Vilket hemskt tal Jimmy Åkesson höll i Almedalen 2017. Hemskt, därför att det populistiskt byggdes upp kring de svagheter i välfärden som byggts upp under en lång tid av politiska partiers oförmåga att möta de utmaningar som globalisering, åldrande befolkning och oro i världen fört med sig. Svagheter som Åkesson vill lösa med ännu mindre

Detta blev jag ombedd att tala om på ett Almedalsseminarium den 3 juli 2017 anordnat av Risk & Försäkring, Fond & Bank och Tieto Financial Services. Strukturomvandlingen pågår ständigt. 60-talets textilkris, 70-talets varvs- och stålkriser, 1990-talets datarevolution och den nu ständigt pågående digitaliseringen. Många jobb har försvunnit, men lika många har tillkommit. Inom bank- och

Den 12 maj talade jag och Mats Svegfors på Vitterhetsakademin under rubriken ”Regionfrågan under 00-talen och i framtiden”. Vi är båda övertygade om att vi i Sverige behöver utveckla 6-8 starka regioner som kan axla statens tillkortakommanden när det gäller arbetsmarknadspolitik, kunskapsförsörjning, regional bostadsförsörjning och en rad andra frågor som idag bedrivs i statliga stuprör utan

Den här rapporten har jag skrivit på uppdrag av den statliga Landsbygdskommittén (SOU 2017:1). Det är en sammanställning av statligt stöd till företag och organisationer, till exempel högskolor och offentliga myndigheter. Stödet ges i olika former, till exempel direkt investeringsstöd, skattereduktion eller olika slag av riskkapital och lån. Kartläggningen omfattar (med benägen hjälp från berörda

Jag har under 2016 varit gästkrönikör i Göteborgs-Posten. Nu har jag samlat mina krönikor i ett litet häfte. ·         Dags att bryta innanförskapet ·         Begränsa flyktingars rätt att välja boende ·         Jobben som försvann ·         Praktikanttjänst – ett första steg till arbete ·         Sverige satsar helt fel ·         I natt hade jag en fantastisk dröm

Den 10 december 2016 publicerade jag en gästkrönika i Göteborgsposten om arvet efter Reinfeldt. En berättelse om hur borgerligheten skickligt lyckades utnyttja en tidigare svag socialdemokrati för att skapa irreversibla förändringar av den svenska arbetsmarknaden och välfärdsstaten. ”Öppna era hjärtan”-politiken var ett led i detta förändringsarbete, som hela den dåvarande alliansen stod bakom. Syftet var

När jag funderat över utgången av Storbrittanisens Brexit-omröstning och Donald Trumps framgångar i det amerikanska presidentvalet har jag återvänt till en artikel jag själv skrev i Dagens Industri den 19 september 2003. Jag arbetade vid den tiden på LO och höll just på att studera hur antalet arbetslösa, förtidspensionerade och långtidssjukskrivna fördelade sig mellan landets

Invandring kan på sikt vara mycket fördelaktig för Sverige. Med fler människor i arbetsför ålder blir det lättare att klara de utmaningar som blir följden av att barnen måste gå i skola längre och att antalet äldre blir allt fler. Men om dessa fördelar ska infrias måste vi också se till att de som invandrar

I diagrammet ovan kan vi se hur klyftorna växer mellan stad och land men allra mest mellan hela landet om de 38 mest utsatta förorterna i Sverige. Den 29 oktober 2016 skrev jag en gästkrönika om detta i Göteborgsposten. Krönikan handlar om växande klyftor och ett allt svagare skyddsnät mot ekonomiska kriser. När krisen också drabbar medelklassen minskar

Att Sverige har problem syns kanske ännu inte från en Stockholmshorisont, men är desto tydligare i de län som på senare år förlorat ett stort antal jobb. Nu behövs utbildning, statliga investeringar och att snabbt bilda storregioner, skriver jag i en artikel i Dagens Arbete. Artikeln var införd den 22 september 2016, samma dag som

Min gästkrönika i Göteborgsposten 17 september 2016 handlar om varför så många barn i utsatta förorter misslyckas med att kvalificera sig till gymnasiet. Allt är inte skolans fel utan orsakerna måste sökas i den miljö där uppväxten sker. Ur artikeln: ”Förskola borde vara en rättighet för alla barn och föräldrar. Vi bör också investera i

    I Göteborgsposten skriver jag om nödvändigheten av att utveckla de små och medelstora företagen. I stället för sänkta skatter och arbetsgivaravgifter till företag med låg produktivitet bör staten stimulera dessa företag att öka kunskapsnivån och rekrytera medarbetare med högre utbildning. Det statliga stödet till innovation bör i ökad utsträckning ges till utveckling av

Den här drömmen publicerade jag i Göteborgsposten midsommaren 2016. En midsommarnattsdröm om hur Sverige kunde te sig om det inte vore för alla politiska blockeringar som under decennier försatt vårt land i handlingsförlamning. Om höghastighetståget, regionbildningen, bostadsbristen, segregationen, bristen på händer i vård, skola och omsorg liksom de stora klyftorna mellan arbetande och arbetslösa.

Bostadsbyggandet 2016 är det högsta sedan 1991. Det kommer inte att räcka. Om byggandet under kommande år kommer att vara lika högt skulle det dröja 15 år innan bostadsbristen försvinner. Men det förutsätter att befolkningsökningen (barnafödande och invandring) stannar upp helt från och med idag. Om detta skriver jag i en artikel publicerad av Dagens

Vad händer med välfärden när allt fler äldre ska försörjas och barnen behöver gå i skolan längre? Måste vi pensionera oss senare? För att kunna bibehålla välfärdsstaten på dagens nivå krävs en betydande ökning av sysselsättningsgraden. Alternativet innebär allvarliga samhällseffekter. Om detta har jag skrivit i en lite längre artikel i tidskriften KVARTAL.

Svenskt statligt forskningsstöd till små och medelstora företag är mycket lågt i en internationell jämförelse, skriver jag i min gästkrönika för Göteborgsposten i maj.. Kommer regeringen i sin forskningsproposition att leva upp till ambitionen att satsa på ett kunskapsintensivt näringsliv eller tänker den likt Alliansregeringen fortsätta att ösa miljardbelopp över företag med låg produktivitet. Under de

Mycket har hänt med det svenska välfärdssystemet sedan 1990. 1990-talskrisen och de besparingar som blev följden, men också Alliansregeringens medvetna strategi för att stöpa om välfärdssystemen till basfinansierade system som arbetsmarknadens parter kan komplettera eller som den enskilde kan tilläggsfinansiera. Sammantaget bildar förändringarna i grunden en ny svensk modell. Modellen kan fungera tillfredsställande för grupper som

Den här artikeln publicerades i Göteborgs-Posten den 2 april 2016. I politiken diskuterar man vilka enkla jobb som kan skapas för de som står utanför arbetsmarknaden. I huvudsak talar man om låglönejobb som tidigare inte funnits. Samtidigt förs knappt alls någon debatt om vilka jobb som faktiskt skulle behövas inom den alltmer anorektiska välfärdssektorn. Antalet

Regionutredningens indelningskommitté har till regeringen överlämnat ett förslag till ny regionindelning för Sverige. Sex storregioner ska ersätta nuvarande länsindelning. Bra tycker jag. Detta är något jag propagerat och debatterat för under många år, alltsedan Ansvarskommittén utredde frågan sist. Med all sannolikhet kommer också nuvarande förslag att debatteras. Det troliga är, precis som på Ansvarskommitténs tid, att

OBS! Detta är en dyster läsning för alla som tror att det går bra för Sveriges ekonomi. Samtidigt är min gästkrönika i GP positiv eftersom den visar var bristerna finns och vad vi bör rätta till. Men det blir ett hårt arbete utan några genvägar! Artikeln, som var införd i GP den 20 februari 2016,

Den 8 februari presenterades en rapport från Expertgruppen för Studier i Offentlig Ekonomi (ESO) om ”Etnisk segregation på bostadsmarknaden. Jag var, tillsammans med bland andra moderaternas talesperson i arbetsmarknadsfrågor Elisabeth Svantesson, ombedd att kommentera rapporten. Jag deltog också i den efterföljande paneldebatten.Hela seminariet direktsändes i SVT Forum. Här kan du ladda ned min presentation. Här

Min första artikel som gästkrönikör i GP handlar om hur många flyktingar man kan tränga ihop i redan fullsatta förorter utan att möjligheterna till integration försvåras – både för de nyanlända och de redan boende. En fortsatt rätt att välja Eget Boende (EBO) innebär oerhörda samhällsekonomiska kostnader och den nuvarande lagen bör därför ersättas med en

Jag fick frågan av Expressens debattredaktion: – Hur kommer det sig att så många LO-medlemmar väljer att rösta på LO i SCBs partisympatiundersökning (november 2015). Här är mitt svar, som var infört den 6 december 2015.

Det är inte varje dag man får tre hela sidor i Dagens Samhälle. Men den 26 november hände det. Intervjun med mig handlar om rapporten ”Förorterna som Moder Svea glömde” som jag publicerat tillsammans med Verdandi. Den som intervjuade var Janne Sundling, en av Sveriges bästa journalister.

Den här artikeln skrev jag som en gästkrönika för Göteborgsposten. Artikeln handlar om min rapport ”Förorterna som Moder Svea glömde”, men fokus ligger på vilken roll medelklassen spelat i framväxten av ett ökande utanförskap. Min slutsats är att det är det viktigare än någonsin att utveckla en effektiv integrationspolitik. Det handlar inte bara om hur

Professor Jozef Pacolet, Katolska Universitet Leuven, Jan Edling, Flexicurity, Sverige och Herman Van Rompuy, tidigare President i Europarådet Vart femte år sedan 1995 har universitetet i Leuven, Belgien tillsammans med EU hållit ett seminarium om den europeiska välfärdens utveckling från 1992 och framåt. Jag har varit med på fyra av dessa seminarier, 2010 var jag

]Utbildning är en central faktor i sysselsättningspolitiken. Att ha låg grundutbildning innebär en stor risk för utanförskap. Särskilt utsatta är de som arbetar i branscher där produktiviteten är låg och där risken är stor att jobbet flyttar utomlands eller där rationaliseringar sätts in för att möta den globala konkurrensen. Vidareutbildning kan vara ett sätt att

I en artikel på DN debatt 30 juli 2015 tar jag upp de allt sämre resultaten i OECDs skolundersökning PISA. Det är inte i första hand den ökade flyktinginvandringen som ligger bakom detta utan decennier av obefintlig svensk integrationspolitik. I de 38 mest utsatta förorterna i Sverige är det nästan 30 procent som inte klarar

I ljuset av den pågående krisen i den grekiska ekonomin finns det skäl att påminna om att Sverige för inte så länge sedan hade en alldeles egen ekonomisk kris. Att döma av inlägg i en offentliga debatten börjar minnet av vad som hände med den svenska ekonomin under 1900-talet fram till och med 1990-talskrisen blekna.

Den 24 april 2015 blev jag som ”integer ekonom” inbjuden till moderaternas arbetsgrupp för ekonomi och arbetsmarknad att tala över ämnet ”Konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt”. Jag tackade ja eftersom moderaterna sagt att de håller på att ompröva sin politik. I min presentation tog jag upp en rad områden, där Sveriges konkurrenskraft håller på att försämras

Har ni hört talas om ”den svenska paradoxen”. Den brukar syfta på att Sverige är bra på forskning och innovation, men att denna egenskap har svårt att resultera i att jobb skapas i Sverige. De stora företagen flyttar allt större delar av sin produktion och forskning till nya marknader. De innovativa entreprenörerna söker sig till

Under åren 2007 till 2014 ökade antalet arbetslösa och i arbetsmarknadspolitiska åtgärder (obalansen) med 130 procent. Den grupp som svarar för den allra största ökningen av antalet personer i obalansen är de funktionshindrade. En fjärdedel av alla nytillkomna i obalansen är sökande som haft någon av de 11 diagnoser som beskriver olika funktionshinder i Arbetsförmedlingens

1779 bröt sig en man vid namn Ned Ludd in i en textilfabrik i Leicestershire i England för att förstöra två maskiner som användes för trikåstickning. Hans protest fick många efterföljare i dåtidens England. Mellan 1811 och 1816 svepte organiserade gäng av maskerade män runt i landet för att i King Ludd’s anda förstöra textilmaskiner,

Många pratar om den svenska modellen. En del berättar om en modell som upphörde att existera redan på 1970-talet. Både socialdemokraterna och Alliansen hyllar den svenska modellen. Men är det samma modell man pratar om? I skriften DEN SVENSKA MODELLEN I FÖRÄNDRING går jag noggrant igenom ett antal av de varianter på den svenska modellen

Detta är den andra skriften i Flexicurity ANALYS serie om infrastrukturfrågor mm. Den här gången handlar det om investeringar i väginfrastruktur. En jämförelse mellan olika europeiska länder visar att Sverige är ett av de länder som under lång tid investerat minst i väginfrastruktur. Samtidigt är Sverige ett av de länder vars befolkning växer snabbast. Det

Våren 20014 blev jag och 13 andra ombedda av Mats Wiklund på tidskriften Axess att ge de båda statsministerkandidaterna tips om semesterlektyr samt goda råd inför valrörelsen 2014.Det här blev mitt bidrag. Den lektyr jag tipsade om var ”Alla behövs”, som jag skrev 2005 och som blev mycket omdebatterad i valrörelsen 2006. Mitt budskap inför

Sverige, som tidigare hade Europas billigaste el, till gagn för såväl industri som hushåll har idag ett elpris som ligger nära det europeiska genomsnittet. Tyskland och andra länder på den europeiska kontinenten har samtidigt närmat sig genomsnittet från andra hållet. Tyskland och Sverige har blivit likvärdiga alternativ när det gäller lokalisering av elintensiv industri. Det

Den här presentationen handlar inte om Huddinge, men det var där jag höll den på en seniorträff den 26 mars 2014. I själva verket handlar den om hur politiken styr våra liv, vare sig vi bor i Huddinge eller någon annan stans i Sverige. Presentationen handlar inte heller om att bli gammal, utan om vilken

Regeringen har idag aviserat att staten, Stockholms läns landsting och fyra kommuner (Stockholm, Solna, Nacka och Järfälla) enats om att bygga ut tunnelbanan och öka bostadsbyggandet (DN 11 nov 2013). Det är viktigt att tunnelbanan byggs ut, eftersom detta är en förutsättning för att bostadsbyggandet ska komma igång. Behovet av nya linjer för tunnelbana, pendeltåg

Ett viktigt besked från socialdemokraterna inför nästa val: – Det är dags att överge blockpolitiken och skapa broar som tar itu med Sveriges stora utmaningar. Tyvärr har ”politik” blivit en fråga om vem som ska regera med vem och ”valrörelse” en fråga om vem som kan ge mest godis till olika väljargrupper. Samtidigt står Sverige

De senaste åren har jag varit engagerad i Gnosjöregionens egna ansträngningar att möta de allt hårdare krav som globaliseringen ställt på regionens företag och kommuner. Jag var med då kommunsstyrelserna och företagarföreningarna i Gnosjö, Gislaved, Värnamo och Vaggeryd beslöt att tillsammans utreda förutsättningarna för ett ökat samarbete. Projektet Framtid Gnosjöregionen har pågått sedan i mars

I en artikel i Expressen den 24 juli skriver jag tillsammans med Stefan Fölster, Ola Asplund, Annette Carnhede och Åsa Sohlman om hur utländska ingenjörer flyr Sverige. Det handlar främst om civilingenjörer och högskoleingenjörer inom elektroteknik, teknisk fysik och data. Enligt diagrammet nedan har invandringen av utländska civilingenjörer i dessa ämnen ganska konstant legat på

Nu öppnar jag min hemsida www.flexicurity.se. Här har jag samlat artiklar och intervjuer, skrifter och presentationer från den senaste tiden. I några fall har jag valt att också ta med några alster som är av äldre datum, men som fortfarande känns aktuella. Hemsidan kommer till att börja med att bestå av två delar: –          En

I globaliseringens spår tävlar regioner (inte länder) om jobben. Svenska fordonsregioner, livsmedelsregioner och regioner med finansiella tjänster som specialitet tävlar med andra länders regioner med motsvarande specialiteter. Om detta föreläste jag på Norrbottens Läns Landsting den 25 april 2013. Det var på deras frukostseminarium kallat Morgonrock. Min föreläsning handlade också om hur viktigt det är att

Jag blir så trött på den interna debatt som förs inom socialdemokratin. I tio års tid har jag bekymrat mig för partiets inriktning. Jag visade för åtta år sedan hur jag tyckte att sysselsättningspolitiken borde läggas om, hur vi borde se på globaliseringen och behovet av en ny kurs för näringspolitiken. Efter ett otal sorger

Artikel publicerad i tidningen Mitt i Skandinavien, Affärsracet, Gnosjöregionen april 2013. Företag söker nu nya former av samarbete för att kunna hävda sig i den globala konkurrensen. Det här är några fördelar med att samarbeta: – Det har blivit allt viktigare att söka sig uppåt i värdekedjan. Utländska konkurrenter har tagit hand om de enkla produkterna

Vinster i välfärden var en stridsfråga under socialdemokraternas kongress våren 2013. I den här artikeln i Dagens Industri säger jag att lösningen på problemen inte ligger i att förbjuda en viss sorts företag eller att förbjuda vinstuttag av en viss storlek. Kommunala eller privata monopol är båda lika förkastliga, eftersom ingen av dem i längden kan

Artikel publicerad i SVT Debatt 27 februari 2013 Bristen på ingenjörer är så stor att svenska företag rekryterar från utlandet. Samtidigt finns i Uppsala en påbyggnadskurs för bland annat invandrade ingenjörer, som ger till mer än 90 procent av dem som gått utbildningen. På oklara grunder blockeras den fortfarande arbetsförmedlingen – arbetsmarknadsminister Hillevi Engström måste

Tillväxt och utveckling diskuteras ofta ur ett nationellt eller ett lokalt perspektiv, men det behövs också institutioner där emellan som kan koppla ihop dessa nivåer och se till regionens behov. I Reglabs första antologi (red Fredrik Rakar och Pontus Tallberg) fick jag uppdraget att skriva inledningskapitlet om tillväxtens regionala logik och behovet av att möta

Den 22 januari 2013 höll jag ett anförande om innovationspolitik vid en middag vid EU-parlamentet i Bryssel. Inbjudare var Association of Nordic Engineer (ANE) i samarbete med Brita Thomsen och ytterligare ett antal EU-parlamentariker. I mitt tal poängterar jag att samhällets innovationspolitik måste ta hänsyn till olika behov hos olika typer av företag. Politiken måste

Det här är en del av en föreläsning som jag höll under en hel dag för en kanadensisk studiegrupp inbjudna till Sverige av SWECO. De hade förväntat sig en traditionell berättelse om ”den svenska modellen” men fick i stället höra om hur Sverige ständigt förändras. Många av de så kallade modellerna har i själva verket

Mitt sista jobb på VINNOVA var att hålla ihop projektet med att belysa hur Sverige kan bli bättre på forskning, entreprenörskap och innovationer. Det skedde i en intervjubok utgiven av Samhällsförlaget i samarbete med VINNOVA juni 2012. Tillsammans med Samhällsförlaget valde vi ut femton inflytelserika forskare, entreprenörer och företrädare för de företag som satsar mest

Den här presentationen gjorde jag vid ett seminarium, som Almega anordnade den 13 juni 2012. Här sammanfattar jag hur jag genom åren arbetat för att åstadkomma en sammanhållen arbetslivsförsäkring, där sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring kombineras med en försäkring för kompetensutveckling och livslångt lärande. Den första skriften skrev jag 1982 för Försäkringskasseförbundet och Försäkringsanställdas förbund. Den andra

Intervjubok av Anna Danielsson och Bengt Rolfer, Unionen 2012 Jag har länge deltagit i debatten om kompetensutveckling i arbetslivet. I min bok Agenda för Sverige (Ekerlids 2010) förde jag fram idén om en obligatorisk kompetensförsäkring, som skulle omfatta alla och finansieras solidariskt. Men trots att behovet av kompetensutveckling ökat, de enklaste jobben försvunnit och konkurrensen

Globaliseringen har fått allt fler västländer att vässa insatserna för att skapa konkurrenskraft för sina företag. Ett instrument som blivit alltmer populärt är att förutom direkta statliga stöd till FoU i branscher och företag också ge företag möjlighet att dra av en del av kostnaderna för FoU på skatten. Idag har flertalet OECD-länder infört skatteincitament.

Att underinvestera, så som Sverige under lång tid gjort i transportinfrastruktur och bostäder, har konsekvenser för Sveriges konkurrenskraft. Bristande underhåll och högre driftskostnader ökar företagens och hushållens kostnader. Bristande modernitet gör Sverige till ett andrahandsval för företag som vill investera. Vi börjar också se tecken på att stora globala företag som ABB och Bombardier finner

Jag blev inbjuden att medverka som gäst i Näringsdepartementets Innovationsblogg. Här är mitt inlägg från den 20 mars 2012. Innovationspolitik är för mig så mycket mer än att en forskare vid ett av landets universitet med hjälp av ett holdingbolag och ett innovationskontor lyckats förverkliga sin dröm att leva gott resten av livet genom att

Sverige hamnar i det europeiska bottenträsket när det gäller investeringar i vägar och järnvägar, visar en ny sammanställning som di.se tagit del av. Sammanställningen gjordes när jag var analytiker på Vinnova, och presenterades vid ett expertseminarium som Socialdemokraterna arrangerade i riksdagen den 8 mars 2012. Satsningarna spårade ur redan på 90-talet. Ända sedan mitten av

Våren 2012 blev jag inbjuden av socialdemokraterna i Riksdagen att berätta vad jag vet om investeringar i infrastruktur och vilka effekter de har på sysselsättning och konkurrenskraft i Sverige. Här kan du se en filmad version från SVT Forum den 7 mars 2012. Här kan du ladda ned min presentation:

Artikel publicerad i Aftonbladet 1 mars 2012. Ofta hör vi rop på åtgärder mot den höga ungdomsarbetslösheten och det alltjämt stora utanförskapet, det vill säga människor som tvingas leva på a-kassa, socialförsäkringar och socialbidrag. Själv är jag övertygad om att ungdomsarbetslösheten på kort tid kan halveras efter danskt recept: – Kunskapslyft för lågutbildade. Ge arbetslösa

Intervju med mig i Veckans Affärer 16 februari 2012. Här är några  av de frågor jag fick: Var ser du den största faran? ”Att regeringen ensidigt fokuserar på skattesänkningar utan att ta hänsyn till andra delar av ekonomin: behovet av investeringar.” I den ekonomiska debatten räknas ändå Sverige som bäst i klassen. Kommentar? ”Ja, men den

Näringslivet, som skapar jobben, omstruktureras i en högre takt. Jobb försvinner, nya jobb kommer. Tryggheten i anställningen påverkas. Hur ska vi hantera det? I den här antologin, utgiven av Ekerlids förlag,  kan du läsa om hur elva inflytelserika och kunniga opinionsbildare, forskare och intellektuella resonerar kring tryggheten på svensk arbetsmarknad. I boken medverkar Alice Teodorescu,

Den här skriften skrev jag sedan jag återvänt till VINNOVA efter en tjänstledighet då jag skrev boken Agenda för Sverige. Skriften, som trycktes i flera upplagor, utgår till stor del från boken. Här kan du ladda ned skriften.

Presentation inför Socialdemokraternas kriskommission 14 januari 2011. Det var en stor ära att bli inbjuden till den kriskommission som Socialdemokraterna bjöd in till i en besvärlig tid, då varken politik eller ledarskap fungerade. Jag började min föredragning med att berätta om de förändringar som skett i vår omvärld de senaste decennierna och redogjorde för de

Detta är inledningsbilden från en presentation, som jag gjorde på ett seminarium anordnat av Svenskt Näringsliv den 27 oktober 2010. Presentationen utgör en sammanfattning av den kritik jag i olika sammanhang riktat mot olika regeringars oförmåga att hantera arbetslöshet, sjukfrånvaro och förtidspensionering.

Artikel i ETC Stockholm 15 juli 2010 i samband med att jag gav ut boken ”Agenda för Sverige” 2010. Vårt hopp står nu alltmer till de små och medelstora företagen. Trots att dessa producerar hälften av BNP svarar de bara för 22 procent av all export. De har i storföretagens förlovade land Sverige antagit rollen som

Sverige lider fortfarande av 1970-talets strukturkris och den stora 1990-tals­krisen. Ännu kvarstår problemen med att en femtedel av den arbetsföra befolkningen står utanför arbetsmarknaden. Trots en växande export har Sveriges världsmarknadsandelar av exporten fallit snabbare än i de 15 största EU-länderna och våra nordiska grannländer. Om den svenska exporten av varor och tjänster hade följt

Artikel i ett flertal norrländska tidningar i samband med att jag medverkade i ett seminarium som Svenskt Näringsliv anordnade för företag och offentlig sektor i hela Norrland den 26 augusti 2009. Om Norrland ska ha en chans måste vi på allvar överge den så länge förhärskande doktrinen hela Sverige ska leva. Vi måste satsa på

2008 var jag och Bo Rönngren från LO inbjudna av professor Taro Myiamoto vid universitetet i Hokkaido, att föreläsa om Svensk arbetsmarknad vid två seminarier, ett i Tokyo den 31 januari och ett i Kyoto den 2 februari. En skrift, som jag skrev på engelska för detta tillfälle finns att ladda ned här.

Den 16 maj 2005 deltog jag i LOs arbetsutskott för att försvara en skrift som jag skrivit på LO. Skriften, som hette Alla behövs, handlade om sambandet mellan arbetslöshet och höga ohälsotal. Ju högre arbetslöshet på en ort, desto högre antal långtidssjukskrivna och förtidspensionerade kunde man finna på orten. Medan man i Danderyd hade 8,7

Den här skriften skrev jag som projektledare för en arbetsgrupp bestående av LOs tjänsteförbund. De förbund, som deltog var Hotell & Restaurang, Fastighets, Kommunal, Handelsanställda, Målarna, Transportarbetarna samt Musikerna. Rapporten beskrev utvecklingen inom den privata tjänstesektorn och hade också till uppgift att öka sysselsättningen inom sektorn utan att det skulle få negativa effekter på ekonomin

I slutet av 1990-talet var jag rätt mycket i Kina. Besökte flera företag i Shenzhen-provinsen – en del hade jag blivit inbjuden till, andra besökte jag oannonserat. Jag hade kontakt med den enda tillåtna fackföreningsorganet ACFTU (som egentligen inte är en fackförening utan statens förlängda arm på arbetsplatserna). Jag träffade också företrädare för den officiella