tredjepartsaktörer utvecklar nya digitala tjänster och konsumenterna ställer allt större krav på gränsöverskridande tjänster. De direktiv som utvecklats inom EU, PSD2, som revolutionerar betaltjänstmarknaden och Dataskyddsförordningen, som ska skydda konsumenternas i deras transaktioner, kommer att rita om hela spelplanen.

Om vi ska kunna möta utvecklingen är det viktigt att de som arbetar inom finans och försäkring har den utbildning som krävs. Dels ställer detta krav på att de anställda ständigt tillåts uppgradera sina kunskaper så att de kan anpassa sig till de förändringar som sker. Dels handlar det om att det finns tillgång till medarbetare med högre utbildning både när det gäller branschens specifika yrkeskunskap och när det gäller färdigheter i tillämpad matematik och förmåga att utveckla nya innovationer. Här vet jag att många av våra storföretag har klagat över att svenska elever varit mindre benägna att utbilda sig i matte och naturvetenskap, vilket lett till att man antingen rekryterat arbetskraft från andra länder eller rentav flyttat verksamhet utomlands.

Oavsett detta tror jag att vi kommer att få se en ökad internationalisering av finansiella tjänster de närmaste åren. Kanske kommer rörligheten av bank och försäkringstjänster att öka med de nya direktiven. Men kanske kommer de risker som är förenade med en alldeles egen valuta vid sidan av Euron att vara en belastning för svenska aktörer i branschen.

Vad som än händer kommer det sannolikt att bli en spännande utveckling.

 

 

Share

TILLVÄXTENS REGIONALA LOGIK

Den 12 maj talade jag och Mats Svegfors på Vitterhetsakademin under rubriken ”Regionfrågan under 00-talen och i framtiden”. Vi är båda övertygade om att vi i Sverige behöver utveckla 6-8 starka regioner som kan axla statens tillkortakommanden när det gäller arbetsmarknadspolitik, kunskapsförsörjning, regional bostadsförsörjning och en rad andra frågor som idag bedrivs i statliga stuprör utan den känslighet som fordras för att skapa en starkare tillväxt i hela Sverige.

Trots att ett otal utredningar försökt att angripa regionfrågan sedan 1950-talet har vi ändå bara kommit myrsteg från den ordning som mannen på väggen (Axel Oxenstierna) drev igenom under 1600-talet.

Share

STATLIGT STÖD TILL FÖRETAG OCH ORGANISATIONER I STAD OCH LANDSBYGD

Den här rapporten har jag skrivit på uppdrag av den statliga Landsbygdskommittén (SOU 2017:1). Det är en sammanställning av statligt stöd till företag och organisationer, till exempel högskolor och offentliga myndigheter. Stödet ges i olika former, till exempel direkt investeringsstöd, skattereduktion eller olika slag av riskkapital och lån.

Kartläggningen omfattar (med benägen hjälp från berörda institutioner) VINNOVA, ALMI, Norrlandsfonden, Skatteverkets forskningsavdrag, Landsbygdsprogrammet samt diverse regionalpolitiska stöd som utges av Tillväxtverket och Länsstyrelserna.

Rapporten redovisar hur stöden fördelas på olika typer av landsbygdskommuner, täta kommuner samt storstadskommuner. Mest stöd i absoluta tal går till företag och organisationer i storstadskommuner. Om man tar hänsyn till antalet invånare i de olika kommuntyperna går dock det största stödet till landsbygdskommuner.

Här kan du ladda ned rapporten:

Share

GÄSTKRÖNIKOR I GÖTEBORGS-POSTEN 2016

Jag har under 2016 varit gästkrönikör i Göteborgs-Posten. Nu har jag samlat mina krönikor i ett litet häfte.

·         Dags att bryta innanförskapet
·         Begränsa flyktingars rätt att välja boende
·         Jobben som försvann
·         Praktikanttjänst – ett första steg till arbete
·         Sverige satsar helt fel
·         I natt hade jag en fantastisk dröm
·         Sänkta skatter är inget universalmedel för företag
·         Segregationen kräver åtgärder, inte politiska slagord
·         Medelklassens reaktion kommer i sinom tid
·         Vad är arvet efter Reinfeldt?

Jag vill rekommendera dem som vill skriva ut häftet att ställa in skrivaren på Egenskaper/Utskriftsformat/Sidlayout/Broschyr.

 

 

Share

ARVET EFTER REINFELDT

Den 10 december 2016 publicerade jag en gästkrönika i Göteborgsposten om arvet efter Reinfeldt. En berättelse om hur borgerligheten skickligt lyckades utnyttja en tidigare svag socialdemokrati för att skapa irreversibla förändringar av den svenska arbetsmarknaden och välfärdsstaten.

”Öppna era hjärtan”-politiken var ett led i detta förändringsarbete, som hela den dåvarande alliansen stod bakom. Syftet var att skapa ett tillräckligt stort tryck på den svenska arbetsmarknaden för att kunna åstadkomma ökad lönespridning genom sänkning av de lägsta lönerna. Ingen hade räknat med den stora flyktingvåg som sökte sig mot Europa och särskilt Sverige hösten 2015. När de nuvarande allianspartierna och Reinfeldts egna tidigare nära medarbetare tävlar om att förneka denna politik är det framför allt ett försök att få tillbaka de röster från SD som blev följden av politiken.

Här kan du läsa artikeln:

 

 

Share

BREXIT OCH TRUMP KUNDE FÖRUTSES REDAN 2003

emu-omrostning-2003När jag funderat över utgången av Storbrittanisens Brexit-omröstning och Donald Trumps framgångar i det amerikanska presidentvalet har jag återvänt till en artikel jag själv skrev i Dagens Industri den 19 september 2003. Jag arbetade vid den tiden på LO och höll just på att studera hur antalet arbetslösa, förtidspensionerade och långtidssjukskrivna fördelade sig mellan landets kommuner.

Några dagar innan ägde en annan viktig folkomröstning rum i Sverige, den om Sveriges medlemskap i EMU. När jag studerade resultatet av omröstningen slog det mig att det fanns ett starkt samband mellan hur man röstat i olika kommuner och den sammanlagda arbetsmarknadsfrånvaron i mina undersökningar.

Redan vid denna tid kunde man tydligt se att vårt land är tudelat. Inte så mycket mellan stad och land utan mellan dem som haft förmånen att jobba i yrken och företag som utvecklas väl i en globaliserad värld och dem som drabbats av att samma värld lämnat dem utanför.

Jag har inte för vana att återpublicera artiklar jag skrev för 13 år sedan. Att jag nu gör det är ett uttryck för att vi redan 2003 kunde lära oss hur strukturomvandlingen slår hårt mot de grupper och orter som lämnas utanför utvecklingen. Sedan artikeln skrevs har det runnit mycket vatten under broarna. Redan vid den tiden började arbetsmarknadsutbildningen avvecklas, något som fortsatte under Alliansregeringen. Finanskrisen slog hårt mot den lågteknologiska tillverkningsindustrin när storföretagen omgrupperade sina styrkor och hittade nya underleverantörer på de globala marknaderna. Även viktiga delar av den mer avancerade tillverkningsindustrin  liksom forskning och utveckling minskade sin sysselsättning. Den här utvecklingen märks knappt i storstäderna, men pågår hela tiden i andra delar av Sverige.

Artikeln förebådar ett fenomen som vi sett växa fram i USA och Europa, nämligen en oro hos växande grupper som lämnats utanför den ekonomiska utvecklingen. En oro om jobben, om barnens framtidsutsikter, om välfärdsstatens möjligheter att leverera det som den fulla sysselsättningen klarade av. I Sverige, liksom i USA och Europa, tycks de etablerade partierna ha svårt att se och dra lärdom av vad som pågår. I stället skapas en grogrund för olika grupperingar i politikens ytterkanter att exploatera rädsla och att erbjuda quick-fixlösningar byggda på skapandet av motsättningar mellan olika samhällsgrupper.

Här kan du läsa min artikel från 2003.

Share

FÖRORTERNA SOM MODER SVEA GLÖMDE

Invandring kan på sikt vara mycket fördelaktig för Sverige. Med fler människor i arbetsför ålder blir det lättare att klara de utmaningar som blir följden av att barnen måste gå i skola längre och att antalet äldre blir allt fler. Men om dessa fördelar ska infrias måste vi också se till att de som invandrar till Sverige kan integreras i det svenska samhället, inte minst på arbetsmarknaden.

Erfarenheterna av Sveriges hittillsvarande integrationspolitik är dock mycket dystra. I den här rapporten granskar jag de 38 mest utsatta förorterna i Sverige.

Rapporten visar att det är mycket långt kvar innan de som bor i dessa förorter är jämställda med den övriga befolkningen när det gäller förvärvsfrekvens, utbildning, inkomster, hälsa, valdeltagande med mera.

I rapporten föreslås därför två tuffa mål, nationella och regionala samordningsinsatser och en integrationskommission för den nationella integrationspolitiken.

Rapporten är utgiven i samarbete mellan Flexicurity, ABF och Verdandi. Den är också lämpad för studier i studiecirklar. Kontakta ditt lokala ABF om du vill anordna en studiecirkel eller ett seminarium om integrationspolitik.

 

TV-INTERVJU OM RAPPORTEN

Den 18 januari 2016 blev jag intervjuad med anledning av rapporten av Per Malm i SVT Forums serie ”Politik i bokhyllan”. Inslaget (13 minuter) kan ses till den 18 januari 2017. SVT Forum 18 jan 2016

http://www.svtplay.se/klipp/5942534/politik-i-bokhyllan-fororterna-som-moder-svea-glomde

 

Share

MEDELKLASSENS REAKTION KOMMER I SINOM TID

gdi-1997-2014

I diagrammet ovan kan vi se hur klyftorna växer mellan stad och land men allra mest mellan hela landet om de 38 mest utsatta förorterna i Sverige.

Den 29 oktober 2016 skrev jag en gästkrönika om detta i Göteborgsposten. Krönikan handlar om växande klyftor och ett allt svagare skyddsnät mot ekonomiska kriser. När krisen också drabbar medelklassen minskar dess stöd till de etablerade partierna samtidigt som grogrunden för nationalistiska och nazistiska rörelser stärks, precis som på 1930-talet.

Share

VI MÅSTE BÖRJA PRATA OM SVERIGES PROBLEM

SONY DSC

Att Sverige har problem syns kanske ännu inte från en Stockholmshorisont, men är desto tydligare i de län som på senare år förlorat ett stort antal jobb. Nu behövs utbildning, statliga investeringar och att snabbt bilda storregioner, skriver jag i en artikel i Dagens Arbete.

Artikeln var införd den 22 september 2016, samma dag som det började gå rykten om att Ericsson skulle lägga ned all tillverkning i Sverige. I artikeln visar jag vilka jobb som försvunnit och tillkommit 2007-14. När både den enkla och avancerade tillverkningen försvinner ökar antalet sysselsatta i restauranger, RUT och ROT och arbetsförmedlingar. Är det sådana jobb som i framtiden ska bära Sveriges välstånd?

Share

SEGREGATIONEN KRÄVER ÅTGÄRDER, INTE POLITISKA SLAGORD

SONY DSC

Min gästkrönika i Göteborgsposten 17 september 2016 handlar om varför så många barn i utsatta förorter misslyckas med att kvalificera sig till gymnasiet. Allt är inte skolans fel utan orsakerna måste sökas i den miljö där uppväxten sker. Ur artikeln: ”Förskola borde vara en rättighet för alla barn och föräldrar. Vi bör också investera i att föräldrar aktivt lär sig svenska. Det borde räknas som ett arbete och ge rätt till lön”.

Artikeln kan laddas ned här:

Share

SÄNKTA SKATTER INGET UNIVERSALMEDEL FÖR FÖRETAG

Företagarseminarium Anderstorp 2013-05-22

 

 

I Göteborgsposten skriver jag om nödvändigheten av att utveckla de små och medelstora företagen.

I stället för sänkta skatter och arbetsgivaravgifter till företag med låg produktivitet bör staten stimulera dessa företag att öka kunskapsnivån och rekrytera medarbetare med högre utbildning. Det statliga stödet till innovation bör i ökad utsträckning ges till utveckling av företags organisation, marknadsföring och klustersamarbete. Utbildnings-program för export bör riktas till elever med kulturell bakgrund i expanderande marknader.

Vi måste inse att de stora företagen sysselsätter allt färre i Sverige och att det enbart är de små och medelstora företagen som kan kompensera det stora bortfallet av sysselsättning. Vi måste också inse det ohållbara i att årligen satsa miljarder på meningslös arbetsmarknadspolitik samtidigt som en spottstyver ägnas åt investeringar i ett kunskapslyft för små och medelstora företag.

Artikeln kan läsas här:

Share

EN FANTASTISK DRÖM

270213_2613Den här drömmen publicerade jag i Göteborgsposten midsommaren 2016. En midsommarnattsdröm om hur Sverige kunde te sig om det inte vore för alla politiska blockeringar som under decennier försatt vårt land i handlingsförlamning. Om höghastighetståget, regionbildningen, bostadsbristen, segregationen, bristen på händer i vård, skola och omsorg liksom de stora klyftorna mellan arbetande och arbetslösa.

Share

KRAFTTAGEN MOT BRISTEN PÅ BOSTÄDER RÄCKER INTE

BostadsbyggandeBostadsbyggandet 2016 är det högsta sedan 1991. Det kommer inte att räcka. Om byggandet under kommande år kommer att vara lika högt skulle det dröja 15 år innan bostadsbristen försvinner. Men det förutsätter att befolkningsökningen (barnafödande och invandring) stannar upp helt från och med idag.

Om detta skriver jag i en artikel publicerad av Dagens Samhälle den 7 juni 2016.

Share

DEN SVENSKA VÄLFÄRDSSTATENS FRAMTID

Sveriges försörjningskvot 1970-2050 vid olika sysselsättningsnivåer

Vad händer med välfärden när allt fler äldre ska försörjas och barnen behöver gå i skolan längre? Måste vi pensionera oss senare? För att kunna bibehålla välfärdsstaten på dagens nivå krävs en betydande ökning av sysselsättningsgraden. Alternativet innebär allvarliga samhällseffekter. Om detta har jag skrivit i en lite längre artikel i tidskriften KVARTAL.

Share

SVERIGE SATSAR HELT FEL

Skatteincitament (Per Ericsson)Svenskt statligt forskningsstöd till små och medelstora företag är mycket lågt i en internationell jämförelse, skriver jag i min gästkrönika för Göteborgsposten i maj..

Kommer regeringen i sin forskningsproposition att leva upp till ambitionen att satsa på ett kunskapsintensivt näringsliv eller tänker den likt Alliansregeringen fortsätta att ösa miljardbelopp över företag med låg produktivitet. Under de senaste åren har restauranger och cafèer varit Sveriges snabbast växande branscher – inte företag inriktade på innovationer och internationell export.

Share

DEN SVENSKA VÄLFÄRDSSTATENS UTVECKLING 1990-2014

RiddarholmenMycket har hänt med det svenska välfärdssystemet sedan 1990. 1990-talskrisen och de besparingar som blev följden, men också Alliansregeringens medvetna strategi för att stöpa om välfärdssystemen till basfinansierade system som arbetsmarknadens parter kan komplettera eller som den enskilde kan tilläggsfinansiera. Sammantaget bildar förändringarna i grunden en ny svensk modell. Modellen kan fungera tillfredsställande för grupper som kan sluta bra avtal eller individer som kan teckna bra medlemsförsäkringar. Men allt fler grupper på arbetsmarknaden saknar dessa avtal och försäkringar utan blir hänvisade till de lägre ersättningar som de statligt finansierade systemen kan erbjuda. Allra värst är det för de grupper som är arbetslösa eller som hankar sig fram på tillfälliga jobb. ibland med statliga subventioner eller ibland med svarta anställningsförhållanden.

Samtidigt har skolan, vården och omsorgen fått en allt lägre bemanning. Sjuksköterskor, socialsekreterare och andra grupper går på knäna eftersom de har svårt att klara sina uppgifter med mindre personal. Sjukskrivningskostnaderna ökar bland dessa grupper. Under flera decennier har staten också sparat på investeringar i utbildning, infrastrukturinvesteringar och bostadsbyggande. Resultatet har blivit en bristande konkurrenskraft, vilket försvårar för företagen att rekrytera arbetskraft och för den offentliga sektorn att skapa full sysselsättning och tillräckliga skatteintäkter för att klara välfärdssystemen också på lång sikt.

Det här är bara en del av det som jag presenterade i detta föredrag, som jag höll på EU-kommissionens hus i Stockholm den 27 april 2016. Föredraget bygger på en rapport som jag redovisade vid ett möte med samtliga EUs medlemsstater vid universitetet i Leuven, Belgien den 19 oktober 2015.

Du kan ladda hem föredraget här:

Share

PRAKTIKANTJOBB – ETT FÖRSTA STEG TILL ARBETE

Den här artikeln publicerades i Göteborgs-Posten den 2 april 2016.

I politiken diskuterar man vilka enkla jobb som kan skapas för de som står utanför arbetsmarknaden. I huvudsak talar man om låglönejobb som tidigare inte funnits. Samtidigt förs knappt alls någon debatt om vilka jobb som faktiskt skulle behövas inom den alltmer anorektiska välfärdssektorn. Antalet platser i äldreomsorgen har minskat samtidigt som hemtjänsten får mindre tid över för dem som har behov. Medan de som arbetar inom skola, vård och omsorg går på knäna får allt fler minska sin arbetstid för att själva sköta sina anhöriga.

I politiken vågar man inte diskutera möjligheten att öppna den offentligt finansierade sektorn för praktiktjänster. Det skulle ju, gubevars, resultera i ökade skatter! Men samtidigt måste vi se till vilka ändamål skatter idag används: Utgifter för försörjningsstöd och arbetsmarknadspolitik, stigande utgifter för sjukskrivningar, psykvård och kriminalitet måste räkas in i kalkylen. Resultatet torde snarare bli mer effektivt använda skattekronor än höjda skatter. Om fler jobbade i stället för att gå utan jobb skulle vi inte bara kunna minska oönskade utgifter. Skatteintäkterna skulle samtidigt öka. Balansen mellan arbetande och försörjda skulle förbättras. Offentliga praktikanttjänster kan dessutom lokaliseras över hela landet. Vi skulle samtidigt komma närmare målet om ett Sverige för alla.

Vad är vi beredda att betala praktikanterna för att de lär sig svenska och tar sina första steg in på arbetsmarknaden? För mig är saken klar. Likvärdig lön för likvärdigt arbete. När praktiktiden är över ska en inslussning ske till ordinarie lön för det arbete som utförs. Självklart ska lönen för praktik och ordinarie arbete bestämmas av arbetsmarknadens parter och inte klåfingriga politiker. Politiken kan bidra med socialpolitiska stöd och eventuella subventioner.

 

Share

DÄRFÖR BEHÖVS STORREGIONER

Indelningskommitténs Karta_9mars 2016

Regionutredningens indelningskommitté har till regeringen överlämnat ett förslag till ny regionindelning för Sverige. Sex storregioner ska ersätta nuvarande länsindelning. Bra tycker jag. Detta är något jag propagerat och debatterat för under många år, alltsedan Ansvarskommittén utredde frågan sist.

Med all sannolikhet kommer också nuvarande förslag att debatteras. Det troliga är, precis som på Ansvarskommitténs tid, att debatten mestadels kommer att handla om hälso- och sjukvård, kanske också kollektivtrafikfrågor. Under senare år har även frågan om vem som ska ansvara för planering och styrning av bostadsbyggandet blivit allt viktigare, inte minst därför att dessa frågor visat sig vara mycket svåra att lösa i samarbetet mellan stat och kommuner.

Men den viktigaste frågan, som jag ser det, regioner som byggare av global konkurrenskraft har blivit alltför försummad i diskussionen. Därför publicerar jag på nytt min lilla skrift ”Tillväxtens regionala logik”. Den gavs ut för något år sedan, men känns fortfarande aktuell som argumentsamling för varför vi behöver storregioner.

Här kan du ladda hem min lilla skrift:

Här kan du ladda hem min artikel i Dagens Samhälle den 17 mars 2016:

 

Share

JOBBEN SOM FÖRSVANN

OBS! Detta är en dyster läsning för alla som tror att det går bra för Sveriges ekonomi. Samtidigt är min gästkrönika i GP positiv eftersom den visar var bristerna finns och vad vi bör rätta till. Men det blir ett hårt arbete utan några genvägar!

Artikeln, som var införd i GP den 20 februari 2016, går att ladda ned här:

Share

ETNISK SEGREGATIONPÅ BOSTADSMARKNADEN

Den 8 februari presenterades en rapport från Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO) om ”Etnisk segregation på bostadsmarknaden. Jag var, tillsammans med bland andra moderaternas talesperson i arbetsmarknadsfrågor Elisabeth Svantesson, ombedd att kommentera rapporten. Jag deltog också i den efterföljande paneldebatten.Hela seminariet direktsändes i SVT Forum.

Här kan du ladda ned min presentation.

Här kan du se hela ESO-seminariet:

SVT Forums utsändning från seminariet

 

 

Share

BEGRÄNSA FLYKTINGARS RÄTT ATT VÄLJA BOENDE


Min första artikel som gästkrönikör i GP handlar om hur många flyktingar man kan tränga ihop i redan fullsatta förorter utan att möjligheterna till integration försvåras – både för de nyanlända och de redan boende.

En fortsatt rätt att välja Eget Boende (EBO) innebär oerhörda samhällsekonomiska kostnader och den nuvarande lagen bör därför ersättas med en lag om Värdigt Eget Boende (VEBO) enligt den modell som Södertälje kommun föreslagit.

Det är viktigt att nu öka antalet bostäder och anläggningsboenden på orter med en bra arbetsmarknad.

Det är också angeläget att träffa en blocköverskridande överenskommelse om den framtida integrationspolitiken.

Share

LO HAR ÖVERGIVIT DET VÄXANDE PREKARIATET

Vinjettbild Expressen 6 december 2015 copy Jag fick frågan av Expressens debattredaktion: – Hur kommer det sig att så många LO-medlemmar väljer att rösta på LO i SCBs partisympatiundersökning (november 2015). Här är mitt svar, som var infört den 6 december 2015.

Share

UTREDAREN DÖMER UT INTEGRATIONSPOLITIKEN

Utredaren dömer ut integrationspolitiken
Det är inte varje dag man får tre hela sidor i Dagens Samhälle. Men den 26 november hände det. Intervjun med mig handlar om rapporten ”Förorterna som Moder Svea glömde” som jag publicerat tillsammans med Verdandi. Den som intervjuade var Janne Sundling, en av Sveriges bästa journalister.

Share

DAGS ATT BRYTA INNANFÖRSKAPET

Dags att bryta innanförskapet (bild GP)
Den här artikeln skrev jag som en gästkrönika för Göteborgsposten. Artikeln handlar om min rapport ”Förorterna som Moder Svea glömde”, men fokus ligger på vilken roll medelklassen spelat i framväxten av ett ökande utanförskap.

Min slutsats är att det är det viktigare än någonsin att utveckla en effektiv integrationspolitik. Det handlar inte bara om hur vi ska bryta utanförskapet i de förorter som Moder Svea glömde, utan också om hur vi ska kunna undvika att nya grupper på flykt från krig och förtryck dras in samma destruktiva integrationspolitik som redan drabbat tidigare generationer av invandrare.

Ytterst handlar det om att bryta medelklassens innanförskap, det vill säga de skyddsmurar som alla politiska partier medverkat till att bygga under de senaste decennierna. Murar som hindrar outsiders att få tillträde till bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och de demokratiska arenorna.

Share